Nytt boendekoncept ska göra Sofielund unikt

Förutom kvarteret Bryggeriet så pågår ett annat intressant projekt i Sofielund, kvarteret Trevnaden. Det kommer totalt att bli 170 hyreslägenheter, varav 44 i kollektivhuset samt 12 stycken LSS lägenheter. Anna Wiking, affärsutvecklare på MKB, som var med och utveck-lade det nya boendekoncept som kommer göra Sofielund unikt, säger:

”Projektet handlar om att arbeta utifrån Malmö Stads förtätningsstrategi och bidra till Malmös attraktionskraft” (Intervju med Anna Wiking, affärsutvecklare, 7/5-2013)

Malmö stad arbetar aktivt med förtätning innanför Yttre Ringvägen i Malmö (Översiktsplan 2012:28). Det handlar om tre nya kollektivhus i Norra Sofielund med olika kollektiva kon-struktioner för boende. Husen går under namnen Mini, Medi och Maxi. Mini är ett ordina-rie flerfamiljshus medan Medi har hämtat inspiration från Tietgenskollegiet, en boendeform för studenter som finns i Örestad. Överst i huset kommer det finnas lägenheter, i bottenplan gemensamma utrymmen. Café och tvättstuga kan ligga vägg i vägg med gemensamhetslokal och cykelverkstad. För Maxi har det inletts en dialog med Kollektivhus i Malmö (KIM).

Tanken är att det ska vara som ett kollektiv med eget boende men med stora möjligheter till gemensamt umgänge, ett mer levande hus (Internet 3).

11. Illustration på kvarteret Trevnaden.

Kanozi Arkitekter

Den som är intresserad kan nu skriva upp sig för att få bo i något av dessa hus. Utifrån kra-ven som ställs på de som ska flytta in kan avläsas att det är för en viss grupp.

”Hushållets sammanlagda inkomst ska vara relevant i förhållande till hyran. Den totala inkoms-ten efter skatt ska motsvara 2 gånger månadshyran.” (Internet 4)

I en intervju med Wiking kom det fram att husen inte kommer innefatta några studentlä-genheter. På frågan vad en etta i ett kollektivhus kan ha för månadskostnad svarar hon att det inte kommer skilja sig från tidigare nyproduktioner och att:

”…vårt senaste projekt kostar 35 kvadratmeter 5800 kr i månaden.” ”…göra det fint i området, så de kan öka värdet på sina fastigheter.” (Intervju med Anna Wiking, affärsutvecklare MKB, 7/5-2013)

Det blir nog inga studenter som flyttar in när kravet är att inkomsten ska vara hyran gånger två. Vem bor på 35 kvadratmeter för det priset? Kanske arbetande studenter eller den nya medelklassen som behöver en övernattningslägenhet? Utifrån siffror på hyra i kollektivhusen som Wiking presenterade under intervjun visar det tydligt på att det krävs ett högt ekono-miskt kapital för att kunna konsumera hållbarhet när det kommer till sitt boende. Hindrar

då detta den sociala hållbarheten? Gentrifiering är i grund och botten en politisk kamp om rättigheter vilket kan utläsas av konstnären Arvid Häggs uttalande om Sofielunds planering:

”Charmen i Sofielund är avsaknaden av konformitet, både i bebyggelse och befolkning. Så, vad vi som medborgare behöver fundera över är: vad byggs egentligen för mig? Behöver jag kaffeba-rer, designbutiker och spräckliga inneroveraller? Eller behöver jag exempelvis barnomsorg? Fri-tidsgårdar? Möjlighet att bo kvar i det område där jag trivs och har bott i många år? Staden idag byggs inte med fokus på hela stadens medborgarskara, och det gör inte heller Mittmöllan. Det skapas med en viss klick människor för ögonen. Det vi måste inse är att den stad som växer upp omkring oss, växer ur en neoliberal doktrin. Den neoliberala doktrinen innehåller få avsnitt som handlar om din och min välfärd. Vår skyldighet blir att ta tillbaka vår välfärd, och se till att de neoliberala spökena inte får dra igenom staden i tysthet.”(Intervju med Arvid Hägg, konstnär och boende i Sofielund, 22/4-2013)

Det Wiking menar är att när det planeras för Sofielund och kollektivhusen så handlar det om att knyta ihop en del med en helhet:

”Vi ser det inte som en egen del, utan hur kopplar vi på denna del på ett större område – Vi bru-kar säga att vi sysslar med urban akupunktur. Vi vill tillföra något som kompletterar och gemen-skapen som finns här bidrar till kreativitet och trygghet, en typ av kvartersstad. Genom att bygga kollektivhusen på denna plats skapas det något nytt och detta kommer förhoppningsvis bidra till att minska det mentala avståndet som finns genom stråket Centrum – Sofielund – Rosengård.”

(Intervju med Anna Wiking, affärsutvecklare MKB, 7/5-2013)

Carina Svensson, Stadsbyggnadsnämndens ordförande, utrycker sig så här angående pro-jektet:

”Norra Sofielundsområdet kommer nu att få ett jättelyft. Detta är Malmös första område som inte bara är erbjuder attraktivt hyresboende för alla åldrar utan även, redan från start, planeras rymma kollektivt boende. Det gör området unikt i Sverige. Om några år kommer Norra Sofi-elund att vara områdets pärla.” (Internet 2)

På frågan om hur Sofielund kommer att se ut om 20-30 år svarar Wiking:

”Jag tror det kommer bli som Kreuzberg, du vet, i Berlin? Fast lite lugnare. Det ligger mitt i sta-den och det kommer ha en tydlig koppling till Persborg, Rosengård och Augustenborg. Det kommer att vara en tydlig stadskaraktär, inga öar, men jag tänker mig lite som Stockholm, Där Sofielund kommer att representera en del av staden, så som den ska vara.” ” (Intervju med Anna Wiking, affärsutvecklare, 7/5-2013)

Kreuzberg är en stadsdel i Berlin som är känt för sitt kulturutbud i form av kaféer, klubbar, museer, gallerier och restauranger. Det är ett område som lyfts fram i diskussionen om gent-rifieringen som pågår i just Berlin. En stad som ofta används som exempel i sammanhang av gentrifiering. När Wiking talar om att Sofielund ska representera en del i staden menar hon:

”Människor kommer flytta dit som vill ha livskvalité genom tillgång till kultur och restauranger, men som kvartersstaden, det kommer att symbolisera det nära, det familjära. Jag tror att det kommer att vara attraktivt för barnfamiljer och för den kreativa stadsmänniskan som behöver stimulans. Området kommer locka med att det finns en olikhet, det kommer vara åldersintegre-rat, både ägande och småhus, eller vad heter det, bostadsrätter och hyresrätter. Det kommer inte vara som det är i Slottsstaden nu, där det är omöjligt att få tag på en hyresrätt. Det kommer fin-nas en attraktivitet i mångfalden…” (Intervju med Anna Wiking, affärsutvecklare MKB, 7/5-2013)

Det Wiking lyfter fram är utvecklingen av en allt starkare kulturell mångfald. Vi kunde utläsa genom David Leys (2004) preferenser om gentrifiering att det handlar om den nya medelklassens estetiska livsfilosofi och medvetenhet om att en person måste identifiera sig själv. Därför blir konsumtionen allt viktigare, vilket egentligen är en motsägelse till hållbar-hetsbyggandet som sker i Malmö idag. När frågan ställs till Anna Wiking på MKB om hur hon personligen förhåller sig till problematiken kring gentrifiering svarar hon:

”…jag tror ju att man måste följa med i utvecklingen, och jag tror att man kan påverka som boende i staden. Visst finns det problematik med att folk får flytta ifrån sina bostadsområden och vart ska de ta vägen? Men social utsatthet är inte min bild, jag tror snarare att det hänger ihop med arbets-marknaden som inte fungerar idag och att våra bidragsformer inte fungerar. Det ska ju bidra till något positivt att folk ska känna sig delaktiga. Vi sätter ju hyror efter Malmö modellen som det heter, men vi måste ju se till hur efterfrågan ser ut. Det är marknaden som avgör sen får man för-hålla sig till de reella problemen. Vad är problemen nu? Och varför är det hemskt? Som jag sa innan så krävs det en mångfald.” (Intervju med Anna Wiking, affärsutvecklare MKB, 7/5-2013)

Detta boende kommer direkt påverka den ursprungliga autenticiteten i Sofielund, både det kulturella, sociala och arkitektoniska. För vem planeras detta egentligen? Är det för Malmös invånare eller handlar det om att sätta Malmö på kartan genom marknadsföring och kon-sumtion av konst, kultur och unikt boende? Med denna typ av boende strävas det efter att bygga vidare på det som redan anses vara attraktivt i Sofielund säger Wiking, vilket är mång-fald i både kultur och boendeform. Men vad händer med den ursprungliga autenticiteten?