Trafikverket har tagit fram råd och rekommendationer vid uppförande av skyltar, master och vindkraftverk.
6.3.1 Skyltar
Inom detaljplanelagt område krävs idag bygglov för att väsentligt ändra eller sätta upp en skylt. Nya regler kommer dock om detta i den nya plan och byggla-gen som träder i kraft 2011-05-02.
Vägverket tog under 2009 fram en riktlinje för skyltar ”Reklam intill väg, 2009:157”, se länk http://www.trafikverket.se/Privat/Vagar-och-jarnvagar/ Reklam-intill-allman-vag/
Skyltar kan indelas i två huvudgrupper: vägmärken (som finns angivna i väg-märkesförordningen) respektive reklamskyltar eller andra skyltanordningar. Vägmärken används för att på olika sätt informera trafikanterna under färd och därför är det viktigt att de inte utsätts för störande konkurrens av andra an-ordningar, som exempelvis reklamskyltar.
Vägområdet används också för drift och underhåll av vägen. Av det skälet till- låter inte Trafikverket reklam inom vägområdet. Däremot kan undantag medges för skylt med allmän information som har betydelse för trafikanterna. Utanför vägområdet görs ansökan om tillstånd till berörd kommun eller läns-styrelsen. Kommunen har rätt att ge tillstånd till eller avslå ansökningar om reklam där det är detaljplanelagt område.
Utanför detaljplanelagt område har länsstyrelsen rätt att ge tillstånd till re-klam inom ett 50 meter brett område utanför vägområdet enligt 46 § Väglagen (vissa undantag finns dock). Utanför 50 meter från vägområdet krävs tillstånd av kommunen eller Länsstyrelsen enligt lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning.
Användning av vägmärken regleras i vägmärkesförordningen (VMF). För reklamskylt eller annan skyltanordning som inte finns angiven i VMF krävs tillstånd enligt plan– och bygglagen (PBL), väglagen (VägL) och/eller lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (LGS). De olika lagarnas tillämpning redovisas i figur 13.
När Trafikverket bedömer lämpligheten av reklam intill väg är det två aspekter som är av intresse; dels platsen och dels reklamens utformning. I komplice-rade trafikmiljöer som kräver särskild uppmärksamhet bör inte reklam tillåtas. Reklam får heller inte sitta så att den skymmer sikten eller kan blända trafikan-terna. Det är vidare inte lämpligt om reklamen stör vägens visuella ledning. När det gäller utformningen av reklam intill väg är det viktigt att den har korta, enkla och tydliga budskap som kan uppfattas snabbt. Det ska vara så kort text som möjligt, telefonnummer och webb-adresser bör inte förekomma. Rörliga
het. Det är därför viktigt att ställa krav på hur ofta bilder får växla och hur länge det måste vara släckt mellan olika bilder vid bildväxling.
Målsättning för skyltning:
• Skyltning ska ge trafikanterna bra och relevant information.
• Reklam ska placeras och utformas på ett från trafiksäkerhetssynpunkt acceptabelt sätt.
• Antal reklamskyltar och andra reklamanordningar ska minimeras. Rekommendationer för skyltning:
• Skyltar ska placeras så att de inte utgör en påkörningsrisk eller skymmer sikten för trafikanterna.
• Skyltar ska placeras så att de inte stör bevarandevärda utblickar och vyer eller verkar förfulande i natur– och kulturlandskapet.
• I samråd med väghållaren kan kommunerna utarbeta riktlinjer för skylt-ning utanför planlagt område.
• Regler kan införas i detaljplaner om storlek, placering och utformning av skyltar på fristående pelare.
Beträffande reklamskyltar och andra reklamanordningar rekommende-ras vidare att:
• de normalt placeras på byggnadsfasad och anpassas till denna samt att budskapet på skylten har en tydlig koppling till i byggnaden pågående verksamhet.
• de utformas på ett stilrent sätt med enkel och tydligt läsbar information. • glasfronter eller annat material som kan förorsaka bländning undviks. • bildväxlande skyltar och skyltar med rullande text inte tillåts.
• flaggor och flaggspel anpassas till omgivningen samt lokaliseras och utformas på sådant sätt att de inte medför fara för trafikanterna.
DETALJPLANELAGT OMRÅDE Detaljplanegr äns Vägomr åde Vägomr åde 50 m 6 § LGS 6 § LGS 46 § väglagen 43 § väglagen plan- och bygglagen
6.3.2 Master
Master ska i normalfallet inte uppföras inom område som behövs för väg- ändamål. Masten bör inte heller placeras på mark som kan behövas för om- eller tillbyggnad av väg, exempelvis ombyggd trafikplats och pendelparkering. Ur landskapsbildssynpunkt och ur trafikantperspektiv bör mastens placering i möjligaste mån anpassas till omgivande landskap och bebyggelse. Gestaltnings-program eller rekommendationer för hur vägens närområde ska bevaras och utvecklas har under senare år tagits fram för ett flertal vägar. I ett sådant pro-gram kan det finnas utpekat särskilda områden i landskapet där det är viktigt att utblickar bevaras. Intentionerna i gestaltningsprogram eller liknande bör följas vid bedömningen av mobilmaster.
FAKTARUTA:
Master kan utgöra en fara för trafiksäkerheten om de placeras alltför nära en väg. För att minimera riskerna bör master
• i normalfall placeras på minst en masthöjds avstånd från vägen.
• i speciella fall placeras på minst 2/3 av masthöjdens avstånd då fallriktning-en samtidigt inte är vinkelrät mot vägfallriktning-en.
Masten bör vara diskret utformad för att inte ta trafikanternas uppmärksamhet i anspråk. Reklamskyltar på mast eller teknikbod ska inte förekomma.
Trafikverket ser gärna att samordning sker mellan aktörerna för att minska antalet mobilmaster i landskapet.
För en fullständig redovisning av Trafikverkets rekommendationer om mobil-master intill vägar, hänvisas läsaren till Vägverkets publikation 2001:110, Vägverkets rekommendationer avseende placering av mobilmaster intill vägar. 6.3.3 Vindkraftverk
Trafikverket har tagit fram en handbok som behandlar kopplingen mellan vägtransportsystemet och vindkraftsparker, se Publikation nr 2010:033, ”Trans-porter till vinkraftsparker – en handbok”.
Kommunala översiktsplaner
För att påskynda en integrering av vindbruk i de kommunala översiktsplanerna har Boverket erbjudit statligt planeringsstöd. I översiktsplanerna redovisas vilka geografiska områden som kommunen identifierat och fastlagt som lämpli-ga alternativt olämplilämpli-ga för vindbruk. I planerna omsätter kommunerna i fysisk planering de nationella planeringsmålen för vindkraft och kommunens egna mål och ambitioner. Till översiktsplanerna ska oftast också miljökonsekvens-beskrivningar göras. Dessa utgör ett viktigt underlag för den tillståndsprövning som görs vid länsstyrelserna av exploatörernas ansökan enligt miljöbalken eller
Transportnätens förutsättningar – prioriterat utvecklingsområde Boverket bedömer att transportnäten endast i undantagsfall har uppmärk- sammats i den kommunala översiktsplaneringen. Planeringsmetodiken behöver här utvecklas i en bred samverkan mellan flera parter.
Checklista
I samråden mellan kommunerna och Trafikverket är det bland annat ange- läget att belysa följande frågor när vindbruk integreras i översiktsplanerna (och detaljplanerna):
Intressekonflikter mellan vindkraftsetableringar och utpekade riksintressen. Intressekonflikter mellan områden som föreslås som lämpade för vindkrafts-etableringar och av Trafikverket utpekade riksintressen för vägtrafik, bantrafik, luftfart och sjöfart.
Kommentar: Etablering av vindkraftverk i och i närheten av dessa riksintressen
kan ge upphov till konflikter vid avvägning av samhällets hushållning av mark.
Reservationer för framtida väg- och järnvägskorridorer.
Av Trafikverket beslutade väg- och järnvägskorridorer som har reserverats för framtida nya statliga vägar och järnvägar m.m.
Kommentar: Etablering av vindkraftverk i och i närheten av dessa korridorer
kan ge upphov till konflikter om markanvändningen. Beslut om dessa korridorer är dock oftast väl förankrade hos kommunerna.
Vindkraftetableringars påverkan på vägars och järnvägars framtida utvecklingsbehov.
Hur vindkraftetableringar i vägars och järnvägars närhet påverkar framtida utvecklingsbehov och vägarnas och järnvägens nyttjande på lång sikt. Det bör exempelvis beaktas om skyddsavstånden i framtiden kan minskas om vägarna eller järnvägarna behöver byggas ut med fler körfält och spår. Identifiering av färdvägar för dispenstransporter samt åtgärder.
En preliminär identifiering av möjliga och lämpliga färdvägar för dispens- transporter och vilka större framkomlighetsförbättrande åtgärder som behöver göras för att bedömda transporter ska komma fram till vindkrafts-området.
Identifiering av lämpliga färdvägar bör även ta i beaktande påverkan på övrig trafik m.m.
Identifiering av färdvägar för andra transporter som påverkar vägarnas livs-längd.
En preliminär identifiering av troliga färdvägar för omfattande andra tran- sporter som påtagligt kan påverkar vägarnas livslängd (till exempel grus- och betongtransporter) och en bedömning av nödvändiga åtgärder.
Särskild hänsyn till natur-och kulturmiljövärden kring identifierade färdvägar.
Vägar och områden som utpekats av Trafikverket och som berörs av identi- fierade färdvägar. Det kan handla om kulturvägar, kulturbroar, alléer och vägträd samt artrika vägkanter.
Underlag för dessa natur- och kulturmiljövärden finns på Trafikverkets regioner och kan variera i omfattning och aktualitet. Hos exempelvis Läns- styrelsen och Trafikverket finns underlag som berör ytterligare kulturmiljövär den(väghållningsstenar, olika fornminnen i vägens sidoområde etc.) och övriga naturmiljövärden (naturminnesmärkta träd, förekomster av hotade och röd-listade djur och växter i sidoområdet).
Dessa vägar kan vanligtvis inte byggas om för att klara skrymmande och tunga vindkraftstransporter utan att vägen eller bron ändrar sin ursprungliga karaktär. I vissa fall kan dispenser krävas för biotopskydd och artskydd i enlighet med miljöbalken (MB).
Tillstånd för att få etablera vindkraftverk
En mängd aktörer är delaktiga när det gäller tillståndsgivning och tillhörande samhällsplanering som ingår i prövningen. Samlad information om tillstånds-frågor för vindkraftsparker (och enskilda vindkraftverk) ges på webbplatsen Vindlov https://www.vindlov.se/.
Skyddsavstånd till väg
Enligt plan- och bygglagen ska byggnader och andra anläggningar placeras och utformas så att de inte inverkar menligt på trafiksäkerheten.
Enligt tidigare Vägverkets riktlinjer ska avståndet mellan vindkraftverk och all-män väg vara minst lika stort som vindkraftsverkets totalhöjd. Enligt nya forsk-ningsrön från Elforsk har det dock visat sig att iskast kan ske upp till 350 m från ett vindkraftverk. Studier av inträffande incidenter pågår för närvarande. Dessa kan resultera i riktlinjer som visar på ett längre skyddsavstånd från allmän väg. Vindkraftsverken bör därför placeras på ett avstånd med god marginal från den allmänna vägen.
Tillståndsmyndigheternas samråd och remisser i tillståndsärenden Länsstyrelserna och kommunerna ska samråda med Trafikverket vid bered-ningen av tillståndsärenden för vindkraft om Trafikverket, enligt miljöbalken eller plan och bygglagen, bedöms ha väsentliga intressen att bevaka.
Enligt lagstiftningen tillmäts den kommunala planeringen (översikts- och detaljplanerna) avgörande betydelse vid tillståndsprövningen av vindkraft enligt miljöbalken.
Det är därför av speciell vikt att transportfrågor beaktas i kommunernas planarbete och i de miljökonsekvensbeskrivningar som där görs.
Vid tillståndsmyndigheternas samråd med Trafikverket är samma frågor av vikt att bevaka som de som beskrivs i avsnittet om samspelet mellan Trafikverket
Exploatörens ansökan om tillstånd enligt miljöbalken
Enligt Trafikverket är det väsentligt att miljöprövningen beaktar förutsättning-arna och villkoren för transportinfrastrukturen, vindkraftstransporterna och berörd övrig trafik. Tillgänglig information i exploatörernas och Trafikverkets plansamspel (se nästa avsnitt) som är av väsentlig betydelse för miljöfrågor bör därför redovisas i exploatörens miljökonsekvensbeskrivningar.