Olycksstatistik, olyckor och tillbud

I andra länder förstår de inte hur vi i Sverige resonerar kring olyckor och säkerhet. Här vill vi inte använda AMS för det anses som osäkert medan de tänker helt tvärt om. De som har minst antal olyckor är AMS-länderna. Varför det är så beror delvis på att de alltid förutsätter att det är spänningssatt och beter sig därefter och följer då de regelverk som finns. Det finns alltid en risk med AUS arbete att man tror att det är spänningslöst utan att det är det. Detta kan leda till mycket allvarliga olyckor (Lundqvist, 2011).

På elsäkerhetsverket för de statistik över alla olyckor som sker inom elbranschen. Dock har de inte delat upp statistiken i AUS, ANS och AMS, så det går inte att se vilken metod som är mest olycksdrabbad. Nedan visas ett diagram över de tio vanligaste skadeorsakerna för arbetsmiljöhändelser som inträffat inom Energibranschen under 2009.

46

Figur 13 Svensk Energi, 2009, De tio vanligaste riskerna för arbetsmiljöhändelser som inträffat i energibranschen under 2009, (Svensk Energi6, 2009).

När statistik studeras får hänsyn tas till att det säkert finns ett mörkertal bland olyckor (Brofeldt, 2011).

Det har skett många olyckor vid konventionella arbeten. Exempelvis vid ett AUS-arbete var det en man som brände ihjäl sig. Han sparkade bort jordningen när han skulle klättra och utsattes för induktion. Induktionsrisken har blivit lite större nu när ledningarna är mer belastade samt att man arbetar parallellt med ledning i drift. Det är därför väldigt noga med jordning (Brofeldt, 2011).

Det har inte skett så många allvarliga olyckor med AMS men intervjupersonerna berättar att det i vissa fall varit nära och eventuellt kunnat leda till ett tillbud. Ett exempel var när två montörer arbetade med slackar. Båda startade i varsin stolpe och de höll båda i den ledande delen av slacken. De stod med varsin stång och skulle fästa slacken på stång. Den ena gör det men inte den andra. I det här fallet var sedan den ena personen på väg att föra sin stång mot fasen medan den andra fortfarande håller i den ledande delen på slacken. I detta moment blev de tillsagda av den elarbetsansvarige på backen avbryta arbetet. Precis då hörde de en

fräsande ljusbåge. Den ena montören blev spänningssatt men det var en fin sommardag och det hade varit en månads torka, stolpen var torr och fin, jordtaget som gick ner i stolpen gick ner i andra stolpen och det var en portabel, han var torr på benen och fötterna, så isolationen räddade hans liv. Det är ett exempel på när montören gjorde fel, om han hade följt

instruktionen så skulle detta inte ha hänt. Men det är svårt att undvika mänskliga misstag (Thomassen, 2011).

Svenska Kraftnät har rutiner för hur hantering av olyckor och incidenter ska tas om hand om. Om det gäller allvarliga händelser eller incidenter ska dessa rapporteras till Elsäkerhetsverket omgående. Detta görs av driftcentralen och kopia skickas till berörd underhållsingenjör. Om det finns ett behov kompletterar underhållsingenjören, efter samråd med chef på

anläggnings-47

förvaltning, med en mer fullständig rapport till elsäkerhetsverket. Denna rapport ska undertecknas av chef på Anläggningar. Informationen kan ibland vara av sådan vikt att den sprids till alla underhållsingenjörer. Detta för att kunna förhindra att samma typ av incident upprepas. Om det beror på konstruktions- eller tillverkningsfel på anläggningsapparat eller liknande bör även informationen nå tillverkaren. Om en olycka med personskada eller dödlig utgång inträffar ska GD omedelbart informeras samt chefen för Anläggningar, chef för Anläggningsförvaltning och informationsansvarig. Andra anmälningspliktiga arbetsskador ska entreprenören själv anmäla till Arbetsmiljöverket (SvKI2, 2012).

Det är inte bara elnät och elförsörjning som drabbas av elolyckor och figur 14 visar en tabell över antal elolyckor som medfört sjukdagar inom olika sektorer.

Figur 14: Elyrkesmän, antal elolyckor som medfört sjukdagar 2000–2010, fördelade på verksamhet vid olycksplatsen (Elsäkerhetsverket3, 2010).

Med detta i baktanke presenteras i figur 15 en sammanställning över dödsolyckor orsakade av el. Kom ihåg då att det är flera sektorer som är representerade.

Figur 15: Elyrkesmän, antal elolyckor med dödlig utgång 2000–2010 (Elsäkerhetsverket3, 2010).

48

I figur 16 presenteras olycksfallstyp för olyckor mellan 2000-2010 för elyrkesmän där olyckorna har medfört sjukdagar. Återigen är det värt att poängtera att flera sektorer är representerade.

Figur 16: Elyrkesmän, summan av elolyckor som medfört sjukdagar 2000–2010, fördelade på olycksfallstyp (Elsäkerhetsverket3, 2010).

I figur 17 visas antalet elolyckor mellan 2000-2010 där data är uppdelad mellan de olyckor som inte orsakat sjukdagar och olyckor som har orsakat sjukdagar eller dödlig utgång.

Figur 17: Elyrkesmän, antal elolyckor 2000–2010, fördelade på elolyckor med eller utan sjukdagar (Elsäkerhetsverket3, 2012)

49

Från den senaste grafen går det att se att antalet allvarliga olyckor har legat ganska stabilt kring 40-50 stycken per år. Däremot kan man se en trend till att det sker allt fler olyckor som inte leder till sjukdagar. Trenden innebär att antalet olyckor ökar, från drygt 40 stycken år 2000 till över 100 stycken år 2010.

Från övriga tabeller och diagram kan man utläsa att det förekommer allvarliga elolyckor varje år, vissa med dödlig utgång. Dock är det viktigt att poängtera att detta är data från flera sektorer och att det inte går att urskilja vad som gjorts som AUS och AMS inom elnäts- och elförsörjningssektorn. Dessa typer av olyckor ska självklart försöka elimineras och kanske kan mer användning av AMS göra att en högre säkerhetsnivå införs som kan påverka antalet olyckor. Det är självklart för tidigt att säga något definitivt om detta eftersom AMS inte hunnit få tillräckligt stort genomslag i Sverige ännu. Det har fått visst fäste på regionnät och i och med det kommer det kanske vara möjligt att i framtiden jämföra AUS och AMS med hänseende till olyckor.

I figur 18 visas en sammanställning av elolyckor från Vattenfall Services om direkta orsaker till olyckor.

Figur 18: Orsaker till elolyckor (Lundqvist, 2012)