one marknadsföring, köpbeteende och tonåringars egna perspektiv (konsumentperspektivet) inte är tillräckligt utforskad. Därtill är i princip all tidigare forskning antingen skriven om adolescents (13-19 år) eller young adults (18-24 år). Young adults var för oss inte en relevant målgrupp eftersom de är vuxna individer och kan ta rationella beslut. Den andra gruppen var också tveksam då det under tonåren händer mycket och en 13 åring går inte att jämföra med en 19 åring, därför blir forskningen av tonåringar mellan 13-19 år väldigt generell. Vi valde istället att rikta in oss på en specifik åldersgrupp som passade vårt syfte, och som inte riktigt uppmärksammats i tidigare studier utan att vara kopplade till termen adolescents. Denna studie fyller detta tomrum som lokaliserats inom forskningen om personaliserad
marknadsföring på sociala medier.
Som tidigare nämnt skrivs denna studie under våren 2020, mitt under Covid-19 pandemin. Ursprungligen var tanken att utföra fokusgruppsintervjuer med 5 till 10 personer i varje grupp. Men intervjuguiden färdigställdes kort efter att hälsomyndigheten utfärdade sina riktlinjer som gjorde att det blev mer eller mindre olagligt eller iallafall oetiskt att utföra dessa fokusgruppsintervjuer. Detta gjorde att vår ursprungliga idé inte längre var möjlig. Det var då vi valde att använda oss av det digitala videoprogrammet Zoom som visade sig komma till stor användning. Valet gjorde att vi fick byta till semi-strukturerade intervjuer med en person i taget då gruppdiskussioner via ett videoverktyg är alltför komplicerade. För vidare forskning inom detta område skulle det vara intressant att använda fokusgrupper som insamlingsmetod av empiri för att se om nya dimensioner visar sig i konversation målgruppen emellan.
38 Annan vidare forskning som kan vara intressant är om detta fenomen finns på andra sociala medier och riktad mot yngre tonåringar. Vi valde gruppen tonåringar som använde Instagram och Snapchat mest dagligen i en kombination, vilket är tonåringar mellan 15-17 år.
Tonåringar under 15 år använde inte alls Instagram på samma nivå och Snapchat hade också lägre användning bland dessa tonåringar (Internetstiftelsen 2019). Statistik om andra appar som exempelvis Tiktok gick inte att lokalisera. Hur ser den personliga marknadsföringen ut på appar som används av en ännu yngre publik? Är den lika specialiserad där eller tänker man på den unga publiken?
En sak som flera av våra respondenter tog upp var just deras oro över cookies och bland annat vad det innebär när man accepterar dem. Några respondenter sade att de mer eller mindre accepterar cookies automatiskt för att de helt enkelt vill ha tillgång till informationen på hemsidan de är inne på. Även om cookies indirekt har varit en stor del av denna studie så valde vi att inte fördjupa oss i tonåringars tankar specifikt kring cookies. Vi valde alltså att studera helhetsbilden och cookies har varit en mindre del i denna bild. Dock ser vi definitivt potential för framtida forskning kring förhållandet mellan tonåringar och cookies. Ett par respondenter nämnde att de kände sig oroliga för hur mycket personlig information om dem som samlas in av företag via cookies och att de inte riktigt visste mängden. Slutligen
betonade merparten av respondenterna att man är till stor del tvingad till att acceptera cookies på i princip alla hemsidor man besöker eftersom det oftast endast finns ett alternativ,
nämligen att acceptera villkoren.
Vidare är det främsta bidraget som denna studie tillför inom marknadsföringsetik. Tonåringar får direkta köpuppmaningar på sociala medier i form av personaliserade “köp nu”-kampanjer. Detta är ett faktum som måste vidare diskuteras. Med den forskning som finns idag om hur tonåringars hjärnor fungerar är detta inte etiskt och faktiskt olagligt. Så varför har vi inte mött det någonstans i den befintliga forskningen inom ämnet? Det är sant att det är svårt att veta någons ålder på internet på grund av internets anonymitet. Däremot borde det ändå vara möjligt att räkna ut en individs ålder med tanke på hur mycket information som går att samla in om personer online. De direkta köpuppmaningarna är tydligt oetiska eftersom det faktiskt går emot Sveriges lag att rikta dessa mot barn under 18 år. Därtill kan en större etikdiskussion inom hela ämnet också vara viktig för tonåringars säkerhet på sociala medier. Denna studie har visat att tonåringar upplever sitt köpbeteende bli direkt och indirekt påverkat av one-to- one marknadsföring och frågan är då om det är etiskt att personalisera och rikta in sin
39 marknadsföring till dessa individer som inte är “fullt utvecklade” än? Att tjäna pengar och rikta in sig specifikt på en konsumtionsgrupp som inte tänker helt rationellt? Tonåringar behöver mer skydd mot marknadsföring på sociala medier och för att detta ska bli aktuellt bör forskningen inom området bli bredare och mer uppmärksammad.
40
Referenser
Aguirre, E., Mahr, D., Grewal, D., de Ruyter, K. & Wetzels, M. (2015). Unraveling the Personalization Paradox: The Effect of Information Collection and Trust-Building Strategies on Online Advertisement Effectiveness. Journal of Retailing, 91(1), s. 34–49. doi:
10.1016/j.jretai.2014.09.005
Albert, D., Chein, J. & Steinberg, L. (2013). The teenage brain: Peer influences on adolescent decision making. Current directions in psychological science, 22(2), s. 114-120. doi:
10.1177%2F0963721412471347
Altaweel, I., Good, N., & Hoofnagle, C. J. (2015). Web Privacy Census. Technology Science. https://techscience.org/a/2015121502/ [2020-05-05].
Anderson, M. & Jiang, J. (2018). Teens, Social Media & Technology 2018. Pew Research Center. https://www.pewresearch.org/internet/2018/05/31/teens-social-media-technology- 2018/ [2020-04-27].
Arain, M., Haque, M., Johal, L., Mathur, P., Nel, W., Rais, A., Sandhu, R. & Sharma, S. (2013). Maturation of the adolescent brain. Neuropsychiatric Disease and Treatment. 9, 449– 461. doi: 10.2147/NDT.S39776
Baines, Paul., Fill, Chris. & Rosengren, Sara. (2017). Marketing. 4:e uppl. Oxford: University Press.
Berg, C. R. och Munthe-Kaas, H. 2013. Systematiske oversikter og kvalitativ forskning. Norsk epidemiologi. Årg. 23. Nr 2.
Boerman, S.C., Kruikemeier, S. & Zuiderveen Borgesius, F.J. (2017). Online Behavioral Advertising: A Literature Review and Research Agenda. Journal of Advertising 46(3): s. 363–376. DOI: 10.1080/00913367.2017.1339368
Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3:e uppl. Stockholm: Liber AB.
Buus, N. 2011. Categorizing “Frequent Visitors” in the Psychiatric Emergency Room: A Semistructured Interview Study. Archives of Phychiatric Nursing. Vol 25. Issue 2.
41 Dahlitz, M. (2017). Prefrontal Cortex.
https://www.thescienceofpsychotherapy.com/prefrontal-cortex/ [2020-05-07].
Datainspektionen. Dataskyddsförordningen (GDPR). https://www.datainspektionen.se/lagar-- regler/dataskyddsforordningen/. [2020-03-10].
d´Astous, A., Maltais, J. & Roberge, C. (1990). Compulsive buying tendencies of adolescent consumers. Advances in consumer research, (17), s. 306-312.
Engel, J., Blackwell, R., & Kollat, D. (1978). Consumer behavior. 3:e uppl. Hinsdale: Dryden Press.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Figner B, Mackinlay R. J., Wilkening, F., & Weber, E. U. (2009). Affective and deliberative processes in risky choice: Age differences in risk taking in the Columbia Card Task. Journal of Experimental Psychology: Learning, Memory, and Cognition, 35 (3): 709-730. doi: 10.1037/a0014983
Fowler, D., Leventhal, R. S. & Pitta, D. (2013). Technological advancements and social challenges for one-to-one marketing. Journal of consumer marketing, 30(6), s. 509-516. doi: 10.1108/JCM-05-2013-0549.
Glanz, K., Rimber, K. B. & Viswanath, K. (2015). Health Behavior: Theory, Research, and Practice 5. uppl. New York: John Wiley Sons Inc
Greengard, S. (2018). Weighing the impact of GDPR. Communications of the ACM, 61(11), s. 16-18. doi: 10.1145/3276744.
Grewal, D., Xiao, S.H., Blut, M. & Iyer, G.R. (2020). Impulse buying: a meta-analytic review. Journal of the Academy of Marketing Science, 48: 384–404. doi:
https://doi.org/10.1007/s11747-019-00670-w
Ham, C-D. (2017). Exploring how consumers cope with online behavioural advertising. International Journal of Advertising. 36(4), s. 632-658. doi:
42 Internetstiftelsen (2019) Svenskarna och internet 2019.
https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2019/10/svenskarna-och-internet-2019-a4.pdf [2020-03-31]
Keiffer, R. (u.å.). Hermeneutik. Tillgänglig: Nationalencyklopedin. [2020-03-19] Konsumentverket (2018) Marknadsföring till barn. https://www.konsumentverket.se/for- foretag/marknadsforing/reklam-till-barn/ [2020-03-10]
Kotler, P. & Keller, K. (2016). Marketing management. 15:e uppl. Global edition: Pearson. LaMorte, W.W. (2019). The Theory of Planned Behavior.
http://sphweb.bumc.bu.edu/otlt/MPH-
Modules/SB/BehavioralChangeTheories/BehavioralChangeTheories3.html [2020-03-28]. Larson, W.R. & Brown, R.J. (2007). Emotional Development in Adolescence: What can be Learned From a High School Theater Program?. Society for Research in Child Development, 78(4), s.1083-1099 doi: 10.1111/j.1467-8624.2007.01054.x
Lau, B. (2017). Big data, Big brother? -En studie om hur förståelser av Big data och
algoritmer kan påverka beteenden på sociala medier och sökmotorer. Studentuppsats, Lunds universitet. Lund: Lunds universitet.
Leibovich, N., Schmid, V. & Calero, A. (2018). The Need to Belong (NB) in Adolescence: Adaptation of a Scale for its Assessment. Psychology and Behavioral Science international Journal, 8(5), s. 1-7. doi: 10.19080/PBSIJ.2018.08.555747
Leslie, M. F., Levine, J. L., Loughlin, E. S. & Pechmann, C. (2009). Adolescents’ Psychological & Neurobiological Development: Implications for Digital Marketing. The Second NPLAN/BMSG Meeting on Digital Media and Marketing to Children.
https://www.changelabsolutions.org/sites/default/files/documents/Adolescent_development_a nd_interactive_marketing.pdf [2020-05-06].
Mamais, S. & Theodorakopoulos, G. (2017). Private and secure distribution of targeted advertisements to mobile phones. Future internet. 9(16), doi:10.3390/fi9020016
May, J., Workman, I.C., Haas, J. & Han, H. (2020). The Neuroscience of Moral Judgment: Empirical and Philosophical Developments. In Felipe De Brigard & Walter Sinnott-
43 Armstrong (eds.), Neuroscience and Philosophy. Cambridge, USA: MIT Press.
https://philarchive.org/archive/MAYTNO-5v
McFadden, C. (2018). A Chronological History of Social Media. Interesting Engineering. https://interestingengineering.com/a-chronological-history-of-social-media [2020-04-29]. Meisel, N.S., Fosco, D.W., Hawk, W.L. & Colder, R.C. (2019). Mind the gap: A review and recommendations for statistically evaluating Dual Systems models of adolescent risk
behavior. Developmental Cognitive Neuroscience, 39:1-14 doi: https://doi.org/10.1016/j.dcn.2019.100681
Muratore, I. (2016). Teens as impulsive buyers: what is the role of price?. International Journal of Retail & Distribution Management. 44(11), s. 1166-1180 doi: 10.1108/IJRDM-08- 2015-0120
Nationalencyklopedin. u.å. attityd. https://www-ne-
se.till.biblextern.sh.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/attityd [2020-03-31].
Nezlek, B. J. 2017. A practical guide to understanding reliability in studies of within-person variability. Journal of Research in Personality. Vol 69.
Nguyen, B. & Simkin, L. (2017). The Internet of Things (IoT) and marketing: the state of play, future trends and the implications for marketing. Journal Of Marketing Management, (33), s. 1-6. doi: 10.1080/0267257X.2016.1257542.
O’Connor, R. (2018). Using Exercise Psychology: Theory of Planned Behaviour. http://absolutebalance.com.au/using-exercise-psychology-theory-of-planned-behaviour/ [2020-03-29].
OpenPR. U.å. One-to-One Marketing definition. https://www.openpr.com/wiki/one-to-one- marketing [2020-04-10].
Otalvaro, A. 2019. What Is One-To-One Marketing? Definitions, Examples and More. https://www.vedia.ai/blog/one-to-one-marketing-definition/ [2020-04-10].
Phelan, C., Lampe, C. och Resnick, P. (2016). It's creepy, but it doesn't bother me. I CHI ‘16, Proceedings of the 2016 CHI conference on human factors in computing systems., ss. 5240– 5251. doi: 10.1145/2858036.2858381
44 Prince, C. (2018). Do consumers want to control their personal data? Empirical evidence, International Journal of Human-Computer Studies. 110, s. 21-32.
Psykologisktvetande. (2016). Deduktion och induktion.
http://www.psykologisktvetande.se/deduktion-induktion.html [2020-05-15].
Ricci, F., Rokach, L., & Shapira, B. (2015). Recommender systems handbook. 2:a uppl. Boston: Springer US. doi: 10.1007/978-1-4899-7637-6
Riemer, A. (2019). What Digital Marketers Need to Know About Cookies & Tracking. Search Engine Journal. https://www.searchenginejournal.com/cookies-tracking-what-digital-
marketers-need-to-know/287381/ [2020-05-01].
Rmit Interactive. U.å. VAD ÄR ONE TO ONE MARKETING.
http://www.rmit.se/ordlista/one-to-one-marketing.html [2020-04-10].
Romer, D., Reyna, F. V. & Satterthwaite, D. T. (2017). Beyond stereotypes of adolescent risk taking: Placing the adolescent brain in developmental context. Developmental Cognitive Neuroscience. 27, 19-34. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.dcn.2017.07.007
Spear, P.L. (2013). Adolescent Neurodevelopment. Journal of Adolescent Health, 52: s. 7– 13. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.jadohealth.2012.05.006
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. 2017. Värdering och syntes av studier utförda med kvalitativ analysmetodik. www.SBU.se
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel08.pdf [2020-04-12] Strycharz, J., van Noort, G., Helberger, N. & Smit, E. (2019). Contrasting perspectives - practitioner's viewpoint on personalised marketing communication. European Journal of Marketing. 53(4), s. 635-660 doi: 10.1108/EJM-11-2017-0896
Tang, D., Zhu, W., Kuvshinov, A. (2018). A Big Data-Driven Approach to Catering O2O Modeling. Wireless personal communincations, (103), s. 1089-1099. doi: 10.1007/s11277- 018-5503-1
45 Tang, M., Zhu, J. (2019). Research of O2O website based consumer purchase decision-
making model. Journal of industrial and production engineering. 36(6), s. 371-384, doi: 10.1080/21681015.2019.1655490
Teo, T. & Yeong, Y. (2003). Assessing the consumer decision process in the digital marketplace. Omega. 31(5). 349-363.
The Economic Times. (2020). Definition of 'Impulsive Buying'.
https://economictimes.indiatimes.com/definition/impulsive-buying [2020-04-16].
Tucker, E.C. (2014). Social networks, personalized advertising, and privacy controls. Journal of Marketing Research 51:5, 546–62. doi: 10.1509/JMR.10.0355
Van Noort, G., G. Smit, E., & Hilde, A. Voorveld (2013). The Online Behavioural Advertising Icon: Two User Studies. Advances in Advertising Research, 4, 365–78. doi: 10.1007/978-3-658-02365-2
Walinga, J. & Stangor, C. (2014). Introduction to Psychology - 1st Canadian Edition. Vancouver: BCcampus.
Walrave, M., Poels, K., Antheunis, L.M., Van den Broeck, E. & van Noort, G. (2018). Like or dislike? Adolescents’ responses to personalized social network site advertising. Journal of Marketing Communications, 24:6, 599-616. doi: 10.1080/13527266.2016.1182938
Yadav, M.S. & Pavlou, P.A. (2020). Technology-enabled interactions in digital environments: a conceptual foundation for current and future research. Journal of the Academy of Marketing Science, (48), s. 132–136. doi: 10.1007/s11747-019-00712-3.
Zarouali, B., Poels, K., Walrave, M. & Ponnet, K. (2019). The impact of regulatory focus on adolescents’ evaluation of targeted advertising on social networking sites. International Journal of Advertising, 38:2, 316-335. doi: 10.1080/02650487.2017.1419416
Zhu, H., Ou, C.X., van den Heuvel, W.J.A.M. and Liu, H. (2017). Privacy calculus and its utility for personalisation services in e-commerce: an analysis of consumer decision-making. Information and Management. 54(4), s. 427-437
46
Bilagor
Bilaga 1: Intervjuguide
1. Har du någon gång gjort ett köp genom reklamer på Instagram eller Snapchat? Kan du berätta om det köpet? (Kan t.ex. vara någonting du sett i en annons).
2. Vad var det som gjorde dig intresserad av den produkten? 3. Hur samlade du in information inför köpet?
4. Har du funderat över hur mycket information som samlas om dig som sedan sprids till företag till exempel via cookies? (Vad tycker du om det?)
5. Det finns en marknadsföringsform som heter one-to-one marknadsföring, (förklarar vad det är), känner du till detta sedan tidigare och hur upplever du att denna typ av marknadsföring med algoritmer och personaliserade annonser påverkar ditt val av produkt?