spektiv
Då kontrakt tas fram för entreprenören görs antaganden kring mängder av de olika bergklasserna för att uppskatta hur stora injekteringsmängder som krävs med varje metod. Detta är något som på förhand är väldigt svårt att precist veta eftersom specifika data inte går att ta fram i projekteringsskedet. Priset från beställaren sätts efter detta. När entreprenören sedan producerar tunneln och injekterar blir ofta mängden injekteringsmedel annorlunda än den uppskattade mängden4. Har ett bra arbete enligt observationsmetoden genomförts är det även rimligt att en resursbesparing gjorts.
Observationsmetoden är ofta en vinst för entreprenören. Genom att få en utförlig beskrivning av berget i sektioner kan arbetet utföras på så kort tid som möjligt. Visar det sig att injekteringsmängden är mindre än projekterat resulterar det troligen i en vinst. För beställaren innebär observationsmetoden att mycket tid läggs i projekteringen vilket är kostsamt. Det är möjligt att dessa timmar tjänas in senare i produktionen och i så fall är observationsmetoden en vinst även för beställaren.
Den optimala vinsten på beställarsidan hade gjorts om arbetet med framtagning av typfall för bergklasser i projekteringen hade stämt överens med verkligheten. För entreprenören är det ofta gynnsamt att det är en differens mellan projektering och verklighet, menar Taatila från BBEAB5.
5.6
Observationsmetoden och aktiv design
Praktiskt har observationsmetoden använts i ett flertal projekt. Bergkonsult använde exempelvis metodiken vid projekteringen av Norrströmstunneln som är en del av citybanan. Här valdes att kvantifiera ett antal parametrar som kunde observeras och inom ett visst intervall förbestämdes det vilka designlösningar som var giltiga. Dessa var:
• Bergkvaliteten • Bergtäckningen
4Thörn, Johan och Lithén, Johanna; hydrogeologer vid Bergab AB. 2018. Intervju 23 april 5Taatila, Veli; VD och Tunneldrivningsledare vid BBEAB. 2018. Mailintervju 29 april
• Sprickegenskaper • Sprickorienteringar • Deformationer
• Skador på installerad bergförstärkning
På dessa parametrar definierades sedan så kallade tullgränser, en geografisk indel- ning av sträckningen där ett antal krav till varje parameter var tvungna att uppfyl- las innan drivningen kunde fortgå [76].
Figur 5.1: Flödesschema för aktiv design vid byggnation av Citybanan [76].
För att kontrollera designens giltighet gäller det sedan att kontrollera de kon- trollparametrar som är definierade under design- och projekteringsfasen. Detta gjordes fortlöpande under berguttag och drivning av tunneln. För detta arbete användes i Norralänkens fall ingenjörsgeologin till att kartera gränserna med avseende på bergkvalitet, sprickegenskaper samt sprickorienteringar. Entreprenören genomförde fortlöpande mätningar av deformationerna och meddelade dessa till beställaren. I vissa etapper av sträckningen fanns inte tillräckligt goda kunskaper om bergtäckningen på förhand. Därför sonderingsborrades bergskiktet under
5. Diskussion
drivningen. Skador på den installerade bergförstärkningen inspekterades och besiktigades sedan [76].
När det gäller systembeskrivningen av delsträckan Mölnlycke-Bollebygd är det därför viktigt att i ett tidigt skede klargöra vilka designmässiga förutsättningar som kan antas råda. Ett exempel på sådan data som behövs är vilka grundvatten- flöden som kan förväntas i dragningen. Att olika parametrar är klargjorda för området innebär att en design på förhand kan väljas. Under byggnationen görs sedan mätningar och observationer, vilka avgör den rådande designen.
Eftersom planeringen för sträckan Mölnlycke-Bollebygd befinner sig i ett skede innan projektering, något vi kan kalla för en planeringsfas [18], finns väldigt lite fältundersökningar direkt riktade mot aktuell byggnation. Detta arbete har syftat till att så långt det går sammanställa den data som idag finns tillgänglig inom ramen för projektet men även liknande projekt i närområdet. Rapporten kan ses som det teorin kallar för fåtalsprovning, där det utifrån den data som finns idag utarbetats kvalificerade gissningar. Rapporten har satt upp ett ramverk där antaganden, baserade på sannolikheter, beskriver vilka problem som kan tänkas rimliga att stöta på och vilka åtgärder som bör planeras för att hantera dessa. Ränderna på dessa antaganden är de dimensioneringsmässiga förutsättningar som blir gränssättande. Den övre randen är det värsta fallet där exempelvis vatten hejdlöst sprutar in i tunnelschaktet. Den andra randen skulle kunna vara rakt motsatt ytterlighet, det vill säga att schaktet går i helt impermeabelt och torrt berg.
För att göra rapporten helt regelrätt inom ramverket för observationsmetoden skulle det behövas tas fram fler olika fall för varje delområde. Vi har nöjt oss med att endast studera de tre vanligaste typfallen i berget och därmed inte tagit fram tre olika designlösningar för varje delområde, vilket hade vart en lämplig nivå av fördesign. Detta gör att observationsmetoden inte tillämpas fullt ut utan att enbart det allra grövsta ramverket fastställs. Observationsmetoden är som tidigare nämnt något som lever med ett projekt hela vägen in i slutskedet av byggnationen.
Ödlund Eriksson3, Hydrogeolog på Sweco Environment AB som deltagit under ut-
redningen och systemskedet av Mölnlycke-Bollebygd, menar att observationsmeto- den är ett bra verktyg vid själva tunnelbyggnaden. Gällande omgivningspåverkan menar Ödlund Eriksson3 att det är svårt att applicera mätbara parametrar som
sedan går att kontrollera. Ett exempel Ödlund Eriksson3 lyfter är att våtmarkerna
fastställts vara väldigt känsliga för avsänkning; så lite som 0,1 meter kan påverka våtmarkerna drastiskt och riskerar att skada känsliga biotoper. Detta skulle kunna tänkas vara en bra mätbar parameter där en alternativ lösning eller skyddsåt- gärder sätts in. Dock är det svårt att fastställa vad normalnivån i våtmarken är, det vill säga varifrån mätningen börjar. Därför är det metodiken, kontroll samt uppföljning som gäller för många hydrologiska problem och utifrån vad som händer appliceras åtgärder. Det är därmed något som mer har karaktären av en aktiv design.
Även om observationsmetoden reglerats som en godtagbar designmetod i Euroko- den råder det inom branschen stor begreppsförvirring. Något som är beskrivet tidigare i studien är oklarheten om sambandet mellan observationsmetoden och ak- tiv design. En del av den oklarheten menar Kaderfors och Bröchner härstammar ur att det även innan Eurokoden förekommit metoder som är svåra att särskilja från observationsmetoden [13]. Vidare menar de att observationsmetodens anpassning till de svenska geologiska förhållandena gör att observationsmetoden bäst lämpar sig för att effektivisera och optimera injekteringen.