24 Leuhusen berättar i sin journal, se not 5, om sin egen blessyr "Den 29 trans porterades jag från lägret till Peypola och därifdn vidare till Lovisa, å det där inrättade lasarettet". Han nämner ocl,så kapten Kröningsvärd, s 148 ff.
25 Hirvikoski eller Hirvenkoski. 26 Kantoneringskvarter förläggning. 27 Hoc est
=
det är.28 Virenoja. 29 Milla
=
töa.30 Seg av verbet siga
=
sjunka. 31 Slätt skodd dåligt skodd.32 Werst, bör vara en finsk verst
=
1 068,85 m. 33 Frostet=
kölden. 34 Upplena=
töa. 35 Skumet=
skymningen. 36 Sidd sankmark. -.r1 Okela. 38 Kelti, Nappa. 39 Förvekne förflutna.40 Här syftas på slaget vid Fredrikshamn den 15 maj 1790. 41 Coram rege
=
I närvaro av konungen.Personregister
Adiö, soldat. 13
Armfelt, Erik Ludvig, överstelöjtnant, överste. 19
.Bäckman, Erik Fabian, kyrkoherde i Walkiala, prost. 31 von .Bergen, Karl Gustaf, kapten. 9
de Besignan, Francois Joseph Hector Marie Chevalier, fänrik, löjtnant. 38 .Bethen, Johan Jacob, kapten. 23
Bexell, Israel, kapten. 30, 33
Billing, Olof Natanael, överstelöjtnant, konteramiral. 38 Borg, Sven, soldat. 26
Boring, Leonhard, fänrik, kapten. 10, 31, 38 Branting, Carl Amund, sergeant. 14
Böisman (Boisman), Peter Gustaf, rådman och handelsman i Fredrikshamn. 11 Cedergren, Erik, kaptenlöjtnant. 9
Christie, David, fänrik, underlöjtnant. 38
Colliander, Nils, regementspräst, hovpredikant, kyrkoherde i iilghult. 8, 12, 14, 17, 20, 22-24
Cronholm, Mathias, skeppsskrivare. 8 Dahlstedt, Carl Fredrik, stabstinrik. 3 8 Dahlström, Josef Fredrik, fältskärsgesäll. 14
Dufva (Duffa) i Västergötland, Johan Fredrik, kapten, överstelöjtnant. 8 Ehrenstråhle, Johan Fredrik, fänrik, stabskapten. 8, 10
Ekelund, Johan Martin, regementsfältskär, assessor. 22, 30
af Ekenstam, tidigare Ekenman (Eckerman), Nils Adolf, överstelöjtnant, över ste. 37
Ekestubbe, Jan Ludvig, löjtnant, stabskapten. 10, 31 Sven, vicekorpral. 33
Eneskjöld, Carl Fredrik, överstelöjtnant, konteramiral. 8 Falk, Jonas, bataljonspräst. 24, 25, 27
Falk, Lars, d ä, grosshandlare i Stockholm. 12 Fallstedt (Falstedt), Hans, överste, konteramiral. 38 Fogelberg, Gustaf Adolf, sergeant. 8
Fortelius, Gabriel, biskop i Abo. 12
Frumerie (Fromen), Jakob Johan, löjtnant. 9 Fust se Nordenstierna.
Greace, Kakelugnsmakare. 8
Gustav III. 10, 15, 16, 20-22, 24, 28-31, 35-37 Gyllenkrok, Daniel Gustaf Adolf, kapten. 33 Gyllenskepp, Carl Magnus, stabslöjtnant, major. 31 Haikwitz (Hochwitz), Adolf, sergeant. 8
Hamilton, Hugo Vilhelm, generalmajor, generallöjtnant. 36 von Heine, Georg Leonhard, fänrik, överstelöjtnant. 31 Holst (Holdtz), Hans Anders, överste. 37
Hisingsköld, Johan, överste, konteramiral. 38
Horn av Rantzien, Henning Rudolf Casimir, fänrik, överstelöjtnant. 38 Humble, Carl, sergeant. 14
Härold, Bengt Christian, sergeant. l 0
Igelström, Iosif Andrejevitj, greve, rysk general. 35 Ingmann, Elias Magnus, kornett. 38
Karl, hertig, sedermera Karl XIII. 10, 14, 17 Katarina II, rysk kejsarinna. 15, 16
von Kaulbars, Gustaf Vilhelm, friherre, generalmajor, generallöjtnant. 23 Kiellsson, Kiell, stabslöjtnant, kapten. 10, 31, 38
Kihlberg, Olof, förare. 14
af Klint, Erik, överstelöjtnant, lotsdirektör, vice häradshövding. 38 Krogiu's, Paul, domprost i Åbo, biskop. 12
K.röningsvärd, Abraham Zakarias, kapten, major. 21 Kölner, Bengt Vilhelm, regementsfältskär. 14, 17 Lagerbielke, Adolf, fänrik, löjtnant. 29, 38 Lanting, Lars, flaggstyrman. 8
Lauerbcck, Karl Petter, fänrik. 38 Laurin, Adolf Fredrik, fältväbel. 14
Leijonancker, Fredrik Vilhelm, överstelöjtnant, lotsdirektör, konteramiral. 8 Leuhusen, Vilhelm Reinhold, friherre, fänrik, major. 21, 40
von Liewcn, Fredrik Vilhelm, friherre, fänrik, löjtnant, major. 18, 32 Lindecrona, Samuel, stabskapten. 17 ·
Lom, Åke, soldat. 12
Mallmen, Johan Gustaf, adjutant, fältväbel, fänrik. 10, 26, 38 Malmström, Carl, rustmästare. 14
Meijerfeldt, Johan August, greve, general, fältmarskalk. 36 Mod�e, Karl Vilhelm, konteramiral, övcrståthmare, amiral. 37 von Morian, Johan Christoffer, lagman. 13
Morian, Nils Berndt, färgerifabrikör. 8, 39
Mörner, Carl Stellan, greve, major, öveestclöjtnan.t, l�ndshövding. 17, 25, 27-29, 31, 38
Nassau-Siegen, Karl Henrik Nikolaus Otto, rysk prins. 35 Nisbeth, Johan Axel, löjtnant, kapten. 33
Norbeck, Lars Henrik, bataljonspredikant, kyrkoherde. 10 Norberg, Abraham, fänrik, kapten. 17
Nordenskjö!d, Otto Henrik, friherre, viceamiral. 37 Nordenstierna (Fust), Olof Martin, överste, viceamiral. 3 8 Norlin, Pehr Anton, fältskär. 22, 28
Nyberg, Adam, klockare. 25
O!thoff, Cad Christian Ehrenfried Charisius, major, överstelöjtnant, överste. 33 Papke, Carl, stabskaptcn, selrnndkvartermästare. 38
Pauli, Vilhelm Mauritz, överste, generallöjtnant. 21, 29, 32, 34, 31>
von Platen, Filip Julius Bernhard, friherre, generallöjtnant,. fähmarskalk. 20, 22, 36
Pollct, Johan Frans, generallöjtnant. 24, 29, 31 von Porat, Elias Harald, fänrik, stabskapten. 10
von Porat, Elias Rutger, sekundmajor. 10, 29, 31 Psilanderhielm, Gustaf, överste, 8
Puke, Johan, greve, major, generalamiral, statsråd. 37, 38 P,'l.hlman, Adolf Fredrik, major, överste. 10, 22, 25, 29, 31, 36 Raab, Adolf Fredrik, friherre, löjtnant, major. 38
Ramberg, Alexander, kapten, major. 38 Ramberg, Carl Ludvig, fältväbel. 10
Ramsay, Otto Vilhelm, överstelöjtnant, överste, landsthövding. 29 Rappe, Anton Ulrik, friherre, löjtnant, 22, 24
Ringheim, Johan, fänrik, löjtnant. 9 Ringheim, Simon, major. 37 von Rosen, Axel Gustaf, fänrik. 21
Roswall, Fabian Casimir, kommissarie, major. 38
Rudebeck, Carl, rustmästare, fämik, sekundadjutant, kapten. 38 Sanngren, Peter, vice pastor i Borgå. 2 5, 27
von Schantz, Carl Fredrik, kapten. 9
Schedvin, Daniel Magnus, förare, kapten, kronoskogsvaktare. 8 Scheele (Skäle), Bernhard, rustmästare. 22
Scheibe, Johan Gabriel, fänrik. 31
Sheldon (Cheldon), Adolf Ulrik, major. 38
Schönström (Skönström), Abraham Daniel, generalmajor, 12 Siegeroth, Gustaf Adolf, generallöjtnant, general. 12 Silfverhielm, Adolf Fredrik, sergeant, fänrik. 8 Slöör, Anna Christina. 19
Slöör, Carl Henrik, krigskommissarie, fältkamrerare. 18, 20 Slöör, Carl Jacob. 18
Slöör, Fredrika. 18 Slöör, Fredrik Vilhelm. 19 Slöör, Gustaf. 18
Slöör, Lovisa Catarina, född Brandeberg, 18 Slöör, Lovisa Catharina. 18
Slöör, Maria Sofia, 18
von Stahlen (Stahl), Otto Herman, sekundadjutant. 8 Stare, Johan, fänrik. 10
Stare, Mattias Erik, överstelöjtnant, 8
von Stedingk, Kurt Bogislaus Ludvig Christoffer, friherre, greve, generalmajor, ambassadör, generallöjtnant. 23
Stierngranat, Fredrik, fämik. 8 Stiernspetz, Claes Erik, adjutant. 8 Stolpe, Christopher, fänrik. 10
Strömberg, Carl Gustaf, löjtnant, major. 38 Strömborg, Henrik, pastor Borgå stift. 27
Strömfelt, Carl Axel, greve tjänst, hovmarskalk, generalmajor, överkammar herre, general. 14, 16, 17, 24, 32, 36
Stålhammar, Fredrik Olof, kapten, major, eller
Stålhammar, Carl Gustaf, kapten. 17 Svahn, Gabriel, fältskärsgesäll. 14 Svanberg, inspektor på Willecalla. 18 Söderhielm, Carl Gustaf, löjtnant, kapten. 23 Söderström, Hans, förare. 8
Tilander (Telander), Per, regementsväbel. 14 Tingvall, Johan, överstelöjtnant. 38 Trapp, Simon, lotsfänrik. 38 Törner, Johan, lektor, 10
Unge, Erik Leonhard, stabskapten, major. 38
Unge, Petter Göran, stabslöjtnant, kapten, major. 26, 38 Ursinus, Jakob Johan, prost i Ids. 29
Wachtmeister, Gustaf, greve, överste, generalmajor, gener!. 30 Wagenfelt, Carl Magnus, överstelöjtnant, överste. 37 \Vallander, Per Anders, löjtnant. 33
Wiberg, inspektor på Peipola. 20
von Vicken, Gustaf Adolf, kaptenlöjtnant. 8, 9
Wrede af Elimä, Eva Christina född Creutz, friherrinna. 19 Wrede af Elimä, Rabbe, Gotdieb, friherre, godsägare. 19 Aberg, Johan, fältprost. 38
Åberg, N, handelsman, 39
Odman, Sven, bataljonspräst, regementspräst. 34, 36 Orner, Johannes, auditör. 10
Ostenberg, Henrik Andreas, kapten, överstelöjtnant. 38
Summary
The Chaplain Sven Folin, Kronobergs Regiment, followed his regiment during the war against Russia 1788-1790. He has written a diary of the campaign, be ginning with the much of the regiment from K varnamåla to Karlskrona and therefrom on board H M ships to Helsingfors in June 1788. He was on board the galleys of "Skärgårdsflottan" during the action against Fredrikshamn in July -August. After the withdrawal, the regiment camped southwest of Anjala, when the insurrection against the King, Gustavus III, started. Folin reproduces two pamphlets from the insurgents. In 1789, he took part in the assaults at Udismalm and Liikala. During the winter, he shared the hardship of living in the impoverished area of Orimatil!a. In April 1790, he took part in the battle of Walkiala, which battle was supervised by the King. After the peace-treaty with the Russians at Anjala, he returned with the regiment to Helsingfors, ,and, later on, by ship to Karlskrona and his homc. He is an observant witness. He describes very clearly the campaigns, the tactics but also the cruel lot of soldiers and officers. His own activity as a chaplain of a battallion is full of danger, while the priest had to work in the combat area.
INSKRIVNING AV V.i\RNPLIKTIGA 1812-1969 En översikt
EVABRITTA PERSONNE
Ett nytt inskrivnings- och redovisningssystem av de värnpliktiga trädde i kraft den första juli 1969 varvid rikets 21 inskrivningsom • råden ersattes av tre inskrivningsområden vardera omfattande två militärområden. Värnpliktsverket, som bildades 1968 genom en om organisation av centrala värnliktsbyrån, planerar och leder verk samheten hos de regionala myndigheterna.
Inför omläggningen kan det finnas anledning att i översiktlig form ge el). återblick på organisationsutvecklingen från inskrivningen av den första beväringen1 1812 fram till den nu gällande organisa tionen. Det är därvid möjligt att urskilja en utvecklingslinje från den enkla registreringen av den första beväringen till våra dagars kom plicerade inskrivning, som tar två dagar i anspråk. Behovet av allt större redovisningsenheter för bättre överblick av personalresurser med åtföljande effektivare planering och utnyttjande av resurserna har under hela perioden varit vägledande för organisationsutveck lingen och lett fram till allt större redovisningsenheter. Den senaste fasen, som blivit möjlig genom den moderna datatekniken, kan synas revolutionerande och ett brott mot den tidigare utvecklingen. Den här framlagda översikten söker visa att så ej är fallet. Inskrivningen har alltid skett på territoriell bas och den värnpliktiges tilldelning till förband har i huvudsak varit beroende av hans hemort. Tyngd punkten i framställningen ligger i kartläggning av den rent tekniska sidan av inskrivningen. Försök görs oclcså att något karaktärisera de viktigaste typer av handlingar, som blir resultatet av inskriv nmgarna.
I en översikt av detta slag, som omspänner en så lång tidsperiod, måste självfallet åtskilligt förbigås och en viss förenkling ske både av utrymmesskäl och för att sammanhanget skall kunna framstå något så när tydligt. För den som mer i detalj vill studera utveck lingen har utförliga källhänvisningar givits. Avslutningsvis redogörs i stora drag för den nya organisationens uppbyggnad.
1812-1885
Vid riksdagen i Örebro 1812 beslöts inrättandet av en national beväring, vilket innebar allmän värnplikt för män mellan 21 och 25 år. I 1812 års kungörelse stadgas ingenting om övningstidens längd. Den blev beroende av medelstillgång och anslagsbestämmelser och i regel anslogs medel till 12 dagar. Det hände dock att bevärings mötena inställdes helt. Befriade från skyldigheten att ingå i be väringen var de, som redan tillhörde krigsmakten eller hade tjänst gjort vid lantvärnet, de, som genom lyte eller sjukdom ej kunde göra krigstjänst, samt vidare de, som tillhörde lotsstaten, var postförare eller postiljoner, liksom slutligen kronans, städernas och allmänna inrättningars ämbets- och tjänstemän. Befrielse kunde också i sär skilda fall erhållas genom framställan hos Kungl. Maj:t. De utskriv ningsskyldiga hade emellertid rätt att inom sitt län leja karl i sitt ställe. Denne fick ej vara i beväringsåldern utan skulle vara mellan 25 och 37 år. I de fall han hade varit i krigstjänst tidigare fick han vara upp till 40 år. Rätten att sätta man i sitt ställe utökades 1860 med rätten att köpa sig fri från övningarna. Lejningen och friköp ningen borttogs 1872.2 Beväringsmanskapet skulle införlivas med den
indelta armen, båtsmanshållet eller utgöra särskilda kårer under sär skilt befäl. Införlivning fick dock ej ske med den värvade armen på grund av den skadliga inverkan "soldatesken" kunde tänkas få på de unga värnpliktiga.
Redan från början skedde en sammankoppling mellan inskriv ningsorganisationen och folkbokföringsmyndigheterna. Prästerna, som var skyldiga att med hjälp av husförhörslängderna upprätta för teckningar till ledning för mantals- och skattskrivningen, tilldelades nu också uppgiften att upprätta listor över dem som var inskriv ningsskyldiga, att insändas till mantals- och skattskrivningsmyndig heterna. Dessa skulle sedan upprätta NAMNLISTOR över alla inom sina distrikt som var beväringsskyldiga, fördelade på fem klasser. De som var födda 1792 tillhörde 1813 första klassen, och de som var födda 1788 femte klassen. Listorna skulle sedan överlämnas till konungens befallningshavande. Landskontoren upprättade SUM MARISKA SAMMANDRAG över beväringen för hela länet och in sände dessa till Kungl Maj:t.3 Mönstringen skedde länsvis och för
trädd av regementschefen eller i dennes ställe kommenderad officer och provinsialläkaren. I de län där flera regementen fanns utsågs en regementsofficer från varje regemente att delta.4 Första klassen av beväringsmanskapet skulle varje år besiktigas, godkännas och in skrivas i rullorna. Av BEVARINGSMONSTERRULLORNA, som landshövdingarna lät upprätta, erhöll vederbörande regementsbefäl ett exemplar. Med ledning av rullan utarbetade regementet ett FÖR SLAG över regementet tilldelat beväringsmanskap. Detta insändes till generaladjutanten, fr o m 1840 till lantförsvarets kommando expedition, och krigskollegium.
BEVARINGSMONSTERRULLORNA är ganska utförliga och brukar uppta beväringsmannens namn, födelseort, längd, civilstånd samt diverse notiser gjorda vid mönstringstillfället som t ex lejt karl i sitt ställe, står på tillväxt, kan skriva, kan något räkna, vistas i Uppsala, är något döv, om flyttning skett, yrke etc. Dock växlar noggrannheten att föra rullorna betydligt mellan olika år och rege menten. För person- och socialhistorien utgör rullorna ett utmärkt komplement till husförhörs- och mantalslängder.
I Krigsarkivet finns några få beväringsmönsterrullor bevarade fdn de första åren. Sålunda finns en beväringsmönsterrulla från 1812-13 i Västmanlands rege mentes arkiv, en rulla från 1813 i .t\lvsborgs regementes arkiv och en rulla från 1813-14 i Närke regementes arkiv. Fr o m 1800-talets mitt är rullorna mer regel bundet bevarade. I Västmanlands beväringsmönsterrulla 1812-13 har 13 av 444 beväringsskyldiga lejt karl i sitt ställe. I allmänhet är det en förstärkningskarl som lejts. Större delen av beväringen har kommenderats till västra gränsen. En har permitterats för att han är postdräng, en annan enligt Kungl Maj:ts nådiga brev "såsom stalldräng vid Strömsholms stuteri". En har kommenderats till tjänst göring vid grenadjärkåren "där övrige gymnasister äro fördelte".5
Ar 1849 skedde vissa smärre förändringar och tillägg till 1812 års kungörelse. Bl a fastställdes att vissa områden skulle lämna bevä ringsmanskap till armens och vissa till flottans behov. I de för armen bestämda beväringsområdena inom vilka även andra truppslag än infanteri fanns, skulle mönsterherren fördela de värnpliktiga på de olika truppslagen. Så vitt möjligt skulle dock hänsyn tas till önske mål. Nu tilldelas även den värvade armen beväringsmän.6 Riksdagen
1856/58 beviljade medel för övning av beväringen i 30 dagar. 1812 års beväringskungörelse ersattes 1860 av en ny. Den tidigare organisationen bestod i väsentliga delar och det var enbart fråga om något förändrade rutiner vid själva inskrivningen samt vissa för tydliganden av bestämmelserna från 1812. En uppräkning gjordes av från vilka beväringsområden manskap för flottan skulle uttas.7 Ej
47
heller nu fastställdes övningsdagarnas antal. Medel beviljades emel lertid årligen för 15 dagar för vardera första och andra bevärings klassen och beväringsmännen övades således sammanlagt 30 dagar.
I förordningen den 9 februari 1861 angående den allmänna bevä ringens mönstringar och övningar gavs detaljerade regler för upprät tande av beväringsmönsterrullor. Skilda rullor skulle föras över lant och sjöbeväringen.8
Tryckta rullformulär infördes. Kolumner finns för hemvist (hemman, gårds nummer), födelsetid, yrke, namn, antal av årets första klass, av äldre klass, ute blivna från föregående mönstring, uteblivna från vapenövningarna, befriade från beväringsskyldighet, kasserade, längd, antagna till infanteri, artilleri, till vapen övningen påräknade, erlagt vapenfrihetsavgift (t om 1875), civilstånd, fdn varande från mönstringen, frånvarande från vapenövningen, beloppet av erlagd vapenfrihetsavgift. En särskild kolumn finns för särskilda upplysningar s�som dödsfall, ej anträffad, laga förfall, anställd vid lotsverket, artilleriet etc. Exem pel på redovisade yrken är, lärling, dräng, bokhållare, gesäll, tunnbindarlärling, fabriksarbetare, glasmästare, studerande. "Försvarslös" förekommer även i yrkes kolumnen.
Rullorna upprättades i två exemplar. Vid mönstringen fördes det ena av mönstringskommissarien och det andra av närvarande mili tärbefäl. Mönstringskommissariens exemplar blev huvudhandling, undertecknades av mönsterherren och kontrasignerades av mönst ringskommissarien. Det andra exemplaret undertecknades av militär befälet och förvarades på regementsexpeditionen samt låg till grund för de förslag över tilldelat manskap som beräknades bevista be väringsmötet. 9 De, som önskade befrielse från beväringsplikten, skulle
ansöka om detta hos Konungens befallningshavande för slutligt av görande hos Kungl Maj :t.
1886-1900
1885 års värnpliktslag, som utsträckte värnpliktstiden från fem till tolv år, varav de sex sista i den nyinrättade landstormen, med förde en genomgripande omorganisation av inskrivningen och redo visningen av de värnpliktiga. Beväringen tillhörde hären eller flot tan, landstormen däremot endast hären. Landstormen kunde blott inkallas under krig och till hemortens försvar efter beslut av Kungl Maj:t. Den fick ej heller föras utom eget och närmast gränsande in skrivningsområde.10 Den värnpliktsskyldige skulle infinna sig till in skrivning det år han fyllde 21. Övningstiden fastställdes till 42
dagar. Riket indelades nu i INSKRIVNINGSOMRÅDEN för in skrivning av värnpliktiga. Denna indelningsgrund har sedan bestått även om områdenas antal och storlek växlat. Inskrivningsområdena anknöt till infanteriregementena, hade i allmänhet samma omfattning som ett infanteriregementes rekryteringsområde och bar namn efter regementet eller kåren. Antalet inskrivningsområden blev 31. De indelades totalt i 51 BATALJONSOMRÅDEN, som i sin tur in delades i KOMPANIOMRÅDEN. Ett kompaniområde var i allmän het uppdelat i två AVDELNINGSOMRÅDEN.11 Regementschefen var inskrivningsområdets chef. Livgardesregementena till fot liksom livgrenadjärregementena till fot bildade vardera ett inskrivnings område. Den äldsta regementschefen blev här chef för inskrivnings området. Kompanichef var i allmänhet chef för kompaniområde och dessutom för ett avdelningsområde. I spetsen för det andra stod annan lämplig officer eller underofficer. Till chef för landstorms område förordnade generalbefälhavaren ( = armefördelningschefen) på förslag av inskrivningsområdesbefälhavaren lämplig landstorms man eller annan ej värnpliktig person.12 Inskrivningen skedde kom paniområdesvis, och där dessa var alltför vidsträckta, avdelnings områdesvis. Värnpliktig, inskriven vid sjömanshus, redovisades inom det inskrivningsområde där sjömanshuset var beläget. För varje bataljonsområde fanns en INSKRIVNINGSN.AMND som förrät tade inskrivningarna, prövade och beslutade om frikallalse och upp skov, mottog de inskrivnas anmärkningar rörande önskat vapenslag, prövade lämpligheten till olika befattningar, lät översända IN SKRIVNINGSBtiCKER och slutligen förordna om värnpliktigas överförande till landstormen. Nämnden var sammansatt av batal jonsområdets befälhavare- (ordförande), den rullförande kompani officeren, en juridiskt skolad person, utsedd av landshövdingen, samt två inom området bosatta civila personer, valda på två år av landstinget och i de städer, som ej låg under landsting, av stadsfull mäktige. Inskrivningsnämnds beslut kunde överklagas hos IN SKRIVNINGSREVISIONEN, som fanns inom varje inskrivnings område. Rätt att besvära sig hade ledamot av inskrivningsnämnd samt värnpliktig, som beslutet gällde. Landshövdingen var ord förande i inskrivningsrevisionen. Övriga ledamöter var inskrivning& områdesbefälhavaren samt tre civilpersoner utsedda på samma sätt
som inskrivningsnämndens civila ledamöter men för en period av tre år. Revisionen biträddes av militärläkare jämte en civil läkare. Re visionen skulle också ta ut det antal värnpliktiga inom inskrivnings området, som skulle tilldelas rytteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna och trängen. Dess beslut kunde ej överklagas.
De i sjömanshus inskrivna, anställda inom lots- och fyrinrätt ningarna samt anställda vid livräddningsanstalterna tilldelades flot tan.13
Upprättandet av de handlingar, som skulle ligga till grund för in skrivningen, gick till ungefär som tidigare.14 Efter mantalsskriv ningarnas slut gjorde mantalsskrivningsförrättarna upp listor över inskrivningsskyldiga och översände dem till pastorsämbetena för komplettering. Pastorsämbetena insände listorna till Konungens be fallningshavande.15 Aven sjömanshusdirektionerna skulle upprätta inskrivningslistor. Landshövdingeämbetena och överståthållaräm betet gjorde med ledning av listorna10 upp förteckningar över de in skrivningsskyldiga. Förteckningarna översändes i sin tur till inskriv ningsområdesbefälhavarna, som även erhöll listor över inskrivnings skyldiga stamanställda från regements- och kårchefer, stationsbefäl havare och båtsmanskompanichefer.17
Inskrivningsområdesbefälhavarna upprättade med ledning av erhållna h:md lingar en INSKRIVNINGSLKNGD i tre exemplar. Längden skiljer sig ej i nämnvärd grad från beväringsmönsterrullan. Liksom i denna upptas alla in skrivningsskyldiga inom inskrivningsomddet, således även de stamanställda och inskrivna i sjömanshus.18 Här återfinns uppgifter om mantalsskrivningsort, namn, födelsetid, yrke, längd, frånvarande enligt laga förfall, bötesskyldiga, frikallade, uppskov av hälsoskäl och av familjeskäl, med vederbörligt tillstånd utflyttade ur riket, tilldelat vapenslag, särskild befattning samt inskrivningsnummer. In skrivningsnumret, som tilldelades varje värnpliktig, bestod av ett helt tal (det tal vederbörande fick inom kompaniområdet) och ett delat tal (bestående av kom paniområdesnumret och inskrivningsåret). Slutligen finns en kolumn avsedd för