Offentliga finanser vid oförändrade skatter

Offentlig sektors inkomster utgörs till väsentlig del av skatter och avgifter. Kapitalav-kastning i form av ränteinkomster och aktieutdelning bidrar med ytterligare med 1,5–2 procent av BNP i inkomster. I nationalräkenskaperna ingår dessutom inkomster av redovisningsmässig karaktär, som gör att de totala inkomsterna i offentlig sektor över-stiger skatte- och kapitalinkomster med några procent av BNP.

Skattekvoten – offentlig sektors totala inkomster från skatter och avgifter som andel av BNP – har fallit med över 6 procentenheter sedan millennieskiftet och uppgick 2014 till 42,8 procent (se Diagram 18). Skattekvoten sjönk med nästan 4 procent av BNP redan mellan 2000 och 2002, från 49 till 45 procent, vilket bland annat förklaras av den då införda skattereduktionen för pensionsavgifter. Under samma tid slopades även förmögenhetsskatten liksom arvs- och gåvoskatten. Efter att alliansregeringen tillträdde 2006 fortsatte skattekvoten att sjunka, främst till följd av jobbskatteavdragen och sänkta arbetsgivaravgifter. Framskrivningen av skatteinkomsterna bygger på de beslut som följer av regeringens budgetproposition för 2016. Eftersom nedsättningen i arbetsgivaravgiften för unga slopas samtidigt som vissa andra skattehöjningar görs, stiger skattekvoten något under 2016 till 43,1 procent. Därefter stiger skattekvoten ytterligare med 1 procentenhet till 44,1 procent 2020 enligt KI:s beräkningar.²⁸

27 Se Konjunkturinstitutet (2015), ”Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor”, Specialstudie 45, avsnitt 2.3.

28 Ökningen av skattekvoten till 2020, trots oförändrade skatteregler, förklaras i huvudsak av att lönesumman ökar som andel av BNP under perioden. Utvecklingen t. o. m. 2020 avviker från det finanspolitiska scenariot i Konjunkturläget, december 2015, i vilket skatterna höjs med ytterligare drygt 2 procent av BNP till 2020.

I den långsiktiga framskrivningen efter 2020 är skattekvoten i stort sett konstant kring 44 procent med dagens utformning av skattesystemet. Skillnaderna mellan huvudsce-nariot och de två alternativscenarierna är mycket små i detta avseende. Vid oföränd-rade skatteregler växer skatteinkomsterna i stort sett i takt med BNP.²⁹ Avvikelser från denna tumregel kan ske om sammansättningen av BNP förskjuts kraftigt från relativt högt beskattade delar (såsom hushållens konsumtion) till lägre beskattade delar (såsom export).

Diagram 18 Skattekvot vid oförändrade skatter Skatter och avgifter som procent av BNP

Anm: Skattekvoten i alternativscenarierna vid oförändrade skattesatser avviker inte nämnvärt från huvudscenariot och visas därför inte i diagrammet.

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

VÄXANDE UNDERSKOTT MED OFÖRÄNDRADE SKATTER

De offentliga finanserna visar för närvarande ett underskott och har så gjort sedan 2009. Det finansiella sparandet i offentlig sektor beräknas bli –1,1 procent av BNP både 2015 och 2016. De senaste åren har en del av underskottet berott på lågkonjunk-turen, men i och med att resursutnyttjandet i ekonomin nu i stort sett är normalt är rådande underskott att betrakta som ett strukturellt underskott. Utan skattehöjningar, och med ett bibehållet välfärdsåtagande, skulle nuvarande underskott successivt öka. I huvudscenariot ökar underskottet till 3 procent av BNP år 2040 (se Diagram 19). Ök-ningen av underskottet består i huvudsak av ökade ränteutgifter i offentlig sektor. De ökade ränteutgifterna förklaras av den växande bruttoskulden, som i huvudscenariot fördubblas som andel av BNP mellan 2016 och 2040, från 43 till 86 procent (se Dia-gram 20). Att bruttoskulden växer beror i sin tur på att de årliga underskotten måste lånefinansieras. I framskrivningarna antas att det inte sker någon avyttring av statens finansiella tillgångar.

Den drivande faktorn bakom denna skuldutveckling är det underskott i de offentliga finanserna som råder i utgångsläget. De primära utgifterna ökar förvisso med 1,3 pro-cent av BNP i framskrivningarna mellan 2016 och 2040. Men denna utgiftsökning vägs upp helt av ökade skatteinkomster under perioden (trots antagandet om oföränd-rade skatteregler). Förändringen av det primära sparandet mellan 2016 och 2040 är med andra ord liten vid oförändrade skatter och bibehållet åtagande (se Diagram 21).

29 Med oförändrade skatter avses konstanta implicitskattesatser, dvs. att skatteinkomsterna är konstanta i förhållande till respektive skattebas.

Diagram 19 Finansiellt sparande i offentlig sektor Procent av BNP

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

Diagram 20 Offentlig sektors bruttoskuld Procent av BNP

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

Diagram 21 Finansiellt sparande, primärt sparande och nettokapitalinkomster i offentlig sektor i huvudscenariot

Procent av BNP

Anm: Det finansiella sparandet utgörs av summan av primärt sparande och nettokapitalinkomster.

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

I alternativscenariot med oförändrat beteende förstärks ovanstående effekter ytterli-gare och underskottet i de offentliga finanserna blir över 4 procent av BNP år 2040, samtidigt som bruttoskulden växer till nästan 100 procent av BNP. I alternativscena-riot med minskad personaltäthet är underskottet som störst omkring 2020 men avtar sedan i takt med att utgifterna minskar som andel av BNP. År 2040 har de primära offentliga utgifterna fallit tillbaka till nuvarande nivå vilket ger ett finansiellt sparande strax under noll vid ett oförändrat skattesystem.

Den ökande bruttoskulden i alla tre scenarier gör att den finansiella nettoställningen försvagas i motsvarande grad. I huvudscenariot urholkas nettoförmögenheten succes-sivt från dagens nivå på 20 procent av BNP till 0 omkring 2030 och till –16 procent år 2040 (se Diagram 22). I alternativscenariot med oförändrat beteende sjunker netto-förmögenheten till nästan –30 procent av BNP 2040. Även i alternativscenariot med minskad personaltäthet avtar nettoförmögenheten och uppgår 2040 till några procent av BNP. Inget av scenarierna uppfyller därmed kriteriet om oförändrad finansiell net-toförmögenhet under perioden. I alternativscenariot med minskad personaltäthet närmar sig dock det finansiella sparandet balans år 2040 samtidigt som nettoförmö-genheten visar tecken på att plana ut som andel av BNP. På så vis kan utvecklingen av de offentliga finanserna i detta scenario ses som hållbar, även om den innebär en viss omfördelning av resurser generationer emellan.

Diagram 22 Offentlig sektors finansiella nettoförmögenhet Procent av BNP

Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.