Den mer renläriga libertarianismen fick aldrig någon större betydelse i Sverige, mer än att dess frihetspatos genomsyrade framförallt moderaternas retorik långt in på 1990-talet, och delvis in på 2000-talet. Något systemskifte, i meningen en kraftigt nedbantad statsmakt, genomfördes dock aldrig. Nyliberalismen i bredare bemärkelse har däremot fått ett mycket starkt genomslag i
statsförvaltningen och påverkat professionernas självupplevda autonomi negativt, vilket jag nämnde i inledningen.
När Socialdemokratin återvände till makten 1982 hade partiet, åtminstone i retoriken, tagit till sig kraven på decentralisering. Frågan hade även drivits av det egna ungdomsförbundet SSU. Bo Holmberg (samme Holmberg som tio år tidigare skrivit ”Öppet brev till betänkare och SOUensktalande”) blev utsedd till civilminister med ansvar för att ge medborgarna ett bättre bemötande, tydligare information och mer egenmakt inom den offentliga sektorn. Byråkrati och stelhet skulle motverkas, vissa valfrihetsreformer införas, brukarinflytandet stärkas och förvaltningen göras mer effektiv. Syftet var bl.a. att kontra det moderata kravet på privatiseringar.303
Det är emellertid oklart i vilken mån decentraliseringspolitiken fick avsedd effekt. Det främsta resultatet var att kommunerna fick ta ett större ansvar för den offentliga servicen. Ett ansvar som inte kompenserades fullt ut av staten. En annan viktig förändring var att den tidigare
detaljregleringen ersattes av målstyrning där lägre enheter sattes att uppnå vissa allmänna mål för en given budget. Statsfinanserna var i dåligt skick med ett strukturellt budgetunderskott och decentraliseringsstrategin blev delvis ett sätt att spara pengar utan att det framstod tydligt. Tanken var även att åtgärderna skulle effektivisera verksamheten.304 Näringslivet kom delvis att stå modell
303 Olsson 1990 sid 251ff och 255 och 275f. Söderlind och Petersson 1986 sid 408ff, 411 och 417. Hellberg 1991 sid 7. Ahrne 1985 sid 45 och 51f. Wiklund 2006 sid 311 och 362f. Några större privatiseringar genomfördes inte under 1980-talet. Olsson sid 285. Söderlind 411 och 417.
304 Olsson 1990 sid 252-254, 265-268, 274, 281. Under 1980-talet slog decentraliseringsidéer också igenom starkt i näringslivet. Detta hängde delvis samman med den nya konkurrensen från Japan och NIC-länderna, kapitalets ökade rörlighet som undergrävde långsiktig och storskalig planering, samt datoriseringen. Fordismen övergick succesivt i post-fordism, även om denna process i Sverige inte blev fullt genomförd förrän efter 1980-talets slut, enligt Christer Lundh. Flexibilitet blev ändå ett honnörsord. En ny generation företagsledare blev synliga i den mediala offentligheten. SAS-chefen Jan Carlzon gjorde sig t.ex. känd för att skicka personalen på
för reformeringen av den offentliga sektorn, speciellt under senare delen av 1980-talet.
Statstjänstemännen fick gå på charmkurs. Köp- säljmodeller och bolagisering av statliga verk syftade till att införa marknadsmekanismer i sektorn. 305
Inga Hellberg framhåller att ledning och kontrollfunktioner kom att få allt större makt inom de byråkratiska organisationerna i relation till de professionella samtidigt som skiljelinjerna mellan professionella specialister, byråkrater och underordnad administrativ personal minskade. Inslagen av individuell lönesättning ökade däremot, vilket kan sägas stå i strid med den kollegiala logiken. Den här utvecklingen har påskyndades av övergången till målstyrning från statsmakternas sida, då denna styrningsform krävde ökad samordning på enhetsnivå.306
De reformer mot större marknadsinslag i offentlig sektor som genomfördes under 1980-talet var i huvudsak inte partiskiljande. Statsvetarna Donald Söderlind och Olof Petersson menar att
förvaltningspolitiken i regel utformades på pragmatiska grunder utan att föregås av principiell debatt. Endast indirekt påverkades förvaltningen av ideologiska skillnader hos partierna. Om något var de borgerliga partierna snarast mer skeptiska till bolagisering och statliga affärsverk än
socialdemokratin då de förra ansåg att sådan verksamhet kunde snedvrida konkurrensen.307 I vilken mån de nyliberala idéerna själva varit en orsaksfaktor och vilken mån de enbart använts för att legitimera förändringar som genomförts av andra skäl (såsom besparingsskäl) är i praktiken svårt att svara på.308 Bernt Skovdahl påpekar att de nyliberala reformerna oftare motiverats med
”ekonomisk nödvändighet” än som frihetsreformer.Ändå går det inte att bortse från att
valfrihetsargument ofta användas som ett legitimeringsgrund vid införandet av olika reformer.309 Debattören Johan Wennström hävdar att den kritik som framfördes mot professionerna från både vänster och höger under 1970- och 1980-talet beredde vägen för New Public Management inom
personlighetsutvecklande charmkurser i syfte att ge kunderna ett bättre bemötande. Carlzons management-bok ”Riv Pyramiderna” blev en internationell bestseller. Lundh 2002 sid 237ff. Ahrne 1985 sid 53. Skovdahl 2010 sid 134.
305
Söderlind och Petersson 1986 sid 28ff och 406. Hellberg 1991 sid 51. Under 1990-talet skulle dessa reformer i praktiken underlätta genomförandet både av rena privatiseringar och av privatisering av driftsformerna med bibehållen offentlig finansiering, såsom i fallet med friskolereformen.
306 Hellberg 1991 sid 21ff och 34 307
Moderaterna drev på för privatiseringar och var mest högljudda i sin byråkratikritik bland riksdagspartierna. Centern förespråkade stöd till olika former av kooperativ. Socialdemokraterna var positiva till privata
komplement som tandläkare, föräldrakooperativ daghem, ideell missbruksvård och enskilda skolor. I huvudsak skulle dock välfärden utföras av det offentliga enligt S. Undantag kunde göras för tekniska tjänster som sophämtning, vilka i allt högre grad lades ut på entreprenad. Se Söderlind och Petersson 1986 sid 414f, 417f samt 423ff. Ahrne 1985 sid 10 och 36ff
308
Jmf Boréus 1994 sid 135 309
skolsektorn.310 Min undersökning underbygger den tesen. Gordon Tullocks Public Choice-ideologi utgör i princip grunden för New Public Management. Men NPM har samtidigt väldigt lite att göra med den libertarianska utopin om nattväktarstaten. En person som John-Henri Holmberg skulle knappast se NPM som ett ideal. NPM, liksom det ökande användandet av privata entreprenörer med bibehållen offentlig finansiering, kan lika gärna ses som ett sätt att utnyttja marknadsmekanismernas förmenta effektivitetsvinster och samtidigt behålla en stor offentligt reglerad och finansierad sektor i samhällsekonomin. En renlärig libertarian skulle se med avsmak på en sådan ordning, en ordning som i värsta fall binder upp näringslivet i allians med staten.
Man får inte glömma att NPM-reformerna på 1980-talet genomfördes av socialdemokratiska regeringar och inte sällan av dess tjänstemän. En av de drivande var ekonomen Klas Eklund, nära medarbetare till dåvarande finansministern Kjell Olof Feldt.311 Feldt och Eklund ingick i den s.k. kanslihushögern och drog i en delvis annan riktning än Bo Holmberg. Men troligen kom Holmbergs service- och decentraliseringssträvanden att oavsiktligt underlätta införandet av NPM. Feldt och Eklund var övertygande om att den offentliga sektorn led av effektivitetsproblem och var pådrivande för avregleringar och NPM-reformer. I denna uppfattning hade de uppbackning från andra
ekonomer, från bl.a. Handelshögskolan och SNS konjunkturråd. Avregleringarna skedde ofta enligt en ”steg-för-steg” modell.312 Att liknande reformer genomfördes i flera länder samtidigt under 1980-talet talar för att strukturella faktorer spelade en väsentlig roll. Framförallt avregleringen av
kreditmarknaderna fungerade enligt flera forskare som en katalysator för vidare marknadsreformer och en begränsning av statens handlingsutrymme.313
När NPM-begreppets upphovsman, amerikanen Christopher Hood, 1995 gjorde en jämförande länderstudie kunde han konstatera att Sverige hörde till dem som gått längst i riktning mot NPM-styrning.314 Thomas Brante konstaterar att marknadslogiken och den byråkratiska logiken fortsatt att flytta fram sina positioner på professionslogikens bekostnad sedan dess. 315 Förhoppningsvis har min studie kunnat kasta lite mer ljus över bakgrunden till denna utveckling.
310 Wennström 2014. Wennström är idag doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet, knuten till IFN. 311 Agerberg 2014 312 Svensson 2001 sid 14, 41, 172f, 247 313 Svensson 2001 sid 50, 274f 314 Agerberg 2014 315 Brante 2015 sid 275f
Källor
Holmberg, Bo: Öppet brev till betänkare och SOUensktalande (Stockholm 1972) Holmberg, John-Henri: Befria Människan (Stockholm 1985)
Blommé, Inga: Öppet brev om ensamhet (Stockholm 1976) Britton, Sven: Öppet brev till min läkare (Stockholm 1977)
Burenstam-Linder, Staffan: Den hjärtlösa välfärdsstaten (Stockholm 1983) Gahrton, Per: Öppet brev från en politiker (Stockholm 1979)
Jöberger, Barbro: Öppet brev från omsorgsvärlden (Stockholm 1975) Rydenfeldt, Sven: Välfärdsstatens förfall (Stockholm 1983)
Tullock, Gordon: Den politiska marknaden (Stockholm 1982) (eng. originalutgåva 1976)
Åkerman, Nordal: Kan vi krympa Sverige? Förslag till en mänskligare utvecklingsmodell (Stockholm 1980)
Litteratur
Abbot, Andrew: ”Professions, Sociology of” i International Encyclopedia of the Social and Behavioral Sciences.(red: Neil J. Smelser och Paul B. Baltes) (Amsterdam 2001)
Ahrne, Göran: Den irriterade medborgaren, En undersökning om erfarenheter och upplevelser av byråkrati (Stockholm 1985)
Andersen, Heine: Samhällsvetenskaper i kontext (Lund 2005)
Andersen, Jorgen Goul: ”Postmateriella värden” i Statsvetenskapligt lexikon (Stockholm 1997) (Red: Kjell Goldmann, Mogens N. Pedersen och Oyvind Osterud)
Asplund, Johan: Essä om Gemeinschaft och Gesellschaft (Göteborg 1991)
Baldwin, Peter: “The Scandinavian Origins of the Social Interpretation of the Welfare State” i Comparative Studies in Society and History, nr 1, 1989
Bergström, Göran och Kristina Boréus: Textens mening och makt, Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys (Lund 2000)
Boas, Taylor C. och Jordan Gans-Morse “Neoliberalism: From New Liberal Philosophy to Anti-Liberal Slogan” i Studies in Comparative International Development, 2009, vol. 44. nr2
Boréus, Kristina: Högervåg, Nyliberalismen och kampen om språket I svensk debatt 1969-1989 (Stockholm 1994)
Brante, Thomas: Expert Society : the origins and development of professions in Sweden (Stockholm 1992)
Brante, Thomas: “Gemeinschaft/Gesellschaft” i Sociologiskt Lexikon (Stockholm 1998) (Red: Thomas Brante, Heine Andersen, Olav Korsnes)
Brante, Thomas: Den professionella logiken, Hur vetenskap och praktik förenas i det moderna kunskapssamhället (Stockholm 2014)
Brante, Thomas och Lennart G. Svensson: ”Utgångspunkter, centrala begrep och disposition”, kapitel i Professionerna I kunskapssamhället, En jämförande studie av svenska professioner (Stockholm 2015) (red: Thomas Brante, Eva Johansson, Gunnar Olofsson, Lennart G. Svensson)
Brante, Thomas: ”Sammanfattning och slutsatser”, kapitel i Professionerna I kunskapssamhället (Stockholm 2015) (red: Thomas Brante, Eva Johansson, Gunnar Olofsson, Lennart G. Svensson) Einhorn, Eric S. och John Louge: Modern Welfare States, Scandinavian Politics and Policy in the Global Age (Westport 2003)
Esping-Andersen, Gösta : “The Making of a Social Democratic Welfare State” i Creating Social Democracy. A Century of the Social Democratic Labor Party in Sweden. (Pennsylvania 1992) (red: K Misgeld, K Moin & K Åmark)
Fleck, Ludwik: Uppkomsten och utvecklingen av ett vetenskapligt faktum (Stockholm 1997) Frenander, Anders: Debattens vågor, Om politisk-ideologiska frågor i efterkrigstidens svenska kulturdebatt (Göteborg 1999)
Frängsmyr, Tore: Svensk idéhistoria, Bildning och vetenskap under tusen år Del II 1809-2000 (Stockholm 2000)
Giddens, Anthony: Modernitetens följder (Lund 1996)
Hansson, Jonas. Humanismens kris, Bildningsideal och kulturkritik i Sverige 1848-1933 (Stockholm 1999)
Hellberg, Inga: Professionalisering och modernisering, En studie av nordiska akademiker i offentlig tjänst (Stockholm 1991)
Holmberg, Carl: Längtan till landet, Civilisationskritik och framtidsvisioner i 1970-talets regionalpolitiska debatt (Göteborg 1998)
Holmqvist, Bosse: ”Strukturernas tvång – det långa 50-talet”, kapitel i Framstegets arvtagare (Stockholm 1998) (red Nils Runeby)
Hood, Christopher: ”A Public Management for all Seasons” i Public Administration nr 1, 1991. Inglehart Ronald och Christian Welzel: Modernization, Cultural Change, and Democracy, The human Development Sequence (New York 2005)
Johnsson, Eva: ”Styrning och autonomi”, kapitel i Professionerna I kunskapssamhället (Stockholm 2015) (red: Thomas Brante, Eva Johansson, Gunnar Olofsson, Lennart G. Svensson)
Kosonen, Pekka: ”From Collectivity to Individualism in the Welfare State?” I Acta Sociologica nr 3-4 1987
Kymlicka, Will: Modern politisk filosofi (Nora 1995)
Källström, Staffan: Den gode nihilisten, Axel Hägerström och striderna kring uppsalafilosofin (Kristianstad 1986)
Källström, Staffan: ”Nihilism och människovärde”, i Staffan Källström och Erland Sellberg, Motströms, kritiken av det moderna (Stockholm 1991)
Larsson, Reidar: Politiska ideologier i vår tid (Lund 1994) Larsson, Sven-Erik, Bertil Ohlin, (Stockholm 1998)
Lundh, Christer: Spelets regler, Institutioner och lönebildning på den svenska arbetsmarknaden 1850-2000 (Stockholm 2002)
Lönnroth, Johan: ”Ekonomernas rationella åsiktsbyten 1968-1988” i Ekonomisk Debatt nr 3, 1988 Magnusson, Lars: Sveriges ekonomiska historia (Stockholm 1997)
Meyer, Marshall W: ”Bureaucracy and Bureaucratization” artikel i International Encyclopedia of the Social and Behavioral Sciences.(red: Neil J. Smelser och Paul B. Baltes) (Amsterdam 2001)
Ohlander, Ann-Sofie: “The Invisible Child? The Struggle over Social Democratic Family Policy” i Creating Social Democracy. A Century of the Social Democratic Labor Party in Sweden. (Pennsylvania 1992) (red: K Misgeld, K Moin & K Åmark)
Ohlin, Bertil, Ung man blir politiker, (Stockholm 1972)
Ohlsson, Rolf och Jonas Olofsson: Arbetslöshetens dilemma, - motsättningar och samförstånd i svensk arbetslöshetsdebatt under två hundra år (Stockholm 1998)
Olsson, Sven E: Social Policy and Welfare State in Sweden (Lund 1990)
Pedersen, Mogens N: ”Höger-vänster” i Statsvetenskapligt lexikon (Stockholm 1997) (Red: Kjell Goldmann, Mogens N. Pedersen och Oyvind Osterud)
Rogers, John: ”The Swedish Welfare State: Yesterday, Today and Tomorrow” i The Welfare State Past, Present, Future (Pisa 2002) (red. Henrik Jensen)
Runeby, Nils: “Inledning 2” kapitel i Framstegets arvtagare (Stockholm 1998) (red Nils Runeby) Siegrist, Hannes: “Professionalization/Professions in History” artikel i International Encyclopedia of the Social and Behavioral Sciences.(red: Neil J. Smelser och Paul B. Baltes) (Amsterdam 2001) Sivén, Claes Henric: ”Perspektiv på Stockholmsskolan”, i Ekonomisk debatt nr 4, 1987
Skoglund, Christer: ”Saklighet, mytkult och funktionalism”, kapitel i Framstegets arvtagare (Stockholm 1998) (red Nils Runeby)
Skovdahl Bernt: Framstegstankens förfall? En forskningsöversikt över 1900-talets framstegstanke (Stockholm 1996)
Skovdahl, Bernt: “Den stora framstegskapplöpningen”, kapitel i Framstegets arvtagare (Stockholm 1998) (red Nils Runeby)
Skovdahl Bernt: Tingsten, totalitarismen och ideologierna (Stockholm 1992)
Skovdahl, Bernt: Förlorad kontroll Den ifrågasatta framstegstanken (Stockholm 2010)
Strömberg, Thord: ”The Politization of the Housing Market: The Social Democrats and the Housing Question” i Creating Social Democracy. A Century of the Social Democratic Labor Party in Sweden. (Pennsylvania 1992) (red: K Misgeld, K Moin & K Åmark)
Svensson, Lennart G (a): “Profession och klass”, kapitel i Professionerna I kunskapssamhället (Stockholm 2015) (red: Thomas Brante, Eva Johansson, Gunnar Olofsson, Lennart G. Svensson) Svensson, Lennart G (b): ”Profession och kunskap”, kapitel i Professionerna I kunskapssamhället (Stockholm 2015) (red: Thomas Brante, Eva Johansson, Gunnar Olofsson, Lennart G. Svensson) Svensson, Torsten: Marknadsanpassningens politik, Den svenska modellens förändring 1980-2000 (Uppsala 2001)
Söderlind, Donald och Olof Petersson: Svensk förvaltningspolitik (Uppsala 1986)
Taylor, Charles: ” Interpretation and the Sciences of Man” i The Review of Metaphysics nr 1, 1971 Tilton, Tim: The Political Theory of Swedish Social Democracy, Through the Welfare State to Socialism (Oxford 1991)
Torstendahl Rolf: ”Byråkratisering och maktfördelning i Nordvästeuropa efter 1880”, kapitel i Byråkratisering och maktfördelning (Lund 1989) (red: Rolf Torstendahl och Thorsten Nybom) Turner, Stephen P: “Max Weber (1864-1920)”, artikel i International Encyclopedia of the Social and Behavioral Sciences.(red: Neil J. Smelser och Paul B. Baltes) (Amsterdam 2001)
Vem är det, svensk biografisk handbok (Stockholm 1993). Uppslagsord: ”Bo Holmberg”.
Westenholz, Ann: “Byråkrati” i Sociologiskt Lexikon (Stockholm 1998) (Red: Thomas Brante, Heine Andersen, Olav Korsnes)
Wennström, Johan: Lärare utan frihet, När vänstern och högern kidnappade lärarprofessionen (Stockholm 2014)
Wiklund, Martin: I det modernas landskap, Historisk orientering och kritiska berättelser om det moderna Sverige mellan 1960 och 1990 (Stockholm 2006)
Östberg, Kjell och Jenny Andersson: Sveriges historia, 1965-2012 (Stockholm 2012) Östberg, Kjell: 1968 när allting var i rörelse (Stockholm 2002)
Tidningsartiklar
Agerberg, Miki: “NPM var en syndabock ingen hade hört talas om” i Läkartidningen nr 18-19, 2014 Ohlin, Elisabet: ”Vill stoppa ’nerdrogningen av våra gamla’”, i Läkartidningen nr 26, 2010