Författarna vill först och främst tacka informanterna som medverkat i studien och tagit sig tid för att dela med sig av sina rika erfarenheter inom området. Detta tack innefattar även de arbetstera- peuter som deltog i fokusgruppen som vi inte lyckades spela in. Ni hade mycket intressanta erfa- renheter som vi tyvärr inte kunde citera. Ett stort tack till Gustav Jansson för att vi fick låna den digitala inspelningstekniken. Vi vill också tacka vår handledare Felicia Gabrielsson-Järhult för lärorika samtal och god vägledning under hela genomförandet av uppsatsen. Till sist vill vi tacka våra underbara män som stöttas oss under studietiden.
Referenser
Andersson, S. & Sandberg, Å. (2005). Distriktsarbetsterapeuters erfarenheter av klientöverrapportering från sjukhuset.
http://epubl.ltu.se/1404-5516/2005/54/LTU-HV-EX-0554-SE.pdf [090402] Berg, S. (2007). Åldrandet. Individ, familj, samhälle. Stockholm. Liber.
Carlström, E. & Berlin, J. (2004). Boken om team. En kunskapsöversikt om team och teamarbete inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Ordförrådet AB.
Danemark, B. (2003). Samverkan – himmel eller helvete? Stockholm: Gothia.
DePoy, E. & Gitlin, L.N. (1999). Forskning – en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Dunér, A & Nordström, M. (2007). Biståndshandläggningens villkor och dilemman – inom äldre- och han- dikappomsorg. Lund: Studentlitteratur.
Fossum, B. (red.) (2007). Kommunikation. Samtal och bemötande i vården. Lund. Studentlitteratur. FoU-rapport. (2005). Delaktighet i den samordnade vårdplaneringen.
http://www.skane.se/upload/Webbplatser/Utskrivningsklar/Dokument/V%C3%A5rdvet%20F oU%202005-1%20SamS%20rapport2.pdf [090402].
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2005). Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka: FSA. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2009). FSAs professionssidor.
http://www.fsa.akademikerhuset.se/profession/Sidor/default.aspx [090402]
Hagsten, B. (2006). Arbetsterapeutisk träning efter höftfraktur – aktivitetsförmåga och hälsorelaterad livskva- litet. Västra Frölunda: Intellecta DocuSys.
Hane, M. & Wennberg, B-Å. (2002). Samtal med arbetsterapeuter – om arbetsmiljöns brister, risker och glädjeämnen. Nacka: FSA.
Holmbeck, A., Mörtberg, E., Åberg Wistedt, A., Kindström, T. & Landén, M. (2008). Coachning- tänkbar metod i psykiatrisk vård av unga. Läkartidningen. nr 36. v. 105 2422-2424
Infovoice.se. http://infovoice.se/fou/bok/10000035.htm. [080503]
Kvarnström, S. & Cedersund, E. (2006). Discursive patterns in multiprofessional healthcare teams. Journal of Advanced Nursing. 53 (2), 244-252.
Kvarnström, S & Wallin, K. (2001). OLIVIA-projektet. Rapport nr. 8, Dnr 525/99. Landstinget i Östergötland.
Lagerberg, C. (2007). Biståndshandläggares uppfattningar om samarbetet med arbetsterapi och arbetsterapeu- tiska problemområden vid rehabilitering av äldre i ordinärt boende. C-uppsats. Hälsohögskolan. Jönköping. Lundgren, C. & Molander, C. (2008). Teamarbete i medicinsk rehabilitering. Stockholm. Liber.
McIntyre, A. & Atwal, A. (2005). Occupational Therapy and Older People. Blackwell Publishing Ltd. Moats, G. (2006). Discharge decision-making with older people: The influence of the institutional environment. Australian Occupational Therapy Journal. 53, 107-116.
Mountain, G. (2005). Occupational Therapy with Older People. London. Whurr Publishers Ltd. Månsson, M. (2007). Hemrehabilitering: vad, hur och för vem? Lettland: Preses Nams Printing.
Pethybridge, J. (2004). How team working influences discharge planning from hospital: a study of four multi-disciplinary teams in an acute hospital in England. Journal of Interprofessional Care, vol. 18, no. 1 Feb.
Richards, L. & Morse, J.M. (2001). Readme first for a user’s guide to Qualitative Methods. Sec.ed. Thou- sand Oaks. Sage.
Rutiner för samordnad vårdplanering Skaraborg mellan sjukhusvård, primärvård och kommunal vård och om- sorg. (2006) VGR-tryckeriet.
Socialstyrelsen. (1993). Rehabilitering inom hälso- och sjukvården – för alla åldrar och diagnoser. SoS- rapport.
Socialstyrelsen. (2001) Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter. Artikelnr:2001-105-2. http://www.socialstyrelsen.se/publicerat/2001/2601/2001-105-2.htm [090402].
Socialstyrelsen. (2003). Att arbeta med äldres rehabilitering – Arbetsterapeuter och sjukgymnaster om sitt arbete med äldre. Artikelnr: 2003-131-10.
http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2003/1805/2003-131-10.htm [090402].
Socialstyrelsen. (2005). Nationell handlingsplan för hälso- och sjukvården. Slutrapport. Rapport 2005-103- 4.
Socialstyrelsen. (2007) Vård och omsorg om äldre – Lägesrapport 2007. Artikelnr: 2008-131-6. http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2008/9944/2008-131-6.htm [090402]
Socialstyrelsen. (2008). Hjälpmönster bland de allra äldsta. Faktorer som påverkar informellt och formellt hjälpmönster bland de allra äldsta. Rapport 2008-123-17.
Socialstyrelsen. (2009a). Lägesrapport 2009. Artikelnr: 2009-126-71. http://www.socialstyrelsen.se [090512]
Socialstyrelsen. (2009b). Vård och omsorg om äldre. Lägesrapport 2008. Artikelnr: 2009-126-44 http://www.socialstyrelsen.se [090515]
Sonn, U. (2000). Att leva och bo hemma – Äldres personers erfarenheter av hjälpmedel och närmiljö. Stock- holm: Hjälpmedelsinstitutet.
SOSFS 2005:27 (M och S). (2005). Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialsty- relsen.
Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum. (2001). Äldres hälsa och välbefinnande. En utmaning för folkhälsoarbetet.
Thorslund, M., Lennartsson, C., Parker. M.G. & Lundberg, O. (2004). De allra äldstas hälsa har blivit sämre. Läkartidningen. Nr 17, volym 101.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Bilagor
Bilaga 1
Intervjuguide till arbetsterapeuter:
Arbetsterapeuterna presenterar sig och berättar hur länge de jobbat som arbetsterapeuter. 1. Vilken erfarenhet har ni av att delta i vårdplaneringar?
Kan ni berätta om någon särskild situation ni har varit med om? 2. Hur går det till när ni blir kallade till en vårdplanering?
3. Vilken information får ni innan ni kommer till en vårdplanering? 4. Hur förbereder ni er inför en vårdplanering?
* Träffar patienten * Bedömningar * Kontakt med närstående * Kontakt med kollegor/andra yrkeskategorier * Kunskap om patientens hemmiljö * Annat
5. Vad syftar vårdplaneringsprocessen till i er organisation?
6. Vad tycker ni om arbetssättet vårdplaneringar? Upplever ni att det är ett funktionellt och bra sätt att tillgodose de äldre vårdtagarnas behov? (på vilket sätt, förklara)
7. Vilka föreskrifter följer ni i vårdplaneringsprocessen? * Socialstyrelsen?
* Lokala?
8. Använder ni någon checklista i vårdplaneringsprocessen? * Vid vårdplaneringstillfället?
* Vid överrapportering?
9. Känner ni att ni har möjlighet att påverka vad som händer under en vårdplanering? * På vilket sätt?
* Hinder/svårigheter
10. Upplever ni att arbetsterapeutens kunskaper efterfrågas vad gäller rehabilitering, aktivitets- förmåga, bedömning av fysisk miljö, psykosocial miljö och kulturell miljö?
11. Är det skillnad mellan olika professioners kunskaper om er roll?
12. Har ni något forum där ni kan utveckla samarbetet med de andra professionerna?
13. Har ni något sätt att kontrollera vad patienten/närstående uppfattat av den information ni gett och beslut ni tagit?
14. Vad händer efter själva vårdplaneringen för er del? 15. Får ni någon återkoppling efter vårdplaneringen?
Bilaga 2
Intervjuguide till andra yrkeskategorier:
Be deltagarna presenterar sig, berättar vilken profession de har samt vilken erfarenhet de har av att delta i vårdplaneringar på sjukhus, korttid eller i hemmet.
1. Vad har ni erfarenhet av att samarbeta med arbetsterapeuter i vårdplaneringsprocessen? Kan ni berätta om någon särskild situation ni har varit med om?
2. Vad syftar vårdplaneringsprocessen till i er organisation? (sjukhus/kommun)
3. Vad tycker ni om arbetssättet vårdplaneringar? Upplever ni att det är ett funktionellt och bra sätt att tillgodose de äldre vårdtagarnas behov? (på vilket sätt, förklara)
4. Använder ni er av någon checklista i vårdplaneringsprocessen? 5. Hur sker kallelsen av arbetsterapeuten till en vårdplanering?
6. I vilka situationer efterfrågas arbetsterapeuten i samband med en vårdplanering? Är arbetsterapeutens medverkan viktig i vårdplaneringsprocessen?
* Om ja – varför anser ni det?
* Om nej – när behöver arbetsterapeuten inte vara med? * Blir det någon skillnad om arbetsterapeuten är med?
7. Vad har ni för förväntningar på arbetsterapeuten i en vårdplaneringsprocess?
8. Vad anser ni att arbetsterapeuten kan göra för att utveckla sin del av vårdplaneringsprocessen? 9. Är det något som ni tycker ni saknar kunskap om som rör arbetsterapeutens möjliga insatser i vårdplaneringsprocessen?
10. Vilka föreskrifter följer ni i vårdplaneringsprocessen? * Socialstyrelsen?
Bilaga 3
Härmed inbjuds Du till en gruppdiskussion kring arbetsterapeutens roll i vårdplaneringsproces- sen. Den data som samlas in kommer att sammanställas i en D-uppsats som ingår i en magister- utbildning i åldrande vid Hälsohögskolan i Jönköping.
Efter att ha läst en kurs om vårdplanering upplever vi att det forskningsmässigt finns lite kunskap om arbetsterapeuters betydelse i vårdplaneringsprocessen. Vi vill därför försöka få en bild av Din erfarenhet och upplevelse i ämnet i och med denna studie. Syftet med vår uppsats är att undersöka vad arbetsterapeuter anses kunna bidra med i vårdplaneringsprocessen.
Vi kommer att genomföra fokusgruppsintervjuer. Kriteriet för att delta är att alla ska ha erfaren- het av vårdplaneringsprocessen. Intervjuerna kommer att ta ca 1 timma och 30 minuter och kommer att spelas in och därefter transkriberas och bearbetas.
Tid för Er gruppintervju blir den X mars 2009 kl. 13.30 i XXXXX på plan 2 XXXXXX.
Deltagandet i studien är naturligtvis frivilligt och kan när som helst avbrytas. Allt som kommer fram under intervjun kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att det inte kommer att framgå i resultatredovisningen vem som sagt vad och vem som deltagit. Du kommer senare att få ta del av uppsatsen om intresse finns.
Vänliga Hälsningar
Carina Berg och Siv Andersson Har du några frågor kontakta Carina xxxx-xxxxxx, mail xxx Siv xxxx-xxxxx, mail xxx Ansvarig handledare: Felicia Gabrielsson-Järhult xxx-xxxxxxx Hälsohögskolan Högskolan i Jönköping Institutet för gerontologi