Inledning Introduction
I. Obligatorisk försäkring Compulsory insurance
8. Olycksfallens påföljder Effects of industrial accidents
Frågan om olycksfallens påföljder be
handlas här dels med hänsyn till den uppkomna kroppsskadans lokalisation och art och dels med hänsyn till dess svårhet och varaktighet.
Olycksfallsskadornas loka
lisation och art
I närmast föregående årgångar av denna publikation har redovisats hur arbetsolycksfallen för varje huvudgrupp och undergrupp i näringsgrensindel- ningen fördelar sig på huvudsakligast skadad kroppsdel (tab. 14) och på ska
dans huvudsakliga beskaffenhet (tab.
15). Då skadornas lokalisation och art kan antagas vara mera beroende av den skadades yrke än av den näringsgren, arbetsgivaren tillhör, har för år 1961 dessa tabeller ersatts med tab. 15 a och 15 a (sid. 65 och 71), vilka utvisar hur arbetsolycksfallen jämte däribland ingå
ende invaliditets- och dödsfall för vis
sa yrken eller grupper av yrken fördelar sig med avseende på skadad kroppsdel
resp. skadans beskaffenhet. Yrkesskador, som drabbat elever och med dem jäm
ställda, har ej inräknats i tab. 14 a och 15 a.
Hnr de av olycksfall i arbetet föror
sakade invaliditetsfallen fördelar sig efter näringsgren och skadad kroppsdel framgår i stora drag av tab. 22 (sid. 88).
Olika olycksfallsorsaker kan givetvis förväntas ha olika verkan med avseende på skadornas IokaIisation och art. Tab.
16 (sid. 77) och tab. 17 (sid. 78) är avsedda att ge en överblick över hur olycksfallen fördelar sig på olika kom
binationer av orsak och verkan. Skador
nas klassificering efter orsak, lokalisa- tion och art grundar sig på den in
placering i på anmälningsformuläret an
givna grupper, som genom särskilda markeringar på formuläret utföres av ar
betsgivarna eller arbetsföreståndarna vid avgivandet av olycksfallsanmälan.
På grund av gruppernas av utrymmes- skäl med nödvändighet kortfattade ka
rakteristik ges härvidlag möjligheter till varierande tolkningar av deras inne
börd, i synnerhet vid mera ovanliga fall, som är svåra att inplacera i ett givet schema. Arbetsgivarnas grupperingar granskas för korrigering av uppenbara missförstånd och kvarstående felaktig
heter torde ej vara av större betydelse än att tabellerna kan anses ge en god
tagbar bild av de viktigaste samman
hangen i stora drag.
Slutligen har för de olycksfall, som föranlett invaliditet eller död, en mera ingående uppdelning gjorts efter diagnos enligt läkarintyg. Resultatet är framlagt i tab. IS (sid. 79).
Olycksfallsskadornas svår
het, s j u k t i d e n s längd
I tab. 3 (sid. 44) har bl. a. ifråga om arbetsolycksfall uppgifter lämnats för
olika näringsgrenar angående antal inva
liditets- och dödsfall, antal sjukersätt- ningsdagar och invalidernas medelinva- liditetsgrad. Tillsammans med yrkes
sjukdomar är arbetsolycksfallen på sam
ma sätt redovisade för olika yrkeskate
gorier i tab. 5 (sid. 56). För färdolycks
fall återfinnes motsvarande uppgifter, dock utan fördelning på näringsgren el
ler yrke i tab. 27 (sid. 120). Olycksfal
lens påföljder med avseende på svårig
hetsgrad är därmed i viss mån redovi
sade men har närmare undersökts på sätt, som framgår av det följande.
Beträffande sjukersättningstidens längd har uppgifter sammanställts i tab. 19 a och 19 b (sid. 82 och 83), varvid arbets
olycksfall och färdolycksfall liksom yr- kessjukdomsfall särredovisats. Den först
nämnda tabellen avser övergående yrkes
skador, den sistnämnda omfattar skador, som medfört invaliditet.
Invaliditets- och dödsfall Vissa ytterligare uppgifter rörande in- validitetsfall på grund av olycksfall i arbete och deras fördelning i olika hän
seenden har sammanställts i tab. 20—22 (sid. 84—88). Tab. 20 anger fördelning
en efter näringsgren och invaliditets- grad. Ur tab. 21 framgår fördelningen efter invaliditetsgrad inom olika orsaks- grupper. I tab. 22 är invaliditetsfallen fördelade efter näringsgren och skadad kroppsdel.
Vid fördelning efter invaliditet har 1 dessa tabeller hänsyn icke tagits till så kallad anpassningsförhöjning. Av 2 048 arbetstagare, som blivit invalider genom olycksfall i arbete under år 1961, har 609 erhållit sådan förhöjning.
De dödsfall, som inträffat på grund av olycksfall i arbete under år 1961, har i
tab. 23 (sid. 90) fördelats dels för man
liga och dels för kvinnliga arbetstagare efter den förolyckades ålder vid olycks
tillfället. För varje åldersgrupp har an
givits antalet förolyckade och därav hu
ru många som saknat och huru många som haft livränteberättigade efterlevan
de. De efterlevande har fördelats med hänsyn till släktskapsförhållandet till den avlidne. Efterlevande barn är även fördelade på ålder.
9. Olycksfallens orsaker Causes of industrial accidents
En orientering över skadornas antal och svårhet för olika grupper av olycks- fallsorsaker har lämnats beträffande ar- hetsolycksfallen i tab. 24 (sid. 91) dels för manliga och dels för kvinnliga ar
betstagare.
En mot nämnda tabell svarande upp
ställning över färdolycksfallen med av
seende på de för dem viktigaste orsaker
na ingår i tab. 27 (sid. 120).
En översikt över sambandet mellan olycksfallsorsak och invaliditetsgrad återfinnes i tab. 21 (sid. 86), som om
fattar alla, som blivit invalider till följd av olycksfall i arbete under år 1961, vare sig skadan uppkommit genom arbets- olycksfall eller färdolycksfall.
Beträffande arbetsolycksfallens fördel
ning efter orsak och skadad kroppsdel samt efter orsak och skadans art hän
visas till tab. IO (sid. 77) och tab. 17 (sid. 78), vilka kommenterats i föregå
ende kapitel.
Svår het s tal för olika orsaks- klasser och näringsgrenar
Orsakerna till olycksfallens uppkomst och påföljder har ytterligare utretts
bl. a. genom beräkning för skilda nä
ringsgrenar av orsaksgruppernas andelar i den totala olycksfallsrisken inom respektive näringsgren. Härvid har så
som mått på denna risk använts det å sid. 21 definierade svårhetstalet. I tab.
25 (sid. 92) har beträffande arbets- olycksfall för varje näringsgren och var
je grupp av näringsgrenar angivits, hur motsvarande svårhetstal fördelar sig på de i statistiken använda orsaksklasserna.
För varje näringsgren etc. har svår- hetstalen också uppdelats på sjukdom, invaliditet och död, varjämte olycksfalls- frekvensen per en miljon arbetstimmar och antalet förlorade arbetsdagar per olycksfall angivits. I slutet av tabellen har redovisats svårhetstal för alla nä
ringsgrenar tillsammans med uppdelning på olika orsaksklasser, varjämte för var
je orsaksklass angivits dels svårhetsta- Iets fördelning på sjukdom, invaliditet och död och dels de andra frekvenstal, som ovan nämnts. Denna redovisning är genomförd såväl för arbetstagare av bå
da könen tillsammans som för manliga och kvinnliga arbetstagare var för sig.
En sammanfattande bild av huvudin
nehållet i denna tabell är framställd i de diagram, som återfinns å sid. 37—41. 1 diagram 2 markerar staplarnas längd svårhetstalens storlek för olika orsaks- grupper, varvid också framgår, hur myc
ket som kommer på sjukdom, invaliditet och död var för sig. Diagram 3 (sid. 38—
39) illustrerar på motsvarande sätt svårhetstalens storlek för olika närings
grenar. Slutligen har i diagram 4 (sid.
40—41) åskådliggjorts, hur svårhetsta- Ien varierar för olika kombinationer av näringsgren och olycksfallsorsak. De i diagrammet tecknade cirklarnas ytor står i direkt proportion till svårhetsta- Iens storlek.
Specifikation av olycks- fallsorsaker. Bidragande or
saker.
För närmare analys av orsakssamman
hangen liar i tab. 26 a (sid. 102) fram
lagts en fördelning av arbetsolycksfallen efter mera specificerade orsaksrubriker, varvid under en given rubrik redovisats ej blott sådana skador för vilka rubriken anger den huvudsakliga olycksfallsorsa- ken utan även i förekommande fall såda
na skador med annan huvudsaklig orsak till vilkas uppkomst den rubricerade or
saken avsevärt bidragit. Då det beträf
fande olycksfall vid vilka mer än en or
sak varit av betydelse ej sällan är i viss mån godtyckligt, vilken av dem som skall betecknas som huvudorsak, bör båda re
dovisningarna beaktas vid bedömning av den skadebringande effekten genom den angivna orsaken.
Vidare har för vissa orsaksklasser och till dem hörande underrubriker det i nämnda tabell redovisade siffermateria
let ytterligare uppdelats på sätt, som framgår av tab. 26 b (sid. 110), med hän
syn till närmare omständigheter vid ska
dans inträffande.
10. Olycksfall vid färd till eller från