Oberoende variabler/kontrollvariabler

I detta avsnitt sammanfattas de modeller som presenterats tidigare i denna del, modell 1-5. Vidare förs resonemang och analyser kring vårt resultat samt görs kopplingar till teorin. Först kommer vi att presentera de oberoende variabler där ett signifikant samband återfinns i de presenterade modellerna 1-4. Därefter redovisas och diskuteras, utifrån tidigare forskning, de variabler där inget samband återfanns i modellerna.

Vi kan börja med att konstatera att alla de fyra modeller som upprättades för 2005 är signifikanta. För 2004 var vi tvungna att eliminera väldigt många oberoende variabler innan vi fick en signifikant modell och då var förklaringsgraden låg. Med bakgrund av det kommer vi inte att analysera 2004 utan istället använda oss av 2005 års resultat. Vi kommer främst att importance, nonaudit services, and abnormal accruals”, The accounting review, Vol. 78, No.4, 2003, pp. 931 -

955 och Reynolds, J. K., Deis, D., Francis, J., “Professional service fees and auditor objectivity”, Auditing, mar2004, Vol. 23, Issue 1, S. 29 - 52

152 Svanström, T., ”Revision och rådgivning – Efterfrågan, kvalitet och oberoende”, Umeå school of business, 2008, S. 246

153

Regeringens proposition 2005/06:97, ”Revisorns oberoende och vissa redovisningstjänster, m.m.”, Stockholm, 2006, S. 24 - 26

ha modell 3 som utgångspunkt då den har bäst förklaringsgrad och modellens oberoende variabler har bäst signifikans.

4.5.1 Bransch

Vi har funnit att en oberoende variabel, detaljhandel, är signifikant på 99 % konfidensintervall i modell 3 för 2005. Värdet på B är positivt vilket innebär att det finns en signifikant högre risk att de oväntade periodiseringarna är högre i branschen detaljhandel än vad de är i industri. I samband med detta vill vi nämna att antalet observationer blir få i varje bransch då antalet totala observationer är 90 vilket leder till att antalet observationer från varje bransch endast blir 30 (inklusive extremvärden). Vi har inte hittat någon tidigare forskning som kopplar ihop branschtillhörighet till oväntade periodiseringar och kvalitet. Till skillnad från detaljhandeln hittar vi inget signifikant samband för databranschen. Vid avsaknad av tidigare forskning och där en av våra modeller inte är signifikant (2004) är nästkommande analys spekulation och skall därför ses som intressanta iakttagelser för framtida forskning. Vi tror att de resultat vi fått fram för år 2005, där det finns tendens till att det finns signifikant högre risk att redovisningskvalitén är sämre i detaljhandel än vad det är i industri, kan bero på att det i detaljhandelsbranschen finns större möjlighet till att styra sitt resultat än i industribranschen. Detta uttalande grundar sig i att varulagret oftast är stort i företag som verkar inom detaljhandeln än industri och därmed kan företag inom detaljhandeln manipulera sitt resultat med hjälp av denna periodiseringspost. Denna balanspost är även den som är mest svårvärderade och därmed kan det även smyga med fel som inte är av avsikt att finnas med av företag som vill göra rätt ifrån sig.

4.5.2 Räntabilitet på totalt kapital (Rt)

Räntabilitet på totalt kapital är signifikant på 95 % konfidensintervall i modell 3 för 2005. Detta är den enda oberoende variabel som har ett negativt samband med den beroende variabeln. Sambandet visar att en högre avkastning på det totala kapitalet innebär att de oväntade periodiseringarna är lägre.

Forskning av Svanström visar att redovisningskvalitén är högre i företag med ett högt Rt, men tillägger att det är en slutsats som ska ses med viss försiktighet då han inte fann signifikans i en modell som var kopplad till om företaget redovisade en förlust.¹⁵⁴ Vårt resultat överensstämmer med Svanströms resultat i och med att vi hittar ett negativt samband mellan Rt och oväntade periodiseringar. Detta kan således betyda att bolag med god lönsamhet har en lägre grad av oväntade periodiseringar och därmed redovisar ett uppriktigare resultat än bolag med sämre lönsamhet.

4.5.3 Skuldsättningsgrad, Soliditet och storleksmått

Två oberoende variabler, skuldsättningsgrad och lnBalansomslutning, har signifikanser som ligger inom ett 90 % konfidensintervall i modell 3 för 2005. Båda variablerna har ett positivt samband med den beroende variabeln, det vill säga att ökade värden på dessa oberoende variabler innebär att värdet på oväntade periodiseringar också är högre. Eftersom resultatet ligger inom 90 % konfidensintervall anser vi att det finns ett svagt stöd men inte fullständigt statistiskt signifikant samband.

154

Svanström, T., ”Revision och rådgivning – Efterfrågan, kvalitet och oberoende”, Umeå school of business, 2008, S. 185, 218 - 219

I modell 1 och 2 för 2005 är en av de oberoende variablerna soliditet, men vi har inte funnit något signifikant samband mellan soliditet och oväntade periodiseringar. I modell 1 och 4 för 2005 har lnOmsättning ingått som oberoende variabel, som ett mått på företagens storlek istället för balansomslutning, men den variabeln hade inte en signifikans inom det 90 % konfidensintervallet.

Soliditet och skuldsättningsgrad har ett nära förhållande till varandra men trots det finner vi ett svagt stöd för skuldsättningsgrad men inget stöd alls för den beroende variabeln och soliditet.

Svanströms forskning visar på ett negativt signifikant samband mellan oväntade periodiseringar och soliditet vilket tyder på att redovisningskvalitén är hög för företag med hög soliditet. Detta stöds i forskning av Defond. ¹⁵⁵

Vi tolkar detta som att vårt resultat tyder på att ett företag som har en lägre grad av extern belåning visar på en högre grad av redovisningskvalitet, likt Svanström och Defonds slutsatser. Detta skulle kunna tyda på att de företag som har större press från externa intressenter också har högre oväntade periodiseringar. Detta skulle även kunna kopplas till lönsamhetsmåttet Rt, vilket betyder att de företag som uppvisar en högre lönsamhet troligen också har en högre soliditet än de företag som uppvisar en lägre lönsamhet.

Omsättning och balansomslutning är kopplat till ett företags storlek då höga värden av båda indikerar ett stort företag. Genom att använda storleksmått som kontrollvariabler får vår modell högre förklaringsgrad¹⁵⁶. Andra storleksmått som kan användas är till exempel antalet anställda, vilket till exempel Svanström använt i sin undersökning¹⁵⁷.

4.5.4 Big-4

För variabeln Big 4 har vi inte funnit något signifikant samband i vår studie. Om man jämför med tidigare studier så har till exempel Lennox och Deangelo kommit till slutsatsen att större revisionsbyråer håller högre kvalitet på revisionerna än vad mindre revisionsbyråer gör. Lennox förklaring är att det bland annat beror på att större byråer har ett större pengaincitament än mindre revisionsbyråer samt att de måste hålla ett gott rykte som pålitlig revisor med kvalitativa tjänster.¹⁵⁸ Den undersökningen är genomförd i Storbritannien, och sambandet mellan revisionskvalitet och Big 4 behöver därför inte se likadant ut i Sverige. Även att undersökningen av Lennox och Deangelo behandlar börsnoterade bolag tror vi kan ha en inverkan på att deras resultat skiljer sig från våra. Hos mindre bolag och det enskilda klientföretaget finns inte samma ekonomiska beroende för revisionsbyråerna vilket kan inverka positivt på revisorns oberoendeställning vilket kan göra att byråerna håller en högre revisionskvalitet.

155 Svanström, T., ”Revision och rådgivning – Efterfrågan, kvalitet och oberoende”, Umeå school of business, 2008, S. 257

156 Johnson, Van E., Khurana, I., Reynolds, J. K., Audit-firm tenure and the quality of financial reports”, Contemporary accounting research, winter2002, Vol. 19, Issue 4, S. 637 - 660

157 Svanström, T., ”Revision och rådgivning – Efterfrågan, kvalitet och oberoende”, Umeå school of business, 2008, S. 241

158158

Lennox, C., “Are large auditors more accurate than small auditors?”, Accounting & Business research, summer1999, Vol. 29, Issue 3, S. 217 - 227

En annan orsak som kan ha påverkat på att vi inte funnit några samband mellan redovisningskvalitet och val av revisionsbyrå är att de forskningar vi presenterat ovan har några år på nacken och att det har hänt en del i revisionsbranschen sedan dessa forskningar utfördes.