Beskrivning av Fallstudie 1
Lokalförvaltningen i Göteborgs Stad har rivit ett flertal byggnader inom ett tidigare sjukhusområde för att möjliggöra nybyggnation av bostäder. Inför rivningen har omfattande miljöinventeringar utförts och farligt avfall så som asbest, PCB46, klorparaffiner, el-avfall och dylikt sanerats ut från byggnaderna. Vidare har brännbart material, trärester, papp
och liknande sorterats ut och rensats från betongstommar och prefabricerad betong. Kvarvarande byggnadsdelar av betong från två större byggnader (byggår 1972 respektive 1958) har krossats för att kunna återanvändas som
fyllnadsmassor i framförallt tidigare källarutrymmen.
Eftersom byggnaden innehöll fogmassor med PCB krävdes en anmälan om sanering enligt förordning (2007:17) om PCB m.m. PCB i fogmassor sprider sig även till intilliggande material och därför behövde även en del av betongen intill fogarna saneras. Betongen provtogs för att ta reda på hur långt från fogen som föroreningen spridit sig. Enligt anmälan skulle cirka 500 meter fogar saneras som PCB-fogar. Vid kompletterande provtagning under rivningsfasen uppmärksammades det att det fanns flera dilatationsfogar som innehöll PCB. Det framkom även att samma fog innehöll klorparaffiner i halter över riktvärdet för farligt avfall. Då halterna av PCB i fog var relativt låga < 0,5 procent och det ej var ekonomiskt rimligt att provta alla platser med dilatationsfogar (cirka 500 stycken) för att lokalisera ev, flera PCB-fogar beslutades det i samråd med miljöförvaltningen (MF) att alla övriga dilatationsfogar som framförallt skulle saneras på grund av att de hade höga halter av klorparaffiner skulle sorteras som PCB-avfall som en extra försiktighetsåtgärd. Intilliggande betong skulle dock endast saneras där PCB i fog påträffats. Efter att alla gipsskivor, som delvis dolt fogar, rivits stämdes mängden fog av med faktiskt mängd. Mängden PCB-fog uppgick då till 356 meter fog, dvs mindre än vad som angavs i anmälan. Denna fog (356 meter) och intilliggande betong sanerades som PCB-avfall.
Enligt inlämnad anmälan skulle betong intill PCB-fog saneras 8 centimeter i sidled och 8 cm i djupled för att övrig betong skulle komma under riktvärdet för förorenad mark (KM), och därmed kunna återanvändas på platsen. Totalentreprenören uppmärksammade dock att det fanns risk för bärande konstruktion om man skulle ta 8 cm i djupled. En revidering med motivering skickades därför in av totalentreprenören till myndigheten. Förslaget var att sanera 8 cm i sidled och 2-3 cm i djupled vilket godkändes av miljöförvaltningen. Miljöförvaltningen önskade dock att kontrollprover skulle tas ut på resterande uppkrossad betong efter utförda saneringar för att klassa avfallet.
Två kontrollprover togs ut på uppkrossad betong för analys för PCB och klorparaffiner. Varje prov utgjorde ett samlingsprov från en uppkrossad hög (betong som passerat ett krossverk). Samlingsprovet bestod av cirka 30 stycken stickprover från högen. Visuellt såg provet ut som ren betong utan lukt. Halten av PCB var under riktvärdet för förorenad mark (KM) och halten av klorparafiner under detektionsgränsen för analysen.
46 PCB, polyklorerade bifenyler, är en grupp miljö- och hälsoskadliga industrikemikalier.
Organisation: Miljöförvaltningen i Göteborg Vilken typ av massor/avfall avser fallet? Rivningsavfall, betong Hur uppkom massorna/avfallet? Rivning av byggnad
Hur mycket massor rörde det sig om? 13 000 m3 betong återanvändes på platsen.
Miljöförvaltningens hantering av ärendet
Inför saneringen har kommunen handlagt inkommen anmälan om sanering av PCB i byggnad (enligt förordning om PCB). I anmälningsbeslutet reglerades, förutom saneringsmetod, att mottagare av betong skulle redovisas innan borttransport. Vi har granskat provtagningsresultat från provtagning av fogar och intilliggande betong samt deltagit i möten om saneringsmetod. Vi har även granskat riskbedömning inför återanvändning samt slutrapport.
Miljöförvaltningen har anvisat att återanvänd betong inte bör användas i bostadsområdet de närmaste 0,7 meter under markytan utan djupare ner. Miljöförvaltningen har redovisat 19,5 timmar handläggningstid i ärendet.
Hur hanterades massorna?
2119 kg PCB-avfall (PCB-fogar, klorparaffin-fogar, skyddskläder, dukar och slipdamm), togs omhand som farligt avfall. 3180 kg PCB-betong deponerades som icke farligt avfall. 13 000 m3 betong återanvändes på platsen. Massorna användes enligt beslut som fyllnadsmassor endast minst 70 centimeter under marknivån.
Fallstudie 1. Miljöförvaltningen i Göteborgs beskrivning av behov av förtydliganden och
kompletteringar
I rutan nedan beskrivs Miljöförvaltningen i Göteborgs förslag på förtydliganden och kompletteringar av rådande regelverk och vägledningar råd som avser rivning av byggnader som innehåller PCB. Denna fallstudie visar på hur många oklarheter som råder i dagens situation vid en konkret beslutssituation. I rutan nedan sammanfattas de oklarheter som rådande situation innebär för de kommunen. Motsvarande oklarheter gäller naturligtvis även för de företag som ska söka tillstånd från kommunen.
1) Enligt förordning (2007:17) om PCB m.m krävs en anmälan om sanering om fog- eller golvmassor som ska rivas innehåller PCB över 50 mg/kg, vilket är samma som gränsen för farligt avfall. Kommunen blir då uppmärksammad på att det är en förorenad byggnad som ska rivas och kan göra tillsyn även på hantering av rivningsmassorna. Detta är dock inget som följer av PCB-förordningen och vi kan anta att det är många kommuner som inte gör den typen av tillsyn. Praxis inom branschen är att sanera 2 cm av betongen vid rivning men provtagningar visade i det här fallet att föroreningen var påtaglig betydligt längre in. Vi medverkan vid en utbildning i slutet av 2015 framkom även att det var flera kommuner som inte uppmärksammat att man behöver sanera mer än 2 mm vid rivning (2 mm saneras normalt på en byggnad som ska stå kvar för att inte orsaka för stort ingrepp och det ska vara möjligt att återfoga. Det innebär dock att den nya fogen vanligtvis blir förorenad igen när PCB tränger tillbaka igen från det intilliggande materialet.).
2) Det behövs tydliga riktlinjer och styrning i rivnings- och anläggningsbranschen om hur olika avfall ska klassas och vilka provtagningar/metoder som ska användas för olika material samt hur olika material ska sorteras och återanvändas på bästa sätt.
3) Det finns inga bra riktvärden eller jämförvärden för återanvändning av avfall för anläggningsändamål för material så som tegel, betong, asfalt. Naturvårdsverkets riktvärden för KM och MKM är inte framtagna för återanvändning, utan för efterbehandling av förorenad mark, men används ändå i brist på andra riktvärden för återanvändning.
4) NV handbok 2010:1 kan användas för jord som ska återanvändas, men även där saknas det halter för ex oljefraktioner (ska vara noll) samt att det fortfarande saknas en nivå (både halter samt total mängd massor) för när återanvändning blir tillståndspliktig.
5) För klassning av rivningsmaterial behöver man inledningsvis göra noggranna materialinventeringar som tar hänsyn till farliga ämnen i byggnader, så som metaller i väggfärg, PCB och klorparaffin i fogar, PAH i fuktspärr. Det behövs vägledning av hur sanering inför rivning samt avfallsklassning ska göras på ett strukturerat sätt. Ska färg med tex höga blyhalter saneras/fräsas innan rivning och innan betong krossas? När (i vilka halter) är det en rimlig åtgärd att sanera bort väggfärg innan betong krossas. Hur mycket av betong intill en PCB-fog ska man ta bort? Räcker det med 2 cm som normalt tillämpas? PCB tränger oftast längre in i betong/tegel än 2 cm. Hur ska man ta prov på kakel och klinker? Hur ska man klassa uppbruten asfalt/krossad asfalt?
6) Ska man alltid göra laktest på betong som man vill återanvända? Hur är det med CrIII och CrVI i betong,
ska detta alltid ingå i laktester och vad ska man jämföra analyssvaret med. Det finns gränsvärden för avfallsklassning för interdeponi, IFA och FA, men det behöver förtydligas vilka
riktvärden/gränsvärden ska man jämföra med inför bedömning av återanvändning?
7) Krav på anmälan/tillstånd om återvinnig för anläggningsändamål behöver förtydligas (MPF 29:34, 29:35 §§). Formuleringen ringa risk och inte endast ringa risk är för otydligt. Det finns ingen nedre gräns för mängd (ton) och krav på anmälan. Det finns inte heller någon tydlig gräns mellan krav på anmälan C och tillståndsplikt B.
8) Det behövs tydlig vägledning för myndigheter för bedömning av återanvändning av avfall, i form av riktvärden och riktlinjer.