2015-04-14 Friande beslut i oredlighetsärande
Karolinska Institutets rektor har fattat beslut i ett av två ärenden där gästprofessor Paolo Macchiarini anmälts för misstänkt oredlighet i forskning. Rektor konstaterar att Paolo Macchiarini inte gjort sig skyldig till oredlighet i forskning. Till stöd för sitt beslut har rektor haft ett yttrande från Etikrådet vid Karolinska Institutet.
Det var i juni 2014 som professor Pierre Delaere anmälde misstanke om oredlighet i forskning. Anmälan avsåg Paolo Macchiarinis arbete inom regenerativ medicin.
Enligt högskoleförordningen ska en högskola utreda misstankar om oredlighet i forskning om högskolan genom bland annat en anmälan får kännedom om detta. Enligt Karolinska Institutets regler är det rektor som utreder anmälningar och som avgör ärendet genom att lämna det vidare antingen utan åtgärd – eller om oredlighet konstateras ha förekommit besluta om lämplig åtgärd.
Mot bakgrund av vad som framkommit i ärendet angående professor Pierre Delaeres brev och Etikrådets utlåtande konstaterar Karolinska Institutet att professor Paolo Macchiarini inte har gjort sig skyldig till oredlighet i forskning.
Ytterligare ett ärende om oredlighet i forskning av professor Macchiarini utreds för närvarande. Bakom den anmälan står Karl-Henrik Grinnemo och tre andra läkare som lämnat in ett omfattande material. I det ärendet har Karolinska Institutets rektor gett uppdrag åt en extern sakkunnig att lämna ett särskilt yttrande. Beslut i det ärendet väntas vara klart före sommaren.
I ett annat ärende har Etikrådet fått rektors uppdrag att lämna yttrande avseende en anmälan mot Karl-Henrik Grinnemo. Det gäller misstänkta oegentligheter i samband med en anslagsansökan och bakom anmälan står en kollega till Paolo Macchiarini. Etikrådets yttrande väntas blir klart inom några veckor och därefter fattar rektor beslut.
79
Nyhetsartikel 2
2015-06-22
Kommentar till Vetenskapsrådets beslut att stoppa
utbetalning till misstänkt forskare
Kommentar: Vetenskapsrådet har genom ett pressmeddelande idag meddelat att man stoppar utbetalningen av forskningsbidrag till forskningscentret ACTREM (Centrum för Regenerativ Medicin) vid Karolinska Institutet. Karolinska Institutet har nu tre veckor på sig att ta ställning till Vetenskapsrådets beslut.
Den på Karolinska Institutet pågående utredningen om misstänkt oredlighet i forskning är ännu inte slutförd. Enligt högskoleförordningen är det Karolinska Institutets rektor som utreder misstänkt oredlighet i forskning. I det aktuella ärendet avgörs den frågan på basis av det samlade materialet i ärendet. Det utgörs av de anmälningar som riktats mot en gästprofessor vid KI, det expertutlåtande som lämnats av den externa utredaren Bengt Gerdin samt de yttranden som väntas komma in från gästprofessorn och övriga medförfattare till de kritiserade artiklarna.
De har tid på sig att inkomma med yttranden senast den 24 juni. När Karolinska Institutet fattar beslut i ärendet beror därefter på mängden inkommit material och de uppgifter som framkommer där.
Någon ytterligare kommentar till Vetenskapsrådets ställningstagande i ärendet har Karolinska Institutets ledning inte i detta läge.
Nyhetsartikel 3
2015-05-18
Yttrande i oredlighetsärende inlämnat till Karolinska
Institutet
Den externa utredare som haft i uppdrag att granska och lämna slutsatser i ett ärende där fyra läkare anmält en gästprofessor vid Karolinska Institutet, för oredlighet i forskning har nu lämnat sin rapport till Karolinska Institutet. Tillsammans med yttranden från de inblandade parterna utgör rapporten från
80
Bengt Gerdin, professor emeritus vid Uppsala universitet, beslutsunderlag för Karolinska Institutets rektor som kommer att fatta beslut i ärendet i juni.
Högskoleförordningen stadgar att "i högskolornas verksamhet skall vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas". Ett universitet eller en högskola som får information om misstankar om oredlighet i forskning har en skyldighet att utreda misstankarna. Enligt Karolinska Institutets regler ska rektor låta utreda misstänkt oredlighet i forskning och besluta om lämplig åtgärd i de fall där avvikelser från god sed i forskningen eller oredlighet konstateras ha förekommit. I utredningsarbetet kan rektor inhämta yttrande från särskilda sakkunniga. Det kan ske genom en på förhand utsedd etikkommitté (etikrådet vid Karolinska Institutet) eller sakkunniga utsedda särskilt i det enskilda ärendet.
Professor Bengt Gerdins yttrande har nu kommit in till Karolinska Institutet och översätts till engelska. De berörda bereds möjlighet att kommentera och yttra sig över Gerdins slutsatser. När Karolinska Institutet tagit deras yttranden fattar rektor beslut i ärendet, troligtvis i mitten eller slutet av juni månad.
Nyhetsartikel 4
2015-06-26
Information angående utredning av misstänkt
oredlighet i forskning
Den 24 juni var sista dag att inkomma med yttranden till professor emeritus Bengt Gerdins utlåtande om misstänkt oredlighet i forskning vid Karolinska Institutet. Totalt 31 yttranden har inkommit från medförfattarna till de kritiserade artiklarna. Sammantaget utgör detta underlag cirka 1 000 sidor.
Nu inleds Karolinska Institutets slutberedning av ärendet, där de inkomna yttrandena utgör en del av beslutsunderlaget. Eftersom materialet är mycket omfattande är det idag inte möjligt att ange någon tidpunkt för när Karolinska Institutets beslut i ärendet kan komma att fattas.
81
Nyhetsartikel 5
2015-08-28
Information om anmälningar och utredningar gällande
tidigare utförda luftstrupsoperationer
Ett pågående ärende där Karolinska Institutet utreder misstänkt oredlighet i forskning har fått stor uppmärksamhet i svenska och internationella media.
Det handlar om två delar. Dels handlar det om de vetenskapliga artiklar som publicerats efter tre operationer med syntetisk luftstrupe och som anmälts. Det är Karolinska Institutets rektor som har ansvar för att utreda misstanke om oredlighet i forskning.
Dels utreds en annan del som är kopplad till de operationer som genomförts vid Karolinska Universitetssjukhuset. Där är det Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som genomför en granskning, och Läkemedelsverket som har mottagit en anmälan som gäller eventuellt brott mot läkemedelslagen. För att få klarhet i rättsläget har Läkemedelsverket gjort en anmälan till åklagare.
Gästprofessorns uppdrag på Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset
Hösten 2010 rekryterades en utländsk kirurg som gästprofessor till Karolinska Institutet för att bedriva forskning inom området regenerativ medicin/stamcellsbiologi. Samtidigt anställdes han på deltid som överläkare och kirurg på Karolinska Universitetssjukhuset fram till november 2013.
Operationerna vid Karolinska Universitetssjukhuset
Bland de luftvägskirurgiska operationer kirurgen utfört på Karolinska Universitetssjukhuset finns tre ingrepp som involverar transplantation av luftstrupe. De tre patienter som under 2011 och 2012 fick transplantat av artificiella luftstrupar hade i samråd med sina behandlande läkare i utlandet vänt sig till Karolinska Universitetssjukhuset. Operationerna genomfördes för att med en ny medicinsk teknik rädda patienternas liv. Enligt sjukhusets synsätt var det inte forskning, utan vård på så kallad vitalindikation. En av patienterna avled några månader efter operationen, den andra överlevde i två och ett halvt år, den tredje är ännu vid liv, men vårdas fortfarande på sjukhuset.
Det material av nanokomposit som användes vid det första tillfället var testat både i laboratoriemiljö och på biologiskt levande vävnad samt hade det använts vid en kärltransplantation på människa. Resultaten av detta finns redovisade i vetenskapliga
82
publikationer. Vid de efterföljande operationerna användes likartat material men från andra tillverkare.
Om forskningen vid Karolinska Institutet
Gästprofessorns uppgift på Karolinska Institutet var att starta och driva ett forskningsprojekt för att bland annat utveckla och studera metoder för att ersätta skadade organ med implantat som behandlas med stamceller. De tre operationer som genomfördes med artificiella luftstrupar var inte planerade att ingå i forskningen, men när förfrågan om operationerna kom från patienternas behandlande läkare i utlandet valde man att genomföra dem på så kallad vitalindikation för att om möjligt rädda patienternas liv.
Forskning på människor regleras i lagen om etikprövning av forskning på människor. Där föreskrivs att innan ett forskningsprojekt påbörjas ska forskarna inhämta skriftligt tillstånd från en regional etikprövningsnämnd. I det aktuella fallet inlämnades ingen skriftlig ansökan och det fanns inget skriftligt tillstånd för forskning. Anledningen var att vid den tidpunkten betraktades operationerna som sjukvård eftersom de inte ingick i en klinisk prövning. Man utgick också från Guidelines for the Clinical Translation of Stem Cells som utfärdats av International Society for Stem Cell Research (ISSCR). Av rekommendation 34 framgår att om kliniska forskare använder oprövade stamcellsmetoder på ett mycket litet antal patienter är det inte att betrakta som klinisk forskning, under förutsättning att ett antal viktiga kriterier uppfylls. Läkarlaget gjorde bedömningen före operationen att alla dessa kriterier var uppfyllda. Ett av kriterierna är att resultatet av ingreppen ska kommuniceras till vetenskapssamhället i exempelvis vetenskapliga artiklar.
När operationerna genomfördes var det som sjukvård och metoden beskrevs efteråt i vetenskaplig tidskrift i linje med ISSCR:s rekommendation 34.
Anmälningarna om misstanke om oredlighet i forskning
I juni, augusti och september 2014 anmälde fyra läkare vid Karolinska universitetssjukhuset att sju artiklar publicerade i de vetenskapliga tidskrifterna The Lancet, Nature Communications, Biomaterials och Journal of Biomedical Materials Research, som beskrev forskningsresultat från experimentellt arbete och de tre operationerna, var förenade med oredlighet i forskning. Enligt anmälarna har gästprofessorn, som huvudförfattare och därmed huvudansvarig, på ett alltför positivt sätt beskrivit forskningsresultat. Anmälarna menar att artiklarna felaktigt återspeglar komplikationer och patienternas tillstånd och att implantatens funktion efter operationerna beskrivits på ett felaktigt sätt.
De fyra anmälande läkarna har en forskningsanknytning till Karolinska Institutet och de har i denna roll ingått i forskarteamet. En av de anmälande läkarna deltog vid de två första operationerna. Tre av dem var medförfattare till en av artiklarna i Biomaterials och en av
83
dem var medförfattare till en av artiklarna i The Lancet. I den granskning som den externa utredaren Bengt Gerdin, professor emeritus vid Uppsala universitet, genomfört noterar han att samtliga medförfattare till artiklarna i The Lancet till tidskriften intygat att de haft tillgång till alla data som ligger till grund för artikeln och att de tar ansvar för innehållet i artikeln.
I sina anmälningar har de fyra läkarna också kritiserat att det saknas godkännande från regionala etikprövningsnämnden för den forskning som beskrivs i artiklarna.
Handläggningen av utredningen vid Karolinska Institutet
En första anmälan om misstanke om oredlighet i forskning inkom till Karolinska Institutets rektor den 27 juni 2014. Den 7 juli tillskrevs gästprofessorn och ombads yttra sig över anmälan. Den 18 augusti och 24 september inkom anmälarna med omfattande kompletteringar, bland annat i form av journalkopior som beskrev patienternas tillstånd och den behandling de fått efter operationerna. Därefter sökte Karolinska Institutet en oberoende extern, svenskspråkig sakkunnig, utan bindningar till de inblandade forskarna, som kunde åta sig det tidskrävande uppdraget att granska huruvida de kritiserade artiklarna kunde bedömas vara uttryck för oredlighet i forskning. Det formella rektorsbeslutet att uppdra detta åt Bengt Gerdin, professor emeritus vid Uppsala universitet, fattades den 25 november. Bengt Gerdins utredning inlämnades till Karolinska Institutet den 13 maj 2015. Han anser sammanfattningsvis att resultatet av operationerna konsekvent beskrivits på ett alltför positivt sätt i de olika artiklarna och hans slutsats är att detta sammantaget är att betrakta som oredlighet i forskning.
Eftersom flera av de inblandade forskarna inte talar svenska, som är det språk Karolinska Institutet är skyldigt att använda i sin myndighetsutövning, har utredningen därefter översatts till engelska och samtliga medförfattare på de aktuella artiklarna bereds nu möjlighet att inom två veckor yttra sig över Gerdins slutsatser. När Karolinska Institutet tagit emot deras yttranden fattar rektor beslut i ärendet.
Andra utredningar
Sjukvård i Sverige regleras av flera lagar, bland annat Hälso- och Sjukvårdslagen och Läkemedelslagen. I sina anmälningar anser de fyra läkarna att läkarlaget före operationerna borde inhämtat tillstånd från Läkemedelsverket (LMV) att använda implantat av artificiella luftstrupar som beklätts med patientens stamceller. Läkarna anmälde detta till LMV i september 2014. LMV tolkade gällande regelverk som att den verksamhet som bedrivits troligen är att klassa som klinisk läkemedelsprövning. LMV skriver också att verksamheten alternativt kan falla under regleringen för så kallade sjukhusundantagsprodukter. I sitt yttrande till Karolinska universitetssjukhuset skriver LMV att ”Läkemedelsverket förutsätter
84
att ni hädanefter ansöker om tillstånd för verksamhet där detta krävs enligt lag.” Karolinska universitetssjukhuset har å sin sida till Läkemedelsverket åberopat vitalindikation som orsak till de aktuella ingreppen. För att få en rättslig prövning av hur läkemedelslagen ska tolkas i de aktuella fallen har Läkemedelsverket anmält saken till polis och åklagare.
I sammanhanget har det också ifrågasatts om gästprofessorn har ekonomiska intressen i företaget Harvard Apparatus Regenerative Technology (HART). Detta företag har tillhandahållit en s.k. bioreaktor i vilken artificiella luftstrupar har behandlats med patienters stamceller. Företaget bedriver också utveckling av implantat av nanokomposit. I universitetens uppdrag ingår att bidra till utveckling av innovationer och nya produkter och tjänster och därför är det vanligt och värdefullt att forskare samarbetar med företag. För att få klarlagt vilka förhållanden som föreligger i detta fall har Karolinska Institutet uppdragit åt sin internrevision att klarlägga omständigheterna kring gästprofessorns relation till HART.
Nyhetsartikel 6
2015-08-28
Rektor Anders Hamsten kommenterar utredning av
misstankar om oredlighet i forskning
Efter drygt ett års utredande har Karolinska Institutet beslutat att fria gästprofessorn och kirurgen Paolo Macchiarini från misstankar om oredlighet i forskning. Karolinska Institutets rektor kommenterar nu beslutet och Karolinska Institutets utredning.
Misstänkt oredlighet i forskning ska enligt bestämmelserna i högskoleförordningen utredas av det lärosäte där oredligheten misstänks ha begåtts.
Anmälningarna mot gästprofessorn och kirurgen Paolo Macchiarini lämnades till Karolinska Institutet i juni, augusti och september 2014 av fyra läkare anställda på Karolinska universitetssjukhuset. Läkarna bakom anmälan ingick själva i forskningsmiljön kring Paolo Macchiarini och tre av dem var medförfattare till en eller två av de anmälda artiklarna. En av dem medverkade även vid två av de tre operationer med syntetiska luftstrupsproteser som utförts av Paolo Macchiarini på Karolinska universitetssjukhuset.
Anmälarna riktade en rad anklagelser mot Paolo Macchiarini. Huvuddelen av deras kritik handlade om att sju vetenskapliga artiklar, för vilka Paolo Macchiarini var huvudansvarig, innehöll felaktiga redogörelser för forskningsresultat och därmed också oriktiga slutsatser. En av artiklarna beskrev tillverkning av en syntetisk matstrupe och transplantation av denna
85
på råtta. De övriga sex artiklarna beskrev transplantationer på patienter som fått syntetiska luftstrupar beklädda med celler från den egna benmärgen.
Anmälarna menade också att det saknades etikprövningstillstånd för forskning på de opererade patienterna, att det saknades tillstånd att använda luftstrupsproteserna på människa och att man i samband med operationerna använt läkemedel och substanser som inte var godkända för användning i det aktuella sammanhanget. Detta anmäldes även till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och till Läkemedelsverket. Under våren 2015 gjorde Läkemedelsverket en polisanmälan för misstänkt brott mot läkemedelslagen och IVO polisanmälde misstänkt brott mot etikprövningslagen. Åklagare har sedan tagit beslut om att utreda huruvida de tre operationer som utförts på Karolinska universitetssjukhuset kan misstänkas vara vållande till annans död respektive vållande till kroppsskada.
Som ett led i Karolinska Institutets utredning av anmälningarna från de fyra läkarna uppdrogs åt Bengt Gerdin, professor emeritus vid Uppsala universitet, att granska huruvida de kritiserade artiklarna kunde bedömas vara uttryck för oredlighet i forskning. I maj lämnade Bengt Gerdin sitt särskilda yttrande till Karolinska Institutets utredning och han ansåg där att Paolo Macchiarini gjort sig skyldig till oredlighet i forskning.
I sin utredning och sitt beslut i ärendet slår Karolinska Institutet fast att Paolo Macchiarini i vissa avseenden agerat oaktsamt, men till skillnad från Bengt Gerdin anser Karolinska Institutet inte att Paolo Macchiarini gjort sig skyldig till oredlighet i forskning.
– Jag förstår att man kan fråga sig hur det är möjligt att vi har kommit fram till olika slutsatser, men det är viktigt att komma ihåg att Bengt Gerdins utredning utgör en av många delar av det samlade beslutsunderlaget, säger Anders Hamsten. Bengt Gerdins särskilda yttrande baserades på de uppgifter och den dokumentation vi och han hade tillgång till i det läge när hans utredning genomfördes. Efter att Bengt Gerdin lämnat sina slutsatser erbjöds samtliga författarna till artiklarna att komma in med yttranden över utredningen. Då fick vi viktig kompletterande dokumentation, särskilt gällande vårdprocesserna och då framträdde en tydligare bild av vad som skett.
Varför fick inte Bengt Gerdin tillgång till det samlade materialet?
– Vid utredningar av fall av misstänkt oredlighet i forskning, där lärosätet utnyttjar extern expertis, ingår det i den externe utredarens uppdrag att ta ställning till den befintliga dokumentationen, samla in annat relevant material och ställa frågor samt göra bedömningar som för utredningen framåt. När Bengt Gerdin fick uppdraget visste vi inte om ytterligare material fanns tillgängligt. Det var först när medförfattarna till artiklarna uppmanades att kommentera Bengt Gerdins yttrande som det kom fram.
86
– Bengt Gerdin har i sin utredning på ett utomordentligt strukturerat och tydligt sätt identifierat de huvudfrågor som Karolinska Institutet haft att ta ställning till. Hans yttrande har varit av stort värde för själva undersökningsprocessen och uppmärksammat brister både i den verksamhet som utgör grunden för de sju publicerade artiklarna och i själva artiklarna. De huvudfrågor som uppmärksammats och kritiserats av såväl anmälarna som Bengt Gerdin, vilka har utgjort grunden för misstanken om oredlighet i forskning, har sedan på ett tillfredsställande sätt kunnat bemötas av Paolo Macchiarini och hans medförfattare. Bengt Gerdins utredning tar också upp en rad frågor, som är viktiga att belysa på ett generellt plan för att utveckla ett mer genomarbetat regelverk för translation av forskning och utveckling av nya terapier inom området regenerativ medicin och andra kliniknära forskningsfält.
Borde ni inte ha sett till att allt material i utredningen fanns från början, till exempel genom att låta medförfattarna yttra sig tidigare?
– Detta var inte möjligt, då en väsentlig komponent utgjordes av journalhandlingar som omfattas av hälso- och sjukvårdens sekretess. En viktig komponent i varje utredning är också att utredaren väcker frågor som ska penetreras djupare, och det är först när utredarens rapport föreligger, som dessa frågor kan bearbetas och besvaras. Utgångspunkten var dessutom att anmälningarna om misstänkt oredlighet i forskning avsåg Paolo Macchiarini såsom huvudansvarig för de projekt och vetenskapliga artiklar som ifrågasattes av anmälarna. Övriga medförfattare har inte omfattats av vare sig anmälningarna eller Karolinska Institutets utredning. Paolo Macchiarini konstaterar själv i sitt yttrande över Bengt Gerdins utredning att hans egna svar på anmälarnas kritik och Bengt Gerdins frågor inte i tillräcklig utsträckning refererade till de originaldokument, som han själv inte hade omedelbar tillgång till och som han i det läget inte hade inhämtat i dialog med samtliga medarbetare. Om så hade skett hade Bengt Gerdin haft ett mer komplett underlag för sin utredning.
Hur tycker du att Karolinska Institutet har skött den här utredningen?
– Utredningen har tagit över ett år och har av alldeles uppenbara skäl varit mycket påfrestande för alla parter i målet. Men det viktigaste för samtliga inblandade är att det blir rätt i slutänden och då måste utredningsarbetet få ta den tid som ärendet kräver. Utredningsmaterialet har varit aktningsvärt, med flera tusen sidor att gå igenom och det är väldigt många berörda, både här på Karolinska Institutet, på Karolinska universitetssjukhuset och utomlands.
Hur allvarlig är den här affären med misstänkt forskningsfusk för Karolinska Institutet?
87
– Alla fall av misstänkt oredlighet i forskning måste tas på största allvar och utredas grundligt. Blotta misstanken om oredlighet oroar bevisligen forskningsfinansiärer och sannolikt även allmänheten, även när det som i det här fallet visar sig att misstankarna var ogrundade. Det faktum att den granskade verksamheten inte i alla avseenden uppfyllt Karolinska Institutets högt ställda krav på kvalitet betraktar vi självklart med stort allvar.
Vad tycker du om det system vi har i Sverige där universiteten själva ska utreda