Omräkningsmetoder

I litteraturen (Eriksson, 2002 och Arwidi, 1989) anges fyra olika omräkningsmetoder; dagskursmetoden (Current Method), monetära metoden (Monetary-Nonmonetary Method), temporalmetoden (Temporal Method) och CNC-metoden (Current-Noncurrent Method). I RR 8 hänvisar Redovisningsrådet till dagskursmetoden och den monetära metoden. Redovisningsrådets monetära metod är dock inte den internationellt kallade Monetary-Nonmonetary Method utan temporalmetoden. Skillnaden ligger i att det i temporalmetoden tas hänsyn till omvärderingar av tillgångar (Eriksson, 2002).

3.7.1 Definition på olika valutabegrepp

För att få en överblick över de olika metoderna och hur de fungerar följer här en sammanfattning av olika valutabegrepp.

• Lokal valuta definieras som det enskilda landets officiella valuta.

• Rapportvaluta är den valuta som de finansiella rapporterna är upprättade i. I Sverige ska rapportvalutan vara antingen svenska kronor eller euro (jmfr ÅRL 2:6 och BFL 4:6).

• Funktionell valuta är den valuta som används i företagets primära ekonomiska omgivning. Normalt är den funktionella valutan i självständiga utlandsverksamheter samma som den lokala valutan. För utlandsverksamheter i höginflationsländer kan dock den funktionella valutan skilja sig från den lokala. Ett exempel är inom oljeindustrin där produkterna handlas i US-dollar vilket kan vara en indikation på att detta ska vara den funktionella valutan.

• Bokföringsvalutan är den valuta som den utländska verksamheten bokför i och denna valuta kan skilja sig från den funktionella valutan.

3.7.2 Dagskursmetod

Enligt dagskursmetoden ska alla tillgångar och skulder, inklusive goodwill, värderas enligt balansdagskurs. Detta innebär att värderingen ändras mellan räkenskapsåren. Aktiekapitalet omräknas med historisk kurs. Resultaträkningen, inklusive avskrivningar, ska räknas om enligt transaktionsdagskurs, det vill säga att intäkter och kostnader ska värderas enligt kursen den dag de uppstår. Rent praktiskt får en approximation av de enskilda kurserna göras. (FARs samlingsvolym, 2002) Enligt Eriksson (2002) räknas samtliga poster i resultaträkningen om till årets genomsnittskurs eller till transaktionsdagskurs.

Omräkningsdifferensen som uppstår ska redovisas direkt mot eget kapital och ska alltså inte påverka resultatet. Kursdifferenserna uppkommer eftersom resultaträkningen och balansräkningen omräknas med olika kurser och nettoinvesteringen vid årets början omräknas till en annan kurs än vid årets slut. (FARs samlingsvolym, 2002)

Vid normal inflation ska dagskursmetoden användas för självständiga utlandsverksamheter. Dagskursmetoden ger effekter av valutakursförändringar på värdena av samtliga tillgångar och skulder, alltså moderbolagets nettoinvestering. Detta innebär att det är det egna kapitalet som är exponerat för valutakursförändringar (Deegan, 2002). Omräkningsdifferensen på denna nettoinvestering förs direkt mot eget kapital eftersom den ses som en orealiserad värdeförändring och därför inte ska påverka resultatet. (FARs samlingsvolym, 2002)

3.7.3 Monetär metod

Den monetära metoden skiljer mellan monetära och ickemonetära tillgångar och skulder. Detta motiveras med att det bara är de monetära posterna som är utsatta för kursrisker. (Eriksson, 2002) Dessa poster ska värderas till balansdagskurs. De ickemonetära tillgångarna och skulderna samt aktiekapitalet ska istället värderas till historisk kurs om de är bokförda till anskaffningsvärde i utlandsverksamhetens redovisning. Är de istället vid något tillfälle omvärderade, till exempel till verkligt värde, så ska kursen vid omvärderingstidpunkten användas. (FARs samlingsvolym, 2002) Detta kommer från den internationellt använda temporalmetoden. I resultaträkningen omräknas posterna till transaktionsdagens kurs vilket normalt motsvaras av vägd genomsnittskurs för året. För avskrivningar gäller att de omräknas med den underliggande tillgångens antingen historiska kurs eller omvärderingskurs. (ibid) Omräkningsdifferensen som uppstår ska redovisas i resultaträkningen för den period som de uppkommer.

Vid normal inflation ska monetära metoden användas för integrerade utlandsverksamheter. Eftersom en integrerad utlandsverksamhet ses som en del av moderbolaget ska värdeförändringarna på de monetära tillgångarna ses som realiserade och därmed påverka resultatet. Det kan likställas med att moderbolaget själv verkat i ett höginflationsland. Då skulle de monetära tillgångarna förlora i värde vilket skulle betraktas som en realiserad värdeförändring. De ickemonetära tillgångarna anses inte vara realiserade eftersom de inte förbrukats eller avyttrats. Därför räknas de om till historisk kurs och påverkar alltså varken resultatet eller det egna kapitalet. (ibid)

3.7.4 Sammanställning av dagskursmetod och monetär metod

I den nedan följande figuren visas på skillnaderna mellan dagskursmetod och monetär metod. De kursbeteckningar som används är:

• Historisk kurs (H) som i balansräkningen betecknar den kurs som rådde vid det tillfälle då posten uppkom, till exempel när en fastighet köpts. • Balansdagskurs (B) betecknar den kurs som råder vid bokslutstillfället,

alltså det tillfälle när själva omräkningen och konsolideringen görs. • Omvärderingskurs (O) betecknar den kurs som rådde vid det tillfälle då

en specifik post omvärderats, till exempel en omvärdering av ett varulager.

• Transaktionsdagskurs (T) är samma som historisk kurs men betecknar att det är fråga om kursen vid ett tillfälle under det gångna räkenskapsåret.

Balansräkning

Tillgångar Dagskursmetod Monetär metod

Materiella och immateriella AT

_{Anskaffningsvärdering B H Omvärdering B O Långfristiga fordringar B B Varulager Anskaffningsvärdering B H Omvärdering B O Kortfristiga fordringar B B}

_{Kassa och bank B B}

Skulder och eget kapital

_{Aktiekapital H H}

_{Omräkningsdifferens restpost - Årets resultat från RR till RR Långa och korta skulder B B}

Resultaträkning

_{Intäkter T T}

_{Kostnader exkl avskrivningar T T}

_{Avskrivningar T O/H}

_{Omräkningsdifferens - restpost}

Såsom tabellen visar påverkar skillnaderna mellan metoderna framförallt balansräkningen då resultaträkningen i båda fallen räknas om med transaktionsdagskurs för att ge en korrekt bild av de händelser som inträffat under året. Aktiekapitalet ska tas upp till det värde som det är upptaget till i moderbolagets balansräkning. Detta beror på att när konsolideringen görs ska moderns aktier i dotterföretaget elimineras. Det bör tilläggas att koncernbokslut görs om varje år utan hänsyn till de ingående värdena.