Objekts diskfrekvens och disktid

Utifrån bilaga 5 och bilaga 6 har samtliga objekt sammanställts i en konceptmatris utifrån objektens diskfrekvens och disktid, se figur 11. Objekt som är markerade med kursivt innebär att de ibland diskas tre gånger om dagen. Disktiden är baserad på medelvärdet för det diskprogram som objektet oftast diskats på enligt given diskrapport. För majoriteten av objekten är detta disk med lut/hetvatten eller lut/kallvatten eftersom det i regel är det programmet som används. Disktiden för värmebehandling 1, värmebehandling 2, fermenteringstankarna och fermenteringsledning (122) är istället baserade på medelvärdet för lut/syra/hetvatten, eftersom dessa objekt oftast diskades på det programmet. Av samma anledning har fermenteringsledningen (123) och containerfyllningens disktider baserats på disk med lut/syra/kallvatten.

Tabell 5. Jämförelse av genomsnittlig aktiv disktid per linje vid två respektive tre disklinjer.

Kartläggningen av nuvarande disksystem visar att mixtanken och kvarnara ligger på olika disklinjer vilket gör att de kan diskas samtidigt. Detta är en fördel eftersom de alltid används samtidigt i produktionen. Då kvarnarna har en kortare disktid än mixtanken är det en fördel att kvarnarna ligger på samma disklinje som enzymtankar 1 vid ett system med två disklinjer. Det gör då att enzymtankarna kan börja diskas tidigare än om de varit på samma disklinje som mixtanken.

Tankarna för enzymering 1 ligger båda på samma disklinje, vilket betyder att de måste diskas en åt gången. Detta behöver dock inte vara en nackdel, eftersom den ena tanken kan fyllas eller tömmas medan den andra diskas. Vid parallella flöden borde det därför inte vara något hinder om båda processerna är placerade på samma disklinje. Detta eftersom de ändå aldrig bör diskas samtidigt för att undvik stopp i produktionen. Eftersom viskositetsmätaren i princip alltid diskas efter enzymtank 2 (165) bör objekten vara placerade på olika disklinjer så att de med fördel kan diskas samtidigt.

Eftersom det är parallella processer vid enzymtankarna finns inte alltid ett diskbehov här samtidigt som vid exempelvis mixtanken och kvarnarna.

Enzymtankarna behöver diskas efter var femtonde respektive sextonde batch, eftersom det då passerat åtta batcher genom varje tank. Samma princip gäller för formuleringstankarna eftersom även de utgör ett parallellt flöde.

Formuleringstankarna kommer dock sannolikt ibland behöva diskas oftare än andra objekt. Detta delvis för att processen ibland har en cykeltid på under en timme, och dels beroende på vilken smaksättnings som gjorts via almixern.

Almixern kommer i dessa fall även att behöva diskas mer frekvent. Slutkylningen som också är beroende av smak har eventuellt också ett mer frekvent diskbehov.

! DISKFREKVENS

Mer sällan I genomsnitt varannan dag

Smaktillsats Bulk Viskositetsmätare

Kvarnar

Smälttank B Lagringssilo (310) Lagringssilo (390)

≥ 1 h Fermenteringstank

Fermenteringstank

Figur 11. Konceptmatris med samtliga objekts diskfrekvens och disktid.

Diskrapporten visar att slutkylningen ofta diskas samtidigt som någon av formuleringstankarna, vilken tyder på att de bör fortsätta att vara placerade på olika disklinjer. Almixrarna diskas också ungefär runt samma tid som formuleringstankarna. Objekten bör därför fortsättningsvis vara placerade på olika disklinjer.

Diskrapporten i bilaga 6 visar att slutkylningen ofta diskas tätt före eller efter almixrarna. Dessa objekt skulle därför kunna placeras på olika linjer eftersom det ges ett intryck av att objekten får diskbehov tätt efter varandra. Detta är dock inte möjligt om almixrarna inte ska vara på samma linje som formuleringstankarna.

Enligt diskrapporten verkar det dock mer väsentligt att almixrarna kan diskas samtidigt som slutkylningen jämfört med formuleringstankarna. En lösning här är annars att almixrarna, formuleringstankarna och slutkylningen placeras på varsin linje om systemet utgörs av tre disklinjer.

Värmebehandling 2 och dekantering har den längsta disktiden på över två timmar vilket bidrar till väntan i produktionslinjens första del. Om processerna istället diskades var för sig skulle disktiden med stor sannolikhet kunna reduceras avsevärt. Processerna bör då placeras på olika disklinjer eftersom de bör diskas samtidigt med tanke på att de alltid används samtidigt i produktionen. Om processerna inte separeras bör de placeras på en annan disklinje än slutkylningen, eftersom dessa processer kommer få ett diskbehov tätt efter varandra. Den långa disktiden för värmebehandling 2 och dekantering bidrar till att slutkylningen inte kan diskas exakt vid behov, eftersom dessa i nuläget ligger på samma disklinje.

Det samband som kan ses för diskningen av UHT ledningen är att den ofta diskas före eller efter fermenteringstankarna eller någon av lagringssiloerna. Det är ofta som UHT ledningen och någon av lagringssiloerna diskas precis efter varandra.

Några av lagringssiloerna skulle därför kunna flyttas till disklinje två för att kunna diskas samtidigt som UHT ledningen. Detta skulle också bidra till att några lagringssiloer kan diskas samtidigt som slutkylningen, då det även här ser ut att bli kö enligt diskrapporten Det underlättar även i de fall då flera lagringssiloer måste diskas samtidigt. I bilaga 6 visas det att minst fyra av de fem lagringssiloerna diskas i genomsnitt varannan dag samtidigt.

Vid granskning av figur 7 visas det att objekten från slutkylning och smaktillsats hela vägen till steriltank (102) alla ligger på disklinje 1. Även fermenteringstankarna, dess ledningar samt containerfyllning ligger på ettans disklinje. Detta borde orsaka väntan för att använda disklinje 1 då majoriteten av objekten har diskbehov efter varandra. Dock har fermenteringsprocessen en cykeltid på ungefär 20 timmar vilket gör det möjligt för övriga objekt att hinna diskas innan nästa batch. Fermenteringstankarna som idag är på samma disklinje skulle kunna placeras på varsin linje, eftersom tankarna kommer behöva diskas samtidigt då båda alltid fylls med samma bas och ingredienser. Värmebehandling 3 diskas ungefär samtidigt som fermenteringsledningen (122), objekten borde därför fortsättningsvis ligga på olika disklinjer.

Steriltank (102) och förpackningsmaskin 3 diskas vid ungefär samma tidpunkt och borde fortsättningsvis vara placerade på olika linjer eftersom processerna har ungefär samma kapacitet. Steriltank (212) och förpackningsmaskin 1 behöver inte diskas lika ofta eftersom kapaciteten för förpackningsmaskin 1 är 2000 liter per timme. Det vore dock en fördel om dessa objekt också var placerade på olika disklinjer, eftersom de under vissa tillfällen kommer att behöva diskas samtidigt. I bilaga 7 visas ett närhetsdiagram där det utifrån diskrapportens information i bilaga 6 har illustrerats hur majoriteten av objekten brukar diskas enligt befintligt system.