Till denna grupp hänför vi livsmiljöer med be-stånd av rödlistade arter. Det är oftast miljöer med lång historisk kontinuitet eller särskilt stor ekologisk betydelse. De rödlistade arterna har ett stort egenvärde vilket bör beaktas vid till exempel planering och exploatering. Men det är inte bara arterna i sig själva som är värdefulla. De lever i många fall i landskapets mest värdefulla natur-miljöer, även om det inte är så i varje enskilt fall.
Områden med rödlistade arter har alltid också höga naturvärden.
Med rödlistade arter avses arter som riskerar att försvinna från Sverige om inte särskilda åtgärder vidtas. Dessa arter redovisas i Sveriges officiella rödlista (Artdatabanken. Rödlistade arter i Sverige 2005.) I rödlistan grupperas arterna efter hur stor risken är för utdöende. Kategorierna presenteras nedan.
Rödlistekategorier: RE - Försvunnen (Regionally Extinct), CR - Akut hotad (Critically Endangered), EN - Starkt hotad (Endangered), VU - Sårbar (Vulnerable), NT - Missgynnad (Near Threate-ned), DD - Kunskapsbrist (Data Deficient)
Artlista
De arter som redovisas i naturdatabasens artregis-ter har värderats i fem klasser. Arartregis-terna har delats in i klasser efter hur betydelsefulla de bedömts vara i naturvärdessynpunkt. Följande klasser har använts:
A. Ej bedömda arter: Arter som inte kunnat bedö-mas. Avsikten är att på sikt placera in dessa arter i någon av de övriga klasserna B–D men det har ännu inte gjorts på grund av tidsbrist eller kun-skapsbrist.
B. Triviala arter: Arter som är vanliga i vardags-landskapet. De förkommer mer eller mindre allmänt i miljöer som inte är värdefulla ur natur-vårdsynpunkt. De kan visserligen också förekom-ma i miljöer med naturvärden men är inte direkt knutna till sådana miljöer.
C. Allmänna naturvärdesarter: Arter som i första hand är knutna till i miljöer med naturvärde eller höga naturvärden. Man kan säga att de ger en signal om att ett område har naturvärden. I jämfö-relse med ”signalarter” för höga naturvärden har de dock ett lågt signalvärde men de är ändå värda att nämna i en naturvärdesbeskrivning.
D. ”Signalarter” för höga naturvärden: Arter som i första hand är knutna till miljöer med höga naturvärden. Dessa arter har relativt höga krav på sin miljö och förekommer företrädesvis i specifika miljöer till exempel opåverkade vattendrag, natur-liga betesmarker, nyckelbiotoper i skogen osv. Till denna klass har också hänförts arter som kan före-komma i ganska triviala miljöer men som bedömts sällsynta i kommunen.
E. Rödlistade arter: Arter som har särskilt skydds-värde eftersom de löper risk att försvinna från Sverige om inte åtgärder vidtas. Förutom att de rödlistade arterna har ett eget skyddsvärde ger de oftast också en signal om att miljön där de före-kommer har höga naturvärden. I detta avseende är de oftast jämförbara eller bättre än klass D.
F. Fridlysta arter: Med fridlysta arter menas arter som omfattas av särskilda regler och föreskrifter enligt lagstiftningen.
Referenser som använts vid bedömningen av arter Bertilsson, A. 2002: Västergötlands flora.
Väster-götlands Botaniska Förening & Svensk Bota-nisk Tidskrift. Lund.
Gärdenfors, U. (ed) 2005: Rödlistade arter i Sve-rige 2005. ArtDatabanken, Slu, Uppsala.
Hultengren, S. & Stenström, J. 1990: Ängar och hagar i Marks kommun. Länsstyrelsen i Älvs-borgs län. Vänersborg.
Naturvårdsverket 1987: Inventering av ängs- och hagmarker. Naturvårdsverket, Solna.
Nitare, J. m fl 2005: Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer.
Skogsstyrelsen, Jönköping.
Skogsstyrelsen 1994: Instruktion för Datainsam-ling vid inventering av nyckelbiotoper. Skogs-styrelsen, Jönköping.
Stenström, J. 1994: Ängar och hagar i Älvsborgs län. Del 1. Sammanfattning. Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Vänersborg.
Bedömningar vid värdering av arter gjorda av:
Lavar: Svante Hultengren Mossor: Henrik Weibull
Kärlväxter, fåglar: Jonas Stenström Fisk: John Persson
Grod- och kräldjur, fladdermöss: Johan Ahlén
Rapportserien MILJÖ I MARK
Rapportserien började ges ut 1988, och sedan 1993 finns följande rapporter:
1993:1 Dokumentation av några hotade och sällsynta arter i Marks kommun 1993:2 Radon i hus – undersökningar gjorda 1972–1992 i Marks kommun 1994:1 Slottsåns vattensystem – Fiskevårdande åtgärder
1994:2 Märgelgravar och andra småvatten i Marks kommun 1994:3 Naturvårdsplan
1994:4 Lavar och luft i Marks kommun 1993 1994:5 Miljö i Mark – Lokal Agenda 21
1995:1 Miljöprojekt i Mark - så här har vi gjort
1996:1 Färghandeln - Bilhandeln, underlag till miljödiplomering 1996:2 Bottenfauna i Marks kommun - En sammanställning 1997:1 Fiskevårdsplan för Lillån, Viskan
1997:2 Fiskevårdsplan för Surtan
1997:3 Naturvärdesbedömning av rinnande vatten - En bedömning, efter System Aqua av 29 vattendrag i Mark
1998:1 Texilkemikalier och plastadditiver
2001:1 Projekt Småvatten i Mark 2001 – en del i SNF:s jordbrukskampanj 2002:1 Lokalisering av en järnvägsanknuten godsterminal i
2003:1 Förändringar av arealförluster och halter vattendrag 1987-2001 av fosfor och kväve i Marks kommuns Marks kommun
2004:1 Häggån i Marks kommun - beskrivning och naturvärdesbedömning av skyddsvärda vatten- och landmiljöer samt förslag till åtgärder 2004:2 Sjön Lygnerns miljötillstånd - förr och nu
2004:3 En dammrivnings effekter på flora och fauna i och längs en å – Ljungaån, Marks kommun
2005:1 Ängar och hagar i Marks kommun – En återinventering sommaren 2004 2005:2 Miljöanalys av sediment i dämd å – Ljungaån, Marks kommun
2005:3 Närsalter i Surtan – källfördelning och åtgärdsförslag
2006:1 Lax och öring i Rolfsåns vattensystem – dåtid, nutid och framtid 2006:2 Läkemedelsrester i två reningsverk och recipienten Viskan 2006:3 Restaurering av märgelgravar i Mark 2003-2006 (endast PDF) 2006:4 Fosforbelastning på Storån – källfördelning och åtgärder
2006:5 Mångfald i Häggåns dalgång – utveckling av ekonomi, natur och kultur 2007:1 Flodpärlmusslan i Marks kommun - hot mot populationen
2007:2 Mätningar av markradon och radon i småhus
2008:1 Utredning kring våtmarksområde vid Hanatorp, Örby
2008:2 Natur- och kulturmiljöinventering av Storåns dalgång, Marks kommun 2007 2008:3 Planering för naturvård och friluftsliv – en telefonundersökning om friluftslivet i
Marks kommun
2008:4 En undersökning av funktionen hos minireningsverk i Marks kommun
2008:5 Gärån, Tomtabäcken och Lövbrobäcken – en bedömning enligt ramdirektivet 2009:1 Vedinsekter i grova ekar i Mark
2009:2 Hasselmus i Marks kommun
2010:1 Naturvårdsprogram för Marks kommun
Rapporterna kan beställas från miljökontoret eller laddas ner från hemsidan.
e-post mhn@mark.se