Olika aspekter rörande samarbete

Detta kapitel hanterar informanternas åsikter/inställning till samarbete. Synen på samarbete präglas i denna studie, i de flesta fall, av en positiv inställning.

6.1.1 Samarbete för bättre undervisningskvalité

Informanterna ansåg att samarbete var något som behövdes för framtiden, både för deras egen del och för distansundervisningens framtid på BTH.

Jag tycker att det är väldigt positivt och jag tror att det är ett måste framöver att vi har mer utav den här varan faktiskt. Lärare

6.1.2 Samarbete för teammedlemmarnas lärande och utveckling

Informanterna anser att arbeta tillsammans med andra är positivt då man lär sig av andra människor. Man får möjligheten att utvecklas och lära sig av andras erfarenheter. Lärarna anser att deras kurser kan bli bättre i och med samarbete. Samarbetet med andra gör att man får en ny syn på sitt arbete och kan vara självkritisk till det man gör.

… så är det ofta att om/när man sitter själv så tycker jag att då går man sin egen väg. Men den kan ju vara väldigt bra, men… Men med andras åsikter och synpunkter så tror jag faktiskt att man kan komma lite längre.” Bibliotekarien

Jag tror det är positivt… jag tror att det är jätteviktig. Jag känner det att det här samarbetet, som jag har varit med i, så är det otroligt utvecklande … Jag har lärt mig jättemycket. Just det här med hur man ser på saker. Man får impulser. Någon har hittat någon bra bok, ”den här boken brukar vi använda si och så”, och så får man idéer, ”att ja så gör vi ju”, ”vi brukar ha detta, hur ser ni på det?” Man behöver den biten. Så det är jätteviktigt. Lärare

6.1.3 Samarbete utan begränsning

För att kunna samarbeta och dela erfarenheter måste alla kollegorna kunna ge och ta. Som individ får man inte hålla på sitt revir, utan alla måste hjälpas åt. Informanterna anser att det är viktigt att ingen i teamet tar över.

Jag tror också att det är nästan lite farligt om man inte vågar visa sig, eller våga blotta det man gör. Det blir lite mystiskt då, men jag tycker det skulle vara en stor brist om man inte hade någon att bolla frågor med och få feedback på och kunna vidareutveckla det. Lärare

6.1.4 Samarbete som motivationshöjare

Enligt informanterna ses samarbete som något motiverande. Motivationen fungerar som ett stöd för gruppen och hjälper till att driva arbetet framåt.

Man blir ju motiverad när man har ett gäng som jobbar, som tycker om det och som ”pushar” på varandra på något sätt. Man har samma ämne att diskutera. Lärare

Informanterna anser att det i första hand behövs en positiv inställning till samarbete för att det ska vara motiverande. Om man inte är positiv till samarbetet från början är det svårt att bli motiverad av det. Motivationen är även kopplad till ett behov av att bli sedd. Lärarna upplever att om de blir sedda kan de få feedback och stöd av andra så de vet om de arbetar mot rätt mål. Lärarna behöver känna att någon bryr sig och att de har ett stöd, särskilt i de lägen då de får problem. Problemen kan vara exempelvis att tekniken krånglar.

Men samarbete behöver inte alltid upplevas som enbart positivt. En del av lärarna vill arbeta mer självständigt, men detta innebär inte att de inte är öppna till ett eventuellt samarbete. En av lärarna anser att han påverkas av att det finns en uppfattning om att man ska tycka att det är positivt med samarbete.

6.1.5 Samarbete i distansundervisning relaterat till traditionell undervisning.

Studien är inriktad på lärarnas och deras kollegors syn på samarbete inom

distansundervisning. Förutom att skaffa oss en allmän syn över informanternas åsikter om samarbete har det varit nödvändigt att fokusera på samarbete specifikt inom

distansundervisning. För att få en rättvis bild över samarbete inom distansundervisning ansåg vi att det var lämpligt att få en inblick i de eventuella olikheter eller likheter som

informanterna såg mellan undervisningsformerna, distansundervisning och traditionell klassrumsundervisning.

Informanterna har olika åsikter om skillnaderna mellan de två undervisningsformerna. En av informanterna tycker inte att det är någon större skillnad mellan undervisningsformerna, hon anser att hon har lika mycket ensamarbete i båda. Läraren nämner vidare att hon har kontakt med andra kollegor, men hon anser inte att detta är samarbete, enligt hennes definition. Informanten ser det inte som ett teamarbete. Hon vill att det ska vara ett mer strukturerat och kontinuerligt samarbete mellan de inblandade parterna i kursen.

det är ensamarbete på båda ställena tycker jag. Nej, det är inte mycket teamarbete eller samarbete. Det är klart vi checkar av med varandra när man ska ha en delkurs. Det gör man ju. Men inte som

jag definierar samarbete. … Ja, då menar jag att, då är man, då hjälps man åt i olika delmoment

och man planerar ihop, man checkar av med varandra och så. I viss del finns det väl, det ska jag väl inte säga, men det är inte mycket, om man vill ha hjälp så pratar vi givetvis med varandra.

Lärare

Andra informanter anser att det finns skillnader, även om de är små, mellan de två

undervisningsformerna, gällande hur man samarbetar. Det betyder att skillnaderna i första hand ligger i hur man genomför samarbetet rent praktiskt. Kontakten och samarbetet mellan kollegor i traditionella kurser är mer spontan, medan det i distanskurser är mer planerat. Har informanten problem i en traditionell kurs tar hon direkt kontakt med sina kollegor,

exempelvis när hon springer på dem i korridoren. I en distanskurs planerar läraren vad hon vill diskutera med sina kollegor innan hon ringer eller e-postar dem. Det krävs mer

förberedelser och planerande i en distanskurs.

En av lärarna kan tänka sig att det kan vara mer ensamarbete i distansundervisning. Han har tätare kontakt med sina kollegor på kurser som är förlagda till campusområdet. Informanten anser att i traditionella kurser har man mer kontakt, då fler lärare kan dela på

Medan en av de andra informanterna anser att det i hennes distanskurs har varit mindre ensamarbete, i jämförelse med de traditionella kurserna. Skillnaderna de två informanterna emellan har varit att den kvinnliga informanten anser att samarbetet i distanskursen har fungerat och gett henne mycket.

Studenternas sätt att arbeta i en distansundervisning skiljer sig från en traditionell

klassrumsundervisning, vilket i sin tur påverkar lärarna. En informant anser att studenterna många gånger inte lämnar in sina uppgifter i tid på distanskurserna, vilket skapar problem tidsmässigt för henne som lärare. Dessa problem måste hon lösa med att samarbeta med den lärare som ska ha kursen efter henne.

Man måste kommunicera med andra och även lärarna som medverkar. Exempelvis, uppgifter som man lägger ut på nätet och sen det här att feedback till studenterna. När de har uppgifter, då måste man som lärare ge feedback. Jag har planerat när de får sin feedback och studenterna lägger ju inte alltid ut sina uppgifter i tid. De är försenade och då är det vår tid. Då är jag redan bokad på en annan kurs. Och då måste jag nog samarbeta med de andra lärarna. Lärare

6.1.6 Samarbete relaterat till organisationen BTH

Distansundervisning och traditionell klassrumsundervisning är olika undervisningsformer, som existerar sida vid sida på BTH. Då vår geografiska fokus är BTH, ville vi få

informanternas syn på hur samarbete är organiserat specifikt på denna högskola och var ansvaret för samarbete ligger. På organisationen i sig eller hos individen?

Informanterna i denna studie anser inte att BTH skiljer sig från andra högskolor, gällande skolans inställning till distansundervisning och samarbete inom distanskurserna.

Informanterna är eniga om att skillnaderna mellan högskolorna är små. Men de har olika meningar beträffande vilket ansvar högskolan har för samarbetet och upplägget inom

distanskurserna. Ett par av informanterna anser att som det ser ut i dag bestämmer skolan hur distanskurserna ska fungera. De får rätta sig efter de riktlinjer som de får för sin kurs.

På vår fråga om vems uppgift det är att ta initiativet eller uppmuntra till samarbete inom distanskurserna, fick vi till svar att det kunde vara både skolans och lärarnas ansvar. Men informanterna ansåg även att det berodde på kursen i fråga. Det finns ingen mall från skolan hur varje enskild kurs ska se ut gällande samarbete. Behoven skiftar mellan kurserna och kursdeltagarna. En av lärarinformanterna anser att det är lämpligast att den kursansvarige innehar det övergripande ansvaret för kursen. Den kursansvarige kan ta ansvar för kursens upplägg och vem som ska ingå i ett eventuellt team. Men även om hon anser att kursen och den kursansvarige har en viktig roll för hur samarbetet fungerar, lyfter hon fram att ansvaret på hur samarbetet sker även ligger hos den enskilde individen. Detta oavsett om det är en lärare eller en tekniker.

De som ingår i arbetet med kursen, oavsett om man är lärare eller om man är Learning Lab. De är också lärare i och för sig, eller om man är biblioteket, då måste man nog ta det ansvaret och se till att man hittar samarbetsformer. Lärare

Den manlige läraren anser att det inte går att bestämma vem som ska ha ansvaret för att det sker ett samarbete. Han anser att om man ska tala om ansvar så handlar det istället om vem som ska ta ansvar för att det blir bra kurser och vilka metoder som ska användas för att uppnå detta. Om då samarbete är den bästa metoden, då är det lämpligast att välja detta. En annan

metod kan vara utbildning av lärarna och se om samarbete kan ske mellan lärarna då de utbildas.