Som nämnt ovan kan andra faktorer än just kulturellt kapital och föräldrars utbildningsnivå spela in när det kommer till ojämlikhet i skolresultat, exempelvis geografiskt läge och ekonomiska tillgångar. Utav de resultat som framkommit i denna studie tycks Nordirland varit framgångsrikt gällande att komma bort från bakgrundsfaktorers påverkan på elevers skolresultat. Nämnas bör dock att även om de nordirländska eleverna inte i samma utsträckning som de svenska och polska påverkas av sitt kulturella kapital och föräldrars utbildningskapital, finns det andra faktorer som ligger till grund för segregation och ojämlikhet även i den nordirländska skolan. I efterdyningarna av de stora konflikter som tidigare rått i landet, råder nu en starkt segregerad skola som är uppdelad på religiösa grunder (Borooah & Knox, 2014, s. 196). Skolsystemet i Nordirland är i stora drag uppdelat i två läger, med så kallade ’maintained schools’ som i majoritet utgörs av katolska elever och ’controlled schools’, där större delen av eleverna är protestanter. Nationella strävanden att försöka minska denna segregerade skola, där elever från de olika religiösa riktningarna sällan möts, har hittills inte lyckats nämnvärt (Ibid, s. 204). Ojämlikheten mellan dessa olika skolformer är också relativ stor, bland annat ekonomiskt och, möjligen som en följd,
29
prestationsmässigt. Exempelvis läggs det överlag mer resurser på lärarna i katolska skolor, och det är också där resultaten bland eleverna överlag är mycket högre (Ibid). I Timss studie framgår inte från vilken typ av skola de medverkande eleverna går i. Resultaten är överlag höga i den nordirländska skolan men skillnaden är stor mellan olika skoltyper (Ibid). En möjlig förklaring till de nordirländska elevernas höga genomsnittspoäng i matematikdelen av Timss 2011 kan vara att en stor del av de medverkande också går på högpresterande skolor, exempelvis katolska skolor eller så kallade ’grammar schools’. Hade merparten av de medverkande i stället gått på de protestantiska skolorna, kanske resultaten hade fallit sig annorlunda.
Utöver dessa religiösa faktorer finns det även andra faktorer hos elever där jämlikheten brister i Nordirland. Exempelvis är dels elever med beviljade fria skolmåltider (dvs. elever med svag ekonomi) och elever med behov av särskilt stöd starkt underrepresenterade i toppresterande skolor i Nordirland (Borooah & Knox, 2014, s. 196). Sådana ojämlikheter går också att finna i Sverige och Polen (Skolverket, 2009; OECD, 2015; Herbst & Wojciuk 2014). Vidare spelar också elevens kön ofta in som en bidragande faktor när det kommer till skolprestationer. Här ser dock sambanden olika ut beroende på land och skolämne (Borooah & Knox, 2014, s. 204; Cheung m.fl., 2003, s. 58). När det kommer till kulturellt kapital i relation till elevens skolprestation visar tidigare forskning på att detta samband är störst gällande flickor (Pajkin, 2015, s. 8). Denna studie har dock inte gjort ansats till att undersöka resultaten i relation till elevernas kön.
30
Konklusion
Ansatsen för denna studie var att undersöka kopplingen mellan elevers kulturella kapital samt föräldrars utbildningsnivå och elevers resultat i matematik i Timss 2011. Studien undersökte hur denna koppling såg ut dels i Sverige men också i Nordirland och Polen, som utmärker sig i matematikdelen av Timss 2011 som länder som presterat relativt bra respektive relativt dåligt. Studiens resultat visade på att relationer mellan dessa faktorer och elevers matematikresultat går att finna i samtliga tre länder, men att de spelar en större roll i Sverige och Polen. Vidare kunde resultaten också visa att föräldrars utbildningsnivå var av mer vikt när det kommer till elevernas matematikprestationer än vad deras kulturella kapital tycks vara. Polen presterade signifikant sämre än Sverige på det aktuella provet. Dock skiljde det sig inte nämnvärt åt mellan länderna när det kom till relationen mellan kulturellt kapital och elevers resultat och inte heller relationen mellan föräldrars utbildning och elevers resultat. Gällande de båda faktorerna var visserligen relationen med elevers resultat något starkare i Polen än Sverige, men inte markant. Däremot kunde vi se en mycket svagare relation de två faktorerna och elevers skolframgång emellan i det högpresterande landet Nordirland.
Hur kan man då vidare dra nytta av dessa resultat? Av studien framgår att man i Nordirland på något sätt lyckats bättre med att stävja dessa bakgrundsfaktorers inverkan på elevernas matematikresultat. Vi har i detta fall identifierat ett skolsystem som lyckats gå från relationen kapital – skolframgång. Enligt OECD (2010, s. 52), är detta ett viktigt steg på vägen till att bryta denna trend internationellt. Nästa steg blir att identifiera exakt vad det är i dessa skolsystem som visat sig vara extra framgångsrikt på denna front. I diskussionsavsnittet i denna rapport har möjliga orsaker pekats ut, exempelvis ett mindre decentraliserat skolsystem och mindre ansvar på den enskilde individen att aktivt göra gynnande skolval. Tittar vi dock närmre på den nordirländska skolan finner vi att det även här råder ojämlikhet skolor emellan. Att det skulle vara så enkelt som att en mindre decentraliserad skola innebär bättre förutsättningar för alla elever oavsett bakgrund är dock att dra för stora slutsatser. Vidare forskning bör kanske därför snarare gå in på läroplansnivå samt organisatorisk och didaktisk nivå för att utröna framgångsrecept gällande att dels höja nivån på resultaten och också stävja relationen mellan bakgrundsfaktorer och skolframgång. Vad är det som sker i klassrummet på dessa skolor som lyckats få elever att prestera högt, oavsett bakgrund?
31
Referenslista
Bourdieu, Pierre (1995). Praktiskt förnuft. Bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Borooah, Vani K. & Knox, Colin (2014). Segregation, inequality, and educational performance in Northern Ireland: Problems and solutions. I: International Journal of Educational Development,
Volume 40. S. 196-206. 2015-01-01.
Broady, Donald (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. 2., korr. utg.: Uppsala: Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi,
Cheung, Sin Yi, Sullivan, Alice & Van De Werfhorst, Herman G (2003). Social Class, Ability and Choice of Subject in Secondary and Tertiary Education in Britain. British Educational Research
Journal, Vol. 29, No. 1, 2003.
Djurfeldt, Göran, Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola (2010). Statistisk verktygslåda –
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur AB.
Hallonsten S, Anna-Karin (2013). Oroande resultat i Timss och Pirls. Lärarnas nyheter. 2013-02-21. http://www.lararnasnyheter.se/origo/2013/02/21/oroande-resultat-timss-pirls.
Herbst, Mikołaj & Wojciuk, Anna (2014). Inequity in a decentralised education system – evidence from Poland. I: Edukacja 2014, 6(131). S. 5-22.
IEA (2013). Timss 2011 User Guide for the International Database - Supplement 1 International Version of the TIMSS 2011 Background and Curriculum Questionnaires. IMSS & PIRLS International Study Center, Lynch School of Education, Boston College and International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA).
Lidegran, Ida (2009). Utbildningskapital. Om hur det alstras, fördelas och förmedlas. Doktorsavhandling. Uppsala universitet, Institutionen för utbildning, kultur och medier.
Malmberg, Bo, Andersson, Eva, Bergsten, Zara & Ötsh, John (2013). Det fria skolvalet ökar
klyftor mellan skolor. Den svenska skolans nya geografi. Resultatdialog 2013.
OECD (2010), PISA 2009 Results: Overcoming Social Background – Equity in Learning Opportunities
and Outcomes (Volume II) http://dx.doi.org/10.1787/9789264091504-en
OECD (2014). PISA 2012 Results in focus. What 15-year-olds know and what they can do with what
they know. OECD.
OECD (2015) Sweden should urgently reform its school system to improve quality and equity. OECD pressmeddelande 2015-05-04. http://www.oecd.org/sweden/sweden-should-urgently-reform-its-school-system-to-improve-quality-and-equity.htm
Pajkin, Maria (2015). Socioekonomisk bakgrund och dess betydelse för pojkars och flickors läsförmåga och
betyg. http://www.skolporten.se/app/uploads/2015/06/Bidrag_Maria-Pajkin.pdf
Skawonius, Charlotte (2005). Välja eller hamna: det praktiska sinnet, familjers val och elevers spridning
32
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika
faktorer. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2012a) TIMSS 2011. Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap
i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2012b). Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över
33
Bilagor
34
35
36
37
38