De olika intervjuerna

Under den första intervjun var jag väldigt nervös, jag fastnade på en del ord och ställde inte mycket följdfrågor. Sedan under de resterande intervjuerna kände jag mig mer trygg och ställde mer följdfrågor. Stämningen förändrades och blev behagligare då både jag och

intervjupersonen blev trygga. Under studiens arbetsgång har jag känt mig lugn och vågat mer.

Jag vågade ringa det där samtalet och klarade av att intervjua informanterna.

En gemensam slutsats från intervjuerna är att alla aktörer arbetar för barnets bästa och de hade samma vilja till samverkan. Genom dessa intervjuer på en och samma förskola ser jag att pedagogerna har en samsyn om hur de ska agera vid olika tillfällen. Alla pedagoger vet vilka steg de kommer att gå igenom. Grunden för en bra samverkan skulle jag säga var samsyn och viljan att arbeta tillsammans. I det sociokulturella perspektivet menar Vygotskij att barnen lär sig genom samspel och att de vuxnas handlingar är viktiga. Vi lär oss av varandra enligt Säljö (2010). Detta exempel kan jag se i mina intervjuer att de olika aktörerna lär sig av varandra, det är också viktigt att våga ta hjälp av varandra i olika situationer. Utifrån det sociokulturella perspektivet är det viktigt att ta hjälp av varandra.

Som jag har nämnt tidigare tar Jakobsson och Lundgren (2013) tre komponenter som är viktiga vid samverkan. En av dessa är samsyn. De menar att samsyn är en nödvändig komponent för att samverkan mellan de olika aktörerna ska ha god effekt. Det fungerar inte om alla drar åt olika håll och tror på olika saker. De olika aktörerna får komma överens om en strategi som fungerar för alla. Det går alltid att ändra strategi om den inte fungerar. De menar också att samsyn handlar om att kommunicera, lita på varandra, hålla kontakten och ha en gemensam syn på arbetet som ska göras. Aktörerna ska även befinna sig i sin profession.

25 6.2.7 Frågeställningarna

Vid studiens start arbetades ett syfte fram, ur detta syfte växte mina frågeställningar fram.

Frågeställning ett - på vilket sätt är Lekterapin på sjukhuset delaktig i samband med en utredning kring ett barn? Denna fråga valde jag för jag ville se hur lekterapin på sjukhuset är delaktiga i denna process.

Frågeställning två - hur anser de olika aktörerna att de samverkar med varandra? Denna fråga valde jag för jag ville studera närmare hur de faktiskt gjorde då aktörerna samverkade med varandra. Frågan ställdes inte bara för att se att de samverkade utan hur de samverkade.

Frågeställning tre - vilka möjligheter/ hinder anser de att de har till samverkan med varandra?

Denna fråga ställdes för att se vad som möjliggör detta och vad som hindrar till samverkan.

Alla frågor har en koppling till syftet och frågeställningarna hjälpte till så syftet blev besvarat.

En svårighet med frågeställningarna har varit att få dem nog stora och inte för små. Utan det skulle vara en bra balans så studien blev hanterbar. Att hitta den balansen var inte enkel, exempelvis fråga ett kunde kanske ha omformulerats på ett annat sätt för att få ett litet större svar och fråga två fick jag väldigt mycket information. En fördel med dessa frågeställningar var att de svarade på syftet och de hjälpte mig att hålla en riktning på arbetet. Jag tycker att frågeställningarna blev bra i slutändan, det blev en bra balans.

Dessa frågor besvarades genom mina intervjufrågor. Under min databearbetning fick jag syn på hur mycket aktörerna ville samverka och utbyta kunskaper med varandra. Ingen informant kändes som om de ville sitta inne med sina kunskaper utan de var villiga att utbyta

erfarenheter med varandra, Heister Trygg (2012) menar att det är viktigt. Var inte rädd för att samverka eller fråga om hjälp.

26 6.3 Egna lärdomar av arbetet

Mina kunskaper som jag tar med mig ifrån denna studie är att barnet är viktigast. Allt vi gör är för barnets bästa. Det jag också tar med mig är att det inte alltid är rätt att delegera olika ärenden till andra aktörer, till slut har barnet otroligt många aktörer runt omkring sig som bara gör en liten del. Utifrån mina egna erfarenheter känner jag igen mig själv i många delar, behandlas barnet som ett ärende som ingen riktigt vill ta tag i eller se hamnar barnet till slut i ingenmansland. Det blir därför inte en hållbar situation för barnet. Det är mycket enkelt att hamna mellan olika aktörers stolar bara för att ingen vet vems ansvar det egentligen är. Det är lättare att undvika detta om det finns ett team runt barnet och olika aktörer samverkar med varandra. Situationen som uppstår om barnet kastas runt är inte rolig för barnet att uppleva.

Det ska inget barn få uppleva.

Jag tar även med mig mitt begynnande självförtroende, att jag vågar ta kontakt med olika aktörer. Innan arbetet startade var det mest nervöst över att ta kontakt med mina tänkta informanter och vad de skulle svara. Allting gick bra och för varje telefonsamtal/intervju växte jag i min roll som undersökare.

Det som studien har gett mig till min kommande profession är att alla aktörer bör samverka för att barn och föräldrar ska känna sig trygga. Det är också viktigt eftersom det är föräldrarna som har det yttersta ansvaret över sitt barn. Enligt lpfö 98 (Skolverket 2011) har föräldrarna det yttersta ansvaret och det är vi i förskolan som ska komplettera hemmet. Därför ska vi samarbeta med hemmet för att vi ska skapa en trygg miljö för barnet och föräldrarna. Vi tar hand om deras barn ungefär åtta timmar per dag, under den tiden ska både föräldrarna och barnet känna sig trygga.

När jag startade mitt arbete tänkte jag att lekterapin och förskolan hade ett kontinuerligt samarbete med barn som är hos lekterapin en längre tid. Under studiens gång har jag sett att det inte alltid är som vi tror. Båda verksamheterna har sin egen verksamhet att sköta. Det jag ser är att med samma vilja kommer vi långt, bara vi har resurser till det. Att ha samma vilja har en stor betydelse.

27 6.4 Förslag till fortsatt forskning

Arbetet med denna studie har fått mig reflektera över att verkligheten och verksamheterna kanske inte alltid är utformade som vi vill. Om vi vill ha en djupare samverkan med aktörerna för barnets bästa bör verksamheterna omstruktureras. Förslag till fortsatt forskning är att utgå från någon speciell profession och se det från deras synvinkel. Gärna också att det forsätter att forskas ur barnens perspektiv, hur tycker de att processerna går till? Inta ett barns perspektiv i denna forskning.

Vidare forskning kan också vara hur landstinget och kommunen ska samverka för att knyta ihop teamet runt barnet. Heister Trygg (2012) menar att landstinget inte har något ansvar att följa upp barnet på förskolan. Hur kan dessa samverka för att barnet inte ska hamna fel och att landstinget får reda på att det fungerar? En annan synvinkel kan vara ur föräldraperspektivet, hur tycker de att processerna fungerar? Vi kan också arbeta utifrån andra perspektiv och därigenom se vad vi får för resultat.

Referenser

Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.

Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik av igår, idag och imorgon. Pedagogisk forskning i Sverige. 12 (2). S 84-95. ISSN 1401-6788

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. (2., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi.

Dysthe, O. (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Föreningen Sveriges Lekterapeuter (u.å.). Lekterapi för det sjuka barnet. Hämtad den 9 november, 2014, från Föreningen Sveriges Lekterapeuter,

http://sverigeslekterapeuter.se/?page_id=118

Glaser, B.G. (2010). Att göra grundad teori: problem, frågor och diskussion. Mill Valley, Ca:

Sociology Press.

Glaser, B.G. & Strauss, A.L. (1967). The discovery of grounded theory: strategies for qualitative research. New York: Aldine de Gruyter.

Guvå, G. & Hylander, I. (2003). Grundad teori: ett teorigenererande forskningsperspektiv. (1.

uppl.) Stockholm: Liber.

Hartman, J. (2001). Grundad teori: teorigenerering på empirisk grund. Lund:

Studentlitteratur.

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. (2., [utök. och kompletterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Heister Trygg, B. (2012). AKK i skolan: en pedagogisk utmaning: om alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i förskola och skola. (1. uppl.) Malmö: Södra regionens kommunikationscentrum (SÖK).

Hundeide, K. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling: barns livsvärldar. Lund:

Studentlitteratur.

Jakobsson, I. & Lundgren, M. (2013). Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd: viktigare än diagnos. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Lantz, A. (1993). Intervjumetodik: den professionellt genomförda intervjun. Lund:

Studentlitteratur.

Leidner, R. (1993). Fast food, fast talk: service work and the routinization of everyday life.

Berkeley: Univ. of California Press.

Lindquist, I. (1990). Leken som läker: minnen från ett liv med barn på sjukhus. (1. uppl.) Solna: Almqvist & Wiksell läromedel.

Ljungström, C. & Olsson, E. (red.) (2014). Lekterapeutens roll i sjukhusvärlden. (2. uppl.) Mjölby: Atremi.

Lärarnas historia (u.å.) Historien år för år. Hämtad den 26 februari 2015 från lärarnas historia.

http://www.lararnashistoria.se/forskolan_1950-talet_och_1960-talet

NOBAB (u.å.) NOBABs standard. Hämtad 24 november, 2014 från NOBABs hemsida, http://nobab.se/images/nobabprodukter/nynobabstandards.pdf

Nohrstedt, L. (2011, 15 november). Ivonny Lindqvist. Lärarnas nyheter. Hämtad från databasen Lärarnas nyheter.

http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2011/11/15/ivonny-lindqvist

Runciman, W.G. (1983). A treatise on social theory. Vol. 1, The methodology of social theory.

Cambridge: Cambridge University Press.

Sandberg. A, (red.) (2009). Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. (1. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Sheridan, S. (2011). Förskolans arbetslag – en utmaning att utveckla. Förskoletidningen 36 (5). S 6-13. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.

Skolverket (2011). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Skolverket.

Svensson, P. (1996) Förståelse, trovärdighet eller validitet. Svensson, P. & Starrin, B. (red.) (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. (s. 209-227) Lund: Studentlitteratur.

Sverige (2010). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801).

Stockholm: Norstedts juridik.

Säljö, R. (2010) Den lärande människan. I C. Liberg (red.) Lärande, skola, bildning:

[grundbok för lärare]. (1. utg.) (s. 137-195) Stockholm: Natur & kultur.

Säljö, R. (2011). L. S. Vygotskij. I A. Forssell (red.) Boken om pedagogerna. (6., [omarb.]

uppl.) (s. 153-177). Stockholm: Liber.

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen [Elektronisk resurs] : FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Bilaga 1 – intervjufrågor till förskolan

Inledande frågor

 Hur länge har du arbetat som förskollärare på förskolan?

 Hur många barn finns det på avdelningen där du jobbar?

 Hur många är ni i personalen och vilka yrkeskategorier finns att tillgå?

Frågor om olika aktörer i samverkan/ barn i behov av särskilt stöd

 Har ni barn i barngruppen som är i behov av särskilt stöd just nu?

 Hur samverkar ni med andra aktörer kring detta barn eller barn som är i behov av särskilt stöd?

 Vilka aktörer samverkar ni med?

 Finns det en gemensam plan för samverkan på förskolan?

 Vilka möjligheter har ni till samverkan?

 Hur får ni information kring vad sjukhuset säger vid en utredning, exempelvis att barnet behöver extra stöd i form av detta – hur vill ni att det ska vara?

 Vilken roll har föräldrarna i denna samverkansprocess?

Bilaga 2 – intervjufrågor till lekterapin/sjukhuset

Inledande frågor

 Hur länge har du arbetat inom lekterapin?

 Vad har du för utbildning?

 Hur många är ni i personalen och vilka yrkeskategorier samarbetar ni med?

 Hur många barn besöker er på en dag?

 Vilka barn ”får” komma till er?

Frågor om olika aktörer i samverkan/ barn i behov av särskilt stöd

 Vilka aktörer samverkar ni med vid samverkansprocesser kring barn som är i behov av särskilt stöd?

 Ni kan bedriva en förskoleverksamhet här för barn som behöver det – rapporterar ni framstegen vidare till barnets nuvarande förskola eller hur gör ni?

 Vilken roll har föräldrarna i denna samverkansprocess?

 På vilket sätt är ni på Lekterapin delaktiga i samband med ett barns utredning som har tillbringat mycket tid hos er, då ni kan ha sett en del saker då barnen har varit aktiva hos er?

 Vilka möjligheter har ni till samverkan med förskolan eller andra yrkeskategorier?