Jag vill med dessa ord rikta ett stort tack till min mentor Ingrid Vesterberg som har funnits för mig som ett stöd och reflektionspart under utbildningens samtliga tre år. Vidare vill jag tacka min handledare Kristina Rosengren som under sammanställningen av studien delgivit många goda tips och råd. Även tack till alla kollegor på KVH som ingått i studien och som bidragit till ett fantastiskt resultat. Slutligen vill jag tacka alla de personer som jag älskar mest av allt för att ni stått ut med min frånvaro, på grund av ständigt upptagen med studier och vidare för- kovring kring temat förbättringsmetodik. Tack mamma och pappa för er stöttning och hjälp. Tack mina syskon samt vänner för ert tålamod.
Tack min älskade Mattias och Axel för ni orkat med min frånvaro! Nu är det min tur att ge tillbaka till Er i form av tid och uppmärksamhet. Älskar er!
Referenser
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Antonovsky, A. (1996). The Salutogenic Model as a theory to guide Health Promotion. Health Promotion International, 11, 11-18.
Arbetsmiljöverket (2013). Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Stockholm: Arbetsmiljöver- ket.
Argyris, C., & Schön, D. (1974). Theory in practice: Increasing professional effectiveness. San-Francisco: Jossey-Bass.
Argyris, C., & Schön, D. (1995). Organizational Learning: A Teory of Action Perspective. Addison-Wesley.
Arnold, J. & Randall, R. (2010). Work Psychology: Understanding Human Behaviour in the Workplace. (5 uppl). Kap 13. Essex: Pearson Education Limited.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Batalden, P. (2010). The leader´s work in the improvement of healthcare. Qual Saf Health Care. 19, (5), 367-368.
Batalden, P., & Davidoff, F. (2007). What is “quality improvement” and how can it transform healthcare? Qual Saf Health Care 16; 2-3.
Beck-Friis, B., & Strang, P. (2012). Palliativ medicin. Stockholm: Liber
Bergman, B., & Klefsjö, B. (2010). Kvalitet från behov till användning. Lund: Studentlittera- tur.
Bokeno, M.R. (2007). Doalogue at work? What it is and isn´t. Development and learning in organizations. Vol. 21. No. 1. 9-11.
Borglin, G. (2012). Mixed method. I Henricsson, M. et.al. (red), Vetenskaplig teori och me- tod. Från idé till examination inom omvårdnad. (kap 15). Lund: Studentlitteratur.
Bradely, E.H., Holmboe, E.S., Mattera, S.A., Roumanis, S.A., Radford, M.J. & Krumholz, H.M. (2004). Data feedback efforts in quality improvement: lessons learned from US hospi- tals. Quality Saf Health Care 13. 26-31.
Bruera, E., Khuen, N., Miller, MJ., Selmser, P. & Macmillan, K. (1991). The Edmonton Symptom Assessment System (ESAS). A simple method for the assessment of palliative care patients. Journal Palliativ Care, 7; 6-9.
Carey, R.G., (2003). Improving healthcare with control charts basic and advanced SPC methods and case studies. Wisconsin: American Society for quality, ASQ.
Center för eHälsa i samverkan (2012). Handlingsplan 2013-2018. Landstings, regioners och kommuners samarbete inom eHälsoområdet. Stockholm: Center för eHälsa i samverkan
www.cehis.se
Chang, V.T., Sorger, B., Rosenfeld, K.E., Lorenz, K.A., Bailey, A.F., PharmD, T.B., Wein- berger, L., & Montagnini, M. (2007). Pain and palliative medicine. Journal of Rehabilitation Research & Development, 44(2) 279-294.
Clarke, J.R., Lerner, J.C., & Marella, W. (2007). The Role for Leaders of Health Care Orga- nizationas in Patient Safety. American Journal of Medial Quality, 22(5), 311-318.
Clements D, Dault M & Priset A. (2007) Effective Teamwork in Healthcare: Research and Reality. Healthcare Paper; 7; 26-34.
Crites, G.E., McNamara, M.c., Akl, E.A., Richardson, W.S., Umscheid, C.A., & Nishikawa, J. (2009). Evidence in the learning organisation. Health Research Policy and Systems, 7(4) 1- 13.
Danielson, E. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I Henricsson, M. et.al. (red), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (kap 19). Lund: Studentlitteratur. Decuyper, S., Dochy, F., & Van den Bossche, P. (2010). Grasping the dynamic complexity of team learning: An integrative model for effective team learning in organisations. Educational Research Review 5, 111-113.
Doyle, L., Brady, A-M., & Byrne, G. (2009). An overview of mixed methods research. Jour- nal of Research in Nursing, 14(2) 175-185.
Eliasson, A. (2010). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, M., & Lindström, B. (2007). Antonovsky´s sense of coherence scale and its relation with quality of life: a systematic review. Journal Epidemiol Community Health. 61: 938-944. Eriksson, M., & Lindström, B. (2008). DEBATE. A salutogenic interpretation of the Ottawa Charter. Health Promotion International, 23(2) 190-199.
Garcia-Morales, V.J., Verdú-Jover.A., & Lloréns F.J. (2009). The influence of CEO percept- ions on the level of organizational learning. Single-loop and double-loop learning. Internat- ional Journal of Manpower. Vol 30. No. 6. 567-590.
Gilbert, J.E., Howell, D., King, S., Sawka, C., Hughes, E., Angus. H., & Dudgeon, D. (2012). Quality Improvement in Cancer Symtom Assessment and Control: The Provincial Palliative Care Integration Project (PPCIP). Journal of Pain and Symtom Management, 43, 663-678. Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun. Tekniker och genomförande. Lund: Studentlittera- tur.
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112.
Grol, R., & Grimshaw, J. (2003). From best evidence to best practice: effektive implementat- ion of change in patients´care. The Lancet, 36, 1225-1230.
Hanson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur
Henricson, M. (2012). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvård- nad. Lund: Studentlitteratur.
Hilarius, D.L., Kloeg, P.H., Van der Wall, E., Komen, M., Gundy, M.C., & Aaronson, N.K. (2011). Cancer-related fatigue: clinical practice versus practice guidelines. Support Care Cancer, 19, 531-538.
Håkonsen, G., Strelec, P., Campbell, D., Hudson, S., & Loennechen, T. (2008). Adherence to Medication Guideline Criteria in Cancer Pain Management. Journal of Pain and Symtom Ma- nagement, 37(6), 1006-1018.
IASP, International Association for study of pain (1994). Classification of chronic pain: de- scriptions of chronic pain syndromes and definitions of pain terms/prepared buy the Task force on taxanomy of the International Association for the Study of Pain (2uppl). IH. Herskey and N. Bogduk. , 209-214). Seattle: IASP Press.
Ista, E., van Dijk, M., & van Achterberg, T. (2013). Do implementation strategies increase adherence to pain assessment in hospitals? A systematic review. International Journal of Nursing Studies, 50, 552-568.
Jemal, A., Bray, F., center, M.M., Ferlay, J., Ward, E., & Forman, D. (2011). Global cancer statistics. CA Cancer J Clin, 61, 69-90.
Kaplan, H.C., Provost, L.P., Froehle, C.M., & Margolis, P.A. (2012). The Model for Un- derstanding Success in Quality (MUSIQ): building a theory of context in healthcare quality improvement. BMJ Qualty and Safety, 21, 13-20.
Kaasa, S. (2001). Palliativ behandling och vård. Lund: Studentlitteratur.
Langley, G.J., Moen, R.D., Nolan, K.M., Nolan, T.W., Norman, C.L., & Provost, L.P. (2009). THE IMPROVEMENT GUIDE. A practical approach to enhancing organizational perfor- mance. San Francisco: Jossey-Bass.
Larsen, D. (2011). Using real time patient feedback to introduce safety changes. Nursing ma- nagement, 18(6), 27-31.
Levi, R. (2009). Vettigare vård. Evidens och kritiskt tänkande i vården. Stockholm: Norstedts. Lundman, B. & Hällgren Granheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 159- 172). Lund: Studentlitteratur.
Lugtenberg, M., Burgers, J.S., Besters, C.F., Han, D., & Westert, G.P. (2011). Perceived bar- riers to guideline adherence: A survey among general practitioners. Family Practice, 12 (98), 1-9.
Melzack, R., & Katz, J. (1999). Pain measurement in persons in pain. In Wall, PD, Melzack, R, editors. Textbook of pain. London: Churchill Livingstone, 1999: 1341-1352.
Nationella Rådet för Palliativ Vård (2010). Palliativguiden –vägvisaren till lindrande vård. Stockholm: Nationella Rådet för Palliativ Vård
Nelson, EC., Batalden, PB., & Godfrey. M.M. (2007). Quality by design A Clinical Microsys- tems Approach. San Francisco: Jossey-Bass
Nelson, E.C., Godfrey, M.M., Batalden, P.B., Berry, S.A., Bothe, A.E., McKinley, K.E., Melin, C.N., Muethin, S.E., Moore, G., Wasson, J.H., & Nolan, T.W. (2008). Clinical Mi- crosystem, Part 1. The Building Blocks of Health Systems. The Joint Commission Journal on Quality and Patient Safety, 34(4), 367-378.
Nilsson, K. (2012). Dokumentation av symtom i avancerad palliativ vård. En journalgransk- ningsstudie. Examensarbete. Magisteruppsats i Omvårdnad. Sektionen för Hälsa- och Sam- hälle. Kristianstad: Högskolan Kristianstad.
Nilsson, P., Andersson, I., Ejlertsson, G., & Troein, M. (2012). Workplace health resources based on sense of coherence theory. International Journal of Workplace Health Mangage- ment. 5(3), 156-167.
Oscarsson, L. (2009). Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Patrick, DL., Ferketich, SL., Frame, PS., Harris, JJ., Hendricks, CB., & Levin, B. (2004). Nat- ional Institutes of Health State-of-the-Science Conference Statement: Symtom management in cancer: pain, depression, and fatigue, July 15-17, 2002. J. Natl Cancer Inst Monogr, (32);9-16 Porter, M.E. (2010). Value in Health Care. The New England Journal of Medicine, 2477- 2481. Appendix 1. Value in Health Care.
Preheim, G.J., Armstrong, G.E., & Barton, A.J. (2009). The New Fundamentals in nursing: Introducing Beginning Quality and Safety Education for Nurses´ Competencies. Journal of Nursing Education, 48(12), 694-697.
Primärvården Skåne (2013a). www.skane.se/sv/webbplatser/primarvarden_skane/Annan- primarvard/palliativ-vard/
Primärvården Skåne (2013b). www.skane.se/sv/webbplatser/primarvarden_skane/Annan- primarvard/palliativ-vard/Fenix
Raphael, J., Ahmedzai, S., Hester, J., Urch, C., Barrie, J., & Williams, J. (2010). Cancer pain: part 1: Pathophysiology; oncological, pharmacological, and psychological treatments: a per-
spective from the British Pain Society endorsed by the UK Association of Palliative Medicine and the Royal College of General Practitioners. Pain Med,. 11(5), 742-64.
Rond, M., Wit, R., van Dam, F., & Muller, M. (2000). A pain Monitoring Program for Nurs- es: Effects on Communication, Assessment and Documentation of Patient´s Pain. Journal of Pain and Symptom Management. Vol 20. No 6. 424-439.
Rushmer, R., & Voigt, D. (2008). MEASURE IT, IMPROVE IT: the Safer patients Initiative and quality improvement in subcutaneous insulin therapy for hospital in-patients. Diabetic Medicin, 25, 960-967.
Rustöen, T., Gaardsrud, T., Leegaard, M., & Wahl, A. (2009). Nursing Pain Management-A Qualitative Interview Study of Patients with Pain, Hospitalized for cancer Treatment. Pain Management Nursing, 10(1), 48-55.
Savaya, R. & Gardner, F. (2012). Critical Reflection to Identify Gaps between Espused Theo- ry and Theory-in-use. National Association of Social Works, 57(2), 145-154.
Senge, P. (2006). Den femte disciplinen. Stockholm: Thomson Fakta AB.
Strang, P. (2012). Cancerrelaterad smärta, onkologiska och palliativa aspekter. Lund: Stu- dentlitteratur.
Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2009). Nationell informationsstruktur för vård och omsorg. Ett stöd vid verk- samhetsförändring och IT-utveckling. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2012a). Nationellt vårdprogram för palliativ vård. Stockholm: Socialstyrel- sen.
Socialstyrelsen (2013). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Väg- ledning, rekommendationer och indikatorer, Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Soci- alstyrelsen
SOU (2001:6). Döden angår oss alla –värdig vård i livets slut. Slutbetänkande från kommit- tén om vård i livets slutskede. Stockholm: Statens offentliga utredningar
SOSFS (2005:12). GOD VÅRD –om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOSFS (2011:9). Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete –Handbok för tillämpningen av föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Stock- holm. Socialstyrelsen.
SOSFS (1982:763). Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm. Socialstyrelsen. SFS (2010:659). Patientsäkerhetslag. Stockholm: Svensk författningssamling.
SFS (1998:531). Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Stockholm: Svensk författningssamling.
Svensk sjuksköterskeförening och Svenska läkaresällskapet (2013). Teamarbete & Förbät- tringskunskap två kärnkompetenser för god och säker vård. Solna: Åtta.45.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen (2011). Handlingsplan 2011- 2012 –Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen (2012). Öppna jämförelser av cancervårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Thakkar, K., Gilchrist, M., Dickinson, e., Benn, J., Franklin. B.D., & Jacklin, A. (2011). A quality improvement programme to increase compliance with an anti-infective prescribing policy. Journal of Antimicrobial Chemotherapy, 66, 1916-1920.
Thor, J., Herrlin, B., Wittlöv, K., Övretvieit, J., & Brommels, M. (2010). Evolution and out- comes of a quality improvement program. International Journal of Health Care, 23(3), 312- 327.
Van Tiel, F.H., Elenbaas, T.W.O., Voskuilen. B.M.A.M, Herczeg, J., Verheggen, F.W., Mochtar, B., & Stobberingh. E.E. (2006). Plan-do-study-act cycles as an instrument for im- provement of compliance after cardiothoracic surgery. Journal of Hospital Infection, 62, 64- 70.
Vetenskapsrådet (2012). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. www.codex.vr.se.
Voepel-Lewis, Merkel, T, Tait, S, AL, Trzcinka, A., & Malviya, S (2002) The Reliability and Validity of the Face, Activity, Cry, Consolability Observational Tool as a Measure of Pain in Children with Cognitive Impairment. Anasthesia & Analgesia, 95, 1224-9.
Werner, M. (2010). Smärta och smärtbehandling. Stockholm: Liber.
Westling, K. (2011). Framtidens hälso- och sjukvård. Slutrapport. Stockholm: Hälso- och sjukvårdens förvaltning.
Bilagor
Bilaga 1. De slutligt resultatet, totalt nio frågor, som följdes av norr och söder:
1a) Hur många patienter har fått frågan om sin smärta idag?
1b) hur många patienter har rapporterat smärta idag? uppgetts via tele el. fysiskt möte. 2 Hur många smärtskattningar har gjorts idag? Ex. ESAS, FLACC, NRS, VBS
3 Hur många smärtskattningsformulär (gubben) har gjorts idag?
4 Hur många patienter har utvärderats/följts upp gällande sin smärta idag? 5 Hur många smärtläkemedelsjusteringar har gjorts idag?
6 Hur många patienter har fått någon annan form av smärtbehandling i dag? ex. taktilmassage. 7 Hur många patienter har skattat 4 > 4 på ESAS Smärta idag?
8 a)Hur många patienter har pga. smärta tagits upp på teamkonferens idag? 8 b) Hur många smärtskattningar har lyfts på teamkonferens idag?
9 Hur många patienter har fått en planering för fortsatt smärtbehandling idag?
Team söders förslag på lämpliga frågor
1 Hur många patienter har haft ont idag? uppgetts via tele el. fysiskt möte. 2 På hur många patienter har smärtskattning gjorts idag? FLACC, NRS, VBS etc
3 På hur många patienter har smärtan haft påverkan på deras funktion/er/ADL idag? Norr önskar ta bort denna, tycker det ingår i smärtskattningsformulär, ESAS samt när vi samtalar med pat.
4 På hur många av patienterna som uttryckt smärta har smärtläkemedel justerats idag? 5 Hur många patienter har utvärderats kring sin smärta idag?
6 På hur många patienter har smärtskattningsforumlär (gubben) använts på idag?
7 På hur många patienter har ESAS visat 4 > 4 på Smärta idag? Hur många patienter har skat- tat 4 > 4 på ESAS Smärta idag?
Team norrs förslag på lämpliga frågor
1a) Hur många patienter har fått frågan om sin smärta idag? 1b) hur många patienter har rapporterat smärta idag?
2 Hur många smärtskattningar har gjorts idag? Ex. ESAS, FLACC, NRS, VBS 3 Hur många smärtskattningsformulär (gubben) har gjorts idag?
4 Hur många patienter har utvärderats/följts upp idag gällande smärta? 5 Hur många smärtläkemedelsjusteringar har gjorts idag?
6 Hur många patienter har fått någon annan form av smärtbehandling i dag? ex. taktilmassage. 7 Hur många patienter har pga. smärta tagits upp på teamkonferensen idag?
Bilaga 2 FRÅGESTÄLLNINGAR TILL MÖTESTILLFÄLLENA
Uppstartsmötet för pilotteamen 4sept 2012
Målet: Gemensamt arbeta fram ett hållbart sätt som möjliggör att vi i vardagen kan följa de rutiner vi beslutat vi skall följa.
Vi har träffats här idag för att starta upp det utvecklingsarbete vi skall arbeta med framöver på KVH. Temat är viktigt både för verksamheten, oss personal och inte minst för våra patienter. Det handlar om att tillsammans titta djupare på –Vad är det som gör att vi inte alltid gör det vi bestämt vi skall göra. Detta kan handla om allt från det lilla till det som faktiskt är av värde för våra patienter. Att vi inte alltid följer de lokala instruktioner som våra kollegor utarbetat utifrån senaste evidens och som ger bäst kvalitet till våra patienter om instruktionerna följs. Utvecklingsarbetet/förbättringsarbetet handlar om att: tillvarata er allas kunskap och erfaren- het
-Vi skall använda det som redan finns och som startats upp i verksamheten och tillsammans få till det ännu bättre
-Tillsamman öka förståelsen för det som händer i teamet och i mötet med patienten. -Söka och försöka förstå vad som händer i vardagen och ta lärdom av detta
(KASAM)
-Vi kommer ha en öppen redovisning för att delge de andra i verksamheten vad ni kommit fram till och kunna ta in deras kunskap och erfarenhet och på så sätt öka kunskapsbanken och att alla får möjlighet att vara delaktiga.
-presentera PDSA och att vi kommer arbeta med den varje gång vi träffas. Ett enkelt verktyg att alltid ha med sig och arbeta utifrån för att få in utvärderingen i allt vi startar på.
Detta är en av anledningarna till temat samt att kollegor kommenterat att vi är dåliga på att följa det vi tidigare gemensamt beslutat
-Vi kommer följa en specifik lokalinstruktion för att få det hanterbart och greppbart. Syfte ta lärdom hur vi arbetar i vårt vardagsarbete i teamet. Lokal instruktion för smärta och smärthan- tering är valt, det kunde varit vilken lokalinstruktion som helst men eftersom smärta och smärthantering är ett prioriterat område av socialstyrelsen (hänvisa till Skinners presentation på föregående medarbetardag) blir det smärta vi följer.
-Lyssna in deltagarnas synpunkter så här långt info att det inte skall bli något merjobb
-min roll; övar på att bli förbättringsledare Agenda
1. Våra förväntningar på varandra
2. Göra en riskanalys kort ca 5min se på möjligheter och hot med förbättrings iden. Info att vi har gjort en större i våras och att den utmynnade i detta uppstartsmöte.
3. Individuellt titta på orsakerna till att det är svårt i vardagen att förhålla oss till det vi tidigare bestämt. 5min individuellt. Återkoppling vid bordet (5vid varje bord) Gemen- samt dela erfarenheter.
5min sätta ”benen” på orsak/verkan diagrammet, görs tillsammans
10min gruppen går djupare in i hitta underben och ställa sig frågan Vad beror detta på, gärna 3ggr eller fler för att komma på djupet med orsaken. Klistra upp resultatet på fisken.
I tabell 13 syns det resultat som framkom av teamens gemensamma arbete med möj- ligheter/hot.
Tabell 13. Resultatet av möjligheter/hot
Lokal instruktion för smärta läses igenom med pennan i hand -Vilket värde, ser ni, kan uppstå för patienten om instruktionen följs? -Vilka vinster/ vilket värde ser ni för er egen profession?
Resultat som framkom: Värdeskapande för patienten
• god symtomlindring • ökad livskvalitet • lindra rätt sorts smärta • forskningsgrundande resultat • delaktig patient
• lindra symtom • vårdplan
• utvärdera regelbundet
• tvärprofessionellt team viktigt • ESAS 9symtom
• Viktigt att vi använder de andra instrumenten när det lämpar sig (ex. FLACC, VBS) • Läkaren övergripande ansvar för vårdplansmärta
MÖJLIGHETER HOT
• Att bli bättre strukturerade och vinner tid • Säkrare i vårt arbete, arbeta efter samma
rutiner
• Bättre kvalitet för patienterna och oss • Mer rättvist, förhåller oss på mer liknande
sätt. Samma förhållningssätt, säkrare, tryggare för patienten och personal. Bättre arbetsmiljö
• Lättare att utvärdera och följa upp • Bättre gemenskap
• Att få all personal med ”på banan”=gör likadant ex. gällande smärtanalys leder till bättre smärtstillade patienter
• Möjlighet att upptäcka hindret
• Belysa och upprätthålla de instruktioner vi har. Hur vi kan använda dessa på et ändamålsenligt sätt i vardagen
• Dessa arbeten gör oss säkrare och mer lika i vardagen
• underlättar
• Glömmer se individen pga. att det skall bli så lika
• Svårt att ha alla lokala instruktioner i huvudet + läkemedelslista, bärbar dator önskvärt
• Vår egen motivation att göra utvecklingsarbetet
• Tar tiden från patienterna
• För mycket fokus på denna lokala instruktionen
• Olika erfarenhet och värderingar • Spontaniteten
• Smärta subjektiv upplevelse Värdeskapande för personalen
• Det som gagnar patienten gagnar även personalen • Nöjdare personal om patienten är smärtfri
• Lugnare patient och anhöriga gör det smidigare för personalen • Dokumentation värdefullt, men måste användas
• Vårdplan är en brist att vi inte använder
• Dator med ute hos patienten för att dokumentera vårdplan
Läs igenom den strategiska planen med verksamhetens mål och se hur den hänger ihop med den lokala instruktionen för smärta och smärthantering? Vilken relevans ser ni? Värdet för patienten? Värdet för professionen?
Resultat som framkom:
• Allt hänger ihop som en röd tråd, patient, verksamhet, personal, ekonomi. Finns lite att hämta från alla kategorier
• Vinster för patienten • Nöjda patienter
• Kan uppnå delaktighet, tillgänglighet m.m. om den lokala instruktionen följs. • Ekonomi
• Engagerade och kompetenta medarbetare
Tre teman framkom under orsak/verkan momentet som gruppen inte han samtala djupare kring;
Feedback ledning/personal, verksamhet -individ/kollektiv samt logistik. Övriga områ- den som teamen diskutera djupare kring, sex till antal, var; tekniklösningar, tid, kommunikat- ion samt personal. Teknik presenteras inom röd ram. Tid presenteras i orange ram, kommuni- kation presenteras inom grön ram samt personal inom lila ram i presentationen (se figur 4).
Figur 4. Resultatet av orsak/verkan diagram Upplägget för den 22 & 23 okt 2012.
Presentera sammanställningen av vår dagliga räkning samt titta på kvalitetsresultaten gällande smärta och reflektera utifrån detta. Förhoppningen var också att påbörja tanken med PDSA utifrån vad de såg för förbättringsutrymme.
Frågor som förberetts som underlag till mötet:
1. Vilka fördelar/nackdelar de såg via att följa och räkna arbetet i vardagen? –insamla teamets erfarenheter.
2. Reflektera över vad som framkommit: -alla går fram och tittar på resultatet. Jag visade hur de skulle läsa av stapeldiagrammet etc.
a) Vad ser ni i resultatet? Något som överraskat? Utskiljer sig? Etc. b) Hur har teamets samlade kompetens använts i smärthanteringen?
c) Vad kan differensen mellan att patienten fått frågan om sin smärta och om smärtskatt- ning har gjorts, bero på?
3 Titta på resultatet från palliativregistrets fråga 20 & 21. Vad ser ni?
4 a) Vad ser ni i resultatet från vår egen räkning och svaret från Svenska Palliativregistret som kan göra skillnad för patienten? Och förbättra smärthanteringen ytterligare? Förbätt-