Områdets uppbyggnad har jag beskrivit i ”Beskrivning av fält, informanter och urval” s.33 och jag kommer därför inte beskriva den ytterligare en gång. Området jag studerat ligger i stadens ytterkant med stora friytor runtomkring. Detta skapar tillfällen även för dem som inte har möjlighet att bosätta sig i hus att ändå få närhet till naturen och ha tillgång till bra utomhusmiljöer i anslutning till bostaden.175 Denna jämlikhetstanke menar dock Jane Jacobs i klassikern Den amerikanska storstadens liv och förfall skapar farliga områden mellan husen, vakuumzoner.176 Detta är
dock inget mina informanter håller med om.
Näää. Det finns ingenstans [inga farliga platser] och jag har inte hört att andra har sagt nånting också, nått speciellt område, då skulle ja ha vetat det. Nej, det finns inte.
Jacobs diskuterar även förutsättningarna för en säker gata i staden vilket jag anser kunna koppla ihop med mitt studieområde. Jacobs skriver hur viktigt det är med ”ögon” i ett område vilket jag ser som viktigt även i mitt studerade område. Höghusen har fönster både inåt gårdarna och utåt gångvägarna i mellan husen och även ofta balkonger åt båda håll vilket gör att det finns ögon åt
174Siv Ehn, Grannar – behövs dom? – om samhörighet och splittring i modernt boende (Stockholm, 1987), s.96
175 Lina Lago (2003) s.44 176 Jane Jacobs (2004) s.114
flera håll, det finns inga direkt ”blinda partier”. Därigenom kan en social kontroll ske av områdets boende.
Också balkongernas utformning har jag genom mina observationer sett har betydelse för den sociala kontrollen. En inglasad balkong gör att människor befinner sig där under större delen av dagen och kvällen, och även när det är lite kallare utomhus, det blir som ett extra rum. Därigenom finns det ögon som ser ännu mer än vad de skulle göra genom ett fönster. Dessutom skapar balkongerna större möjlighet till sociala kontakter med människor som rör sig i området. En förändring i utformningen av balkongen beskriver informanten på följande sätt;
* Och som du ser då så är räcket då på gaveln, ungefär en tredjedel på framkanten, också glas. Och det gör att man alltså kan sitta här och ändå se ut, alltså den sociala kontrollen ökar ju då. Man ser vad som händer och sker alltså.*
En förutsättning för att denna kontroll ska ske är dock att människor använder sig av innergården och gångbanorna kontinuerligt så att människor har någon anledning att titta ut och känna en nyfikenhet över vad som sker. Genom mina observationer har jag också sett att människor lockas att titta ut genom fönster och balkonger och även att människor i stort sett kontinuerligt använder sig av området.177 Informanterna talar även om detta, de både använder innergården
själva och har koll på vad som händer;
Det gör ja mest för mitt barns skull då att man sitter där [på innergården] och de får leka, springa runt och så träffar man på nån så står man liksom och pratar lite [och] ungdomar på sommaren dom brukar hänga där, dom brukar sitta där och prata, man brukar höra dom ibland och sen fotbollsplan som är där är jättebra för vissa ungdomar för dom spelar, brukar spela där sent på kvällar ibland. De e kul, de ser man.(1)
Denna sociala kontroll eller övervakning blir omedveten, informanterna använder området samtidigt som de, utan att direkt reflektera över det själva, övervakar vad som händer och sker. En trygghet både för dem själva och för andra i området. Här framgår tydligt hur teorin om
environmental psychology stämmer in. Miljön och människorna influeras av varandra och samverkar,
vilket skapar en känsla av trygghet. Tillit skapas också i området genom de små offentliga samtal som till exempel informanten ovan förde med sina grannar under sin vistelse på gården.178
Området är utformat med en blandning av bostäder, lägenheter med olika stor yta, vilket leder till en större blandning av människor. Dels ökar integrationen och dels bidrar det till, som jag tidigare nämnt, att människor rör sig i området kontinuerligt vilket ökar den sociala kontrollen och därigenom tryggheten.179
Självklart är det viktigt att ett bostadsområde även är tryggt på kvällen när det är mörkt ute. Jag utförde en observation klockan elva på kvällen för att få en bild av detta. Enligt min observation var det överraskande många människor som rörde sig i området. Människor satt på sina inglasade balkonger eller i sina trädgårdar och umgicks, ungdomar stod och samtalade vid sina mopeder och det var alltid någon människa som var ute och gick mellan husen. Det lyste
177 Jane Jacobs (2004) s.57 178 Ibid. s.80
fortfarande i många fönster vilket vittnade om att människor var hemma och vakna. Belysningen på innergården var god vid alla gångvägar och det var mycket väl upplyst på de bredare gångarna mellan husen. Dessa starka gatlyktor skriver Jacobs har ett stort värde för dem som vill gå ut när det är mörkt. Genom belysningen ser de mer vad som händer runtom samtidigt som fler ögon dras till ett ställe där det lyser, fler människor ser personen i fråga, speciellt då fönstren är riktade mot gångvägarna.180 Detta anser jag skapar en trygghet i området även på kvällen då det är mörkt
ute.
I bostadsområdet leds trafiken runt området vilket gör att det inte finns någon trafik på gator och gårdar. En trygghet för informanterna med barn. Det gör också att all trafik som inte ska till området inte heller kommer dit vilket informanterna känner ger dem trygghet.
Ja har aldrig träffat nått sådär konstig människa här, alla är väldigt trevliga och glada här.
Dock finns det goda förbindelser med kollektivtrafik till området. Något som skapar enkelhet för informanterna då de lätt kan ta sig dit de vill, men som också kan bidra till att okända och oönskade människor kommer dit.