Olycksfallens påföljder Effects of industrial accidents

Frågan om olycksfallens påföljder be­

handlas här dels med hänsyn till den uppkomna kroppsskadans lokalisation och art och dels med hänsyn till dess svårhet och varaktighet.

Olycksfallsskadornas loka­

lisation och art

I närmast föregående årgångar av denna publikation har redovisats hur arbetsolycksfallen för varje huvudgrupp och undergrupp i näringsgrensindel- ningen fördelar sig på huvudsakligast skadad kroppsdel (tab. 14) och på ska­

dans huvudsakliga beskaffenhet (tab.

15). Då skadornas lokalisation och art kan antagas vara mera beroende av den skadades yrke än av den näringsgren, arbetsgivaren tillhör, har för år 1961 dessa tabeller ersatts med tab. 15 a och 15 a (sid. 65 och 71), vilka utvisar hur arbetsolycksfallen jämte däribland ingå­

ende invaliditets- och dödsfall för vis­

sa yrken eller grupper av yrken fördelar sig med avseende på skadad kroppsdel

resp. skadans beskaffenhet. Yrkesskador, som drabbat elever och med dem jäm­

ställda, har ej inräknats i tab. 14 a och 15 a.

Hnr de av olycksfall i arbetet föror­

sakade invaliditetsfallen fördelar sig efter näringsgren och skadad kroppsdel framgår i stora drag av tab. 22 (sid. 88).

Olika olycksfallsorsaker kan givetvis förväntas ha olika verkan med avseende på skadornas IokaIisation och art. Tab.

16 (sid. 77) och tab. 17 (sid. 78) är avsedda att ge en överblick över hur olycksfallen fördelar sig på olika kom­

binationer av orsak och verkan. Skador­

nas klassificering efter orsak, lokalisa- tion och art grundar sig på den in­

placering i på anmälningsformuläret an­

givna grupper, som genom särskilda markeringar på formuläret utföres av ar­

betsgivarna eller arbetsföreståndarna vid avgivandet av olycksfallsanmälan.

På grund av gruppernas av utrymmes- skäl med nödvändighet kortfattade ka­

rakteristik ges härvidlag möjligheter till varierande tolkningar av deras inne­

börd, i synnerhet vid mera ovanliga fall, som är svåra att inplacera i ett givet schema. Arbetsgivarnas grupperingar granskas för korrigering av uppenbara missförstånd och kvarstående felaktig­

heter torde ej vara av större betydelse än att tabellerna kan anses ge en god­

tagbar bild av de viktigaste samman­

hangen i stora drag.

Slutligen har för de olycksfall, som föranlett invaliditet eller död, en mera ingående uppdelning gjorts efter diagnos enligt läkarintyg. Resultatet är framlagt i tab. IS (sid. 79).

Olycksfallsskadornas svår­

het, s j u k t i d e n s längd

I tab. 3 (sid. 44) har bl. a. ifråga om arbetsolycksfall uppgifter lämnats för

olika näringsgrenar angående antal inva­

liditets- och dödsfall, antal sjukersätt- ningsdagar och invalidernas medelinva- liditetsgrad. Tillsammans med yrkes­

sjukdomar är arbetsolycksfallen på sam­

ma sätt redovisade för olika yrkeskate­

gorier i tab. 5 (sid. 56). För färdolycks­

fall återfinnes motsvarande uppgifter, dock utan fördelning på näringsgren el­

ler yrke i tab. 27 (sid. 120). Olycksfal­

lens påföljder med avseende på svårig­

hetsgrad är därmed i viss mån redovi­

sade men har närmare undersökts på sätt, som framgår av det följande.

Beträffande sjukersättningstidens längd har uppgifter sammanställts i tab. 19 a och 19 b (sid. 82 och 83), varvid arbets­

olycksfall och färdolycksfall liksom yr- kessjukdomsfall särredovisats. Den först­

nämnda tabellen avser övergående yrkes­

skador, den sistnämnda omfattar skador, som medfört invaliditet.

Invaliditets- och dödsfall Vissa ytterligare uppgifter rörande in- validitetsfall på grund av olycksfall i arbete och deras fördelning i olika hän­

seenden har sammanställts i tab. 20—22 (sid. 84—88). Tab. 20 anger fördelning­

en efter näringsgren och invaliditets- grad. Ur tab. 21 framgår fördelningen efter invaliditetsgrad inom olika orsaks- grupper. I tab. 22 är invaliditetsfallen fördelade efter näringsgren och skadad kroppsdel.

Vid fördelning efter invaliditet har 1 dessa tabeller hänsyn icke tagits till så kallad anpassningsförhöjning. Av 2 048 arbetstagare, som blivit invalider genom olycksfall i arbete under år 1961, har 609 erhållit sådan förhöjning.

De dödsfall, som inträffat på grund av olycksfall i arbete under år 1961, har i

tab. 23 (sid. 90) fördelats dels för man­

liga och dels för kvinnliga arbetstagare efter den förolyckades ålder vid olycks­

tillfället. För varje åldersgrupp har an­

givits antalet förolyckade och därav hu­

ru många som saknat och huru många som haft livränteberättigade efterlevan­

de. De efterlevande har fördelats med hänsyn till släktskapsförhållandet till den avlidne. Efterlevande barn är även fördelade på ålder.

9. Olycksfallens orsaker Causes of industrial accidents

En orientering över skadornas antal och svårhet för olika grupper av olycks- fallsorsaker har lämnats beträffande ar- hetsolycksfallen i tab. 24 (sid. 91) dels för manliga och dels för kvinnliga ar­

betstagare.

En mot nämnda tabell svarande upp­

ställning över färdolycksfallen med av­

seende på de för dem viktigaste orsaker­

na ingår i tab. 27 (sid. 120).

En översikt över sambandet mellan olycksfallsorsak och invaliditetsgrad återfinnes i tab. 21 (sid. 86), som om­

fattar alla, som blivit invalider till följd av olycksfall i arbete under år 1961, vare sig skadan uppkommit genom arbets- olycksfall eller färdolycksfall.

Beträffande arbetsolycksfallens fördel­

ning efter orsak och skadad kroppsdel samt efter orsak och skadans art hän­

visas till tab. IO (sid. 77) och tab. 17 (sid. 78), vilka kommenterats i föregå­

ende kapitel.

Svår het s tal för olika orsaks- klasser och näringsgrenar

Orsakerna till olycksfallens uppkomst och påföljder har ytterligare utretts

bl. a. genom beräkning för skilda nä­

ringsgrenar av orsaksgruppernas andelar i den totala olycksfallsrisken inom respektive näringsgren. Härvid har så­

som mått på denna risk använts det å sid. 21 definierade svårhetstalet. I tab.

25 (sid. 92) har beträffande arbets- olycksfall för varje näringsgren och var­

je grupp av näringsgrenar angivits, hur motsvarande svårhetstal fördelar sig på de i statistiken använda orsaksklasserna.

För varje näringsgren etc. har svår- hetstalen också uppdelats på sjukdom, invaliditet och död, varjämte olycksfalls- frekvensen per en miljon arbetstimmar och antalet förlorade arbetsdagar per olycksfall angivits. I slutet av tabellen har redovisats svårhetstal för alla nä­

ringsgrenar tillsammans med uppdelning på olika orsaksklasser, varjämte för var­

je orsaksklass angivits dels svårhetsta- Iets fördelning på sjukdom, invaliditet och död och dels de andra frekvenstal, som ovan nämnts. Denna redovisning är genomförd såväl för arbetstagare av bå­

da könen tillsammans som för manliga och kvinnliga arbetstagare var för sig.

En sammanfattande bild av huvudin­

nehållet i denna tabell är framställd i de diagram, som återfinns å sid. 37—41. 1 diagram 2 markerar staplarnas längd svårhetstalens storlek för olika orsaks- grupper, varvid också framgår, hur myc­

ket som kommer på sjukdom, invaliditet och död var för sig. Diagram 3 (sid. 38—

39) illustrerar på motsvarande sätt svårhetstalens storlek för olika närings­

grenar. Slutligen har i diagram 4 (sid.

40—41) åskådliggjorts, hur svårhetsta- Ien varierar för olika kombinationer av näringsgren och olycksfallsorsak. De i diagrammet tecknade cirklarnas ytor står i direkt proportion till svårhetsta- Iens storlek.

Specifikation av olycks- fallsorsaker. Bidragande or­

saker.

För närmare analys av orsakssamman­

hangen liar i tab. 26 a (sid. 102) fram­

lagts en fördelning av arbetsolycksfallen efter mera specificerade orsaksrubriker, varvid under en given rubrik redovisats ej blott sådana skador för vilka rubriken anger den huvudsakliga olycksfallsorsa- ken utan även i förekommande fall såda­

na skador med annan huvudsaklig orsak till vilkas uppkomst den rubricerade or­

saken avsevärt bidragit. Då det beträf­

fande olycksfall vid vilka mer än en or­

sak varit av betydelse ej sällan är i viss mån godtyckligt, vilken av dem som skall betecknas som huvudorsak, bör båda re­

dovisningarna beaktas vid bedömning av den skadebringande effekten genom den angivna orsaken.

Vidare har för vissa orsaksklasser och till dem hörande underrubriker det i nämnda tabell redovisade siffermateria­

let ytterligare uppdelats på sätt, som framgår av tab. 26 b (sid. 110), med hän­

syn till närmare omständigheter vid ska­

dans inträffande.

10. Olycksfall vid färd till eller från