Skattekvoten ökade 2015 och fortsätter att öka 2016 (se tabell 16 och diagram 112). Det beror både på beslutade skattehöjningar och på att skatteintäkterna från hushållens kapitalskatter och från bolagsskatten ökar snabbt. Den genomsnittliga kommunal-skattesatsen höjdes 2016 med 11 öre, vilket motsvarar ökade skatteintäkter med drygt 2 miljarder kronor för kommunerna.
Beslutade skattehöjningar i staten för 2016 uppgick till knappt 27 miljarder kronor, varav 13 miljarder kronor härrör från andra steget i slopandet av nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga, den så kallade ungdomsrabatten.
Diagram 110 Offentliga sektorns utgifter
Procentuell förändring respektive procent av BNP i löpande priser
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
20
Procentuell förändring, medelvärde 1994-2015 Procent av BNP (höger)
Diagram 111 Marginal till utgiftstaket Miljarder kronor respektive procent av
takbegränsade utgifter
Källor: Ekonomistyrningsverket och Konjunktur-institutet.
Budgeteringsmarginal i procent (höger)
Diagram 112 Offentliga sektorns inkomster
Procent av BNP
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
21
År 2017 höjs skatterna ytterligare. De statliga skatterna höjs med ca 6 miljarder kronor, varav 3 miljarder kronor härrör från tidigare fattade beslut (se fördjupningen ”Budgetpropositionen för 2017”). Kommunerna höjer den genomsnittliga skattesatsen med 3 öre, vilket motsvarar ca 0,5 miljarder kronor.48 Trots dessa skattehöjningar faller skattekvoten tillbaka något 2017. Detta beror på att konsumtionsskatter såsom moms och punktskatter faller som andel av BNP, vilket i sin tur beror på regeländringar och på att konsumtionen ökar långsammare än BNP i löpande priser.
För att kunna möta konsumtionsutgifter som ökar av demo-grafiska skäl bedöms kommunerna höja skatten med ytterligare 12 öre 2018. I staten bedöms budgetförstärkande åtgärder om 6 miljarder kronor genomföras 2018 i syfte att föra det finansi-ella sparandet närmare det föreslagna överskottsmålet. Beräk-ningstekniskt sker detta i prognosen i form av ett höjt skatteut-tag från hushållen.
HUSHÅLLENS KAPITALSKATTER BLIR HÖGA ÄVEN 2016
Hushållens kapitalskatter var mycket höga 2015 och blir höga även 2016. En stark börsutveckling 2015 och snabbt stigande bostadspriser har gett upphov till höga realisationsvinster hos hushållen. Senast dessa skatteintäkter var lika höga som andel av BNP var 2007. Beslutet att slopa taket för uppskovsbeloppet från juni 2016 till och med juni 2020 bidrar till att realisations-vinsterna minskar som andel av BNP.
SKATTEHÖJNINGAR FÖR FÖRETAGEN GENOM MINSKADE AVDRAGSMÖJLIGHETER
År 2017 minskar intäkterna från företagens direkta skatter något som andel av BNP (se diagram 113). Det beror på att skattein-täkterna från företagen var tillfälligt uppdrivna 2016.49 Företa-gens beskattningsbara inkomst ökar dock 2017 genom att olika avdragsmöjligheter begränsas. Om så inte vore fallet skulle före-tagsskatterna falla än mer som andel av BNP. Dessutom innebär energiöverenskommelsen att företag som äger vattenkraft och kärnkraftverk betalar mer i bolagsskatt.50 Regeländringarna inne-bär sammantaget att direkt skatt från företagen ökar med drygt 3 miljarder kronor 2017.
48 Denna bedömning baseras på insamlade uppgifter från Sveriges kommuner och Landsting (SKL). Den 15 december, efter Konjunkturinstitutets räknestopp, publicerade SCB kommunalskattesatser för 2017. Den genomsnittliga kommunalskattesatsen blev 2 öre.
49 År 2016 har inbetalningarna på företagens skattekonton varit höga. Till viss del kan det röra sig om att företag placerar likvida medel på sitt skattekonto för att räntan är bättre på skattekontot än på andra placeringar. Det går dock inte att veta i vilken utsträckning så sker. Konjunkturinstiutets prognos för bolagsskatten 2016 bygger på en bedömning att de höga inbetalningarna delvis återspeglar portfölj-placeringar, men att de också delvis återspeglar tillfälligt höga bolagsvinster 2016.
50 Genom att fastighetsskatt för vattenkraft och effektskatt på kärnkraft stegvis slopas ökar enligt regeringens beräkningar företagens beskattningsbara inkomster och därmed får staten in mer inkomster i form av bolagsskatt.
Diagram 113 Företagens direkta skatter
Miljarder kronor respektive procent av BNP
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
21 19 17 15 13 11 09 07 05 03 01 99 97 95 93 160
120
80
40
0
4
3
2
1
0 Miljarder kronor
Procent av BNP (höger)
ENERGIÖVERENSKOMMELSEN INNEBÄR FALLANDE PRODUKTSKATTER
Produktskatter består av moms och punktskatter och vissa andra skatter såsom fastighetsskatten. Punktskatterna består i sin tur av alkoholskatt, tobaksskatt, koldioxidskatt, energiskatt och andra miljörelaterade skatter (exempelvis effektskatt på kärnkraftverk).
Intäkterna från dessa skatter beror i hög grad på hur hushållens konsumtion utvecklas. År 2017 minskar momsintäkterna som andel av BNP då hushållens konsumtion faller som andel av BNP.
Energiöverenskommelsen innebär att fastighetsskatten på vattenkraftverk och effektskatten på kärnkraftverk slopas vilket finansieras genom att energiskatten på el höjs. En del av finan-sieringen kommer också från att företagen betalar mer i bolags-skatt när deras bebolags-skattningsbara inkomst blir högre och från utdelningar från Vattenfall (se fördjupningen ”Budgetproposit-ionen för 2017”). Fastighetsskatt, effektskatt på kärnkraftverk och energiskatt på el ingår alla tre i produktskatterna. Eftersom en del av finansieringen av energiöverenskommelsen sker via andra inkomster som inte ingår i produktskatter faller produkt-skatterna som andel av BNP något framöver (se diagram 114).
LÅGA KAPITALINKOMSTER FÖR STATEN DE NÄRMSTA ÅREN
Utdelningarna från statliga bolag har varit jämförelsevis låga de senaste åren (se diagram 115). Bakgrunden är dels svag lönsam-het i Vattenfall och LKAB, som tidigare levererade stora utdel-ningsinkomster till staten, dels att statens kvarvarande innehav i Nordea såldes 2013. Utdelningarna från statens bolag antas bli fortsatt låga 2016−2018. Därefter ökar de, men de förblir mindre än de ca 0,5 procent av BNP, som i genomsnitt delades ut årligen 2005−2013.
Diagram 114 Produktskatter Procent av BNP
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
21 19 17 15 13 11 09 07 05 03 01 99 97 95 93 10
8
6
4
2
0
10
8
6
4
2
0 Mervärdesskatt
Punktskatter
Diagram 115 Statens aktieutdelningar Miljarder kronor respektive procent av BNP
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
21 19 17 15 13 11 09 07 05 03 01 99 97 95 93 25
20
15
10
5
0
1.0
0.8
0.6
0.4
0.2
0.0 Miljarder kronor
Procent av BNP (höger)
Tabell 16 Offentliga sektorns inkomster Procent av BNP
2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Hushållens direkta
skatter 15,5 15,7 15,7 16,0 16,1 16,1 16,0 Varav
teknisk justering 0,2 0,3 0,4 0,3
Företagens direkta
skatter 3,0 2,6 2,5 2,6 2,6 2,6 2,6 Offentliga sektorns
inkomster 49,0 49,2 48,8 49,0 49,3 49,5 49,6
1 Inklusive egenföretagaravgifter och särskild löneskatt. 2 Skatter till EU ingår i skattekvoten men inte i offentliga sektorns inkomster. 3 Bland annat transfereringar från utlandet och från a-kassorna samt inkomster av bokföringsteknisk karaktär såsom kapitalförslitning.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.