Många offentliga serviceverksamheter har en sak gemensamt: de som är elever, sjuka, rekryter, interner och äldre vid ett visst tillfälle är inte desamma vid nästa tillfälle. Eleverna lämnar förskolan för skolan som de sedan också lämnar. Rekryterna rycker ut, de sjuka blir förhoppningsvis friska, internerna fria och de äldre bor i allmänhet inte särskilt många år på vård- och omsorgsboende.
Personalen i den verksamhet som bedrivs i fastigheterna stannar däremot i allmänhet kvar under längre tid vilket skapar viss kontinuitet. Det betyder att vissa av brukarna byts ut på kort sikt och andra på längre sikt. Detta påverkar möjligheterna till dialog och kommunikation mellan fastighetsägare och brukare. Både driftspersonal och fastighetsorganisatio- ner måste ständigt knyta nya kontakter, utrusta sig med stort tålamod och upprepa energirelaterade uppmaningar och råd till ständigt nya generatio- ner av brukare i lokalerna. Även om det kan bli tjatigt för dem som ständigt måste upprepa sig är det första gången som de nya brukarna hör om saken. På workshopen sa en fastighetsägare att ”Tjat lönar sig”.
Detta visar på behov av rutiner i verksamheten där energisparande integrerats så att frågorna inte glöms bort, liksom på behov av kontinuitet bland anställda och chefer. Fastighetsägaren möter alltså ibland nya perso- ner i verksamheten och då är det viktigt att vara beredd att börja om från början med dialog om energifrågorna. De barn som lämnar förskola och skola tar förhoppningsvis med sig de kunskaper de fått i samspelet med förskolepedagoger och lärare när de går vidare i vuxenlivet.
När det gäller nytillkomna förskolebarn och skolelever krävs att för- skolepedagogerna och lärarna börjar om igen med att kommunicera om energifrågor.
Tid för brukarengagemang · 55
Några punkter att reflektera över
Avsnittet ger upphov till några reflektioner som kan användas som ut- gångspunkt vid arbetet med energieffektivisering och energisparande i offentliga lokaler:
Börja med att identifiera brukarna. De representerar en mångfald av olika intressen och har olika möjligheter att bidra i energiarbetet. Man kan alltså inte förvänta sig att alla tänker och gör på samma sätt även om de får samma information. De har inte heller samma drivkrafter.
Utveckla en dialogbaserad kommunikationsmodell där de olika brukargrupperna på olika nivåer i verksamheten betraktas som
tillgångar – då kan alla känna att de bidrar och det brukar kunna leda till engagemang. Tro inte att enkelriktad information räcker för att skapa engagemang.
Utbyte av personer inom olika aktörsgrupper kan innebära problem på kort sikt, men bli en stor fördel för samhället på lång sikt om energifrågorna ges kontinuitet. Arbetet med energifrågor blir aldrig färdigt utan kunskap om energifrågor måste ständigt kommuniceras till nya generationer av brukare. Eleverna i skolan byts ut generationsvis och om deras intresse för energifrågor väcks tidigt och kunskap om energifrågans betydelse stimuleras i skolan, så kan det leda till ett livslångt engagemang. Vanor sitter i! De tar med sig betydelsen av att spara energi till både arbetsliv och privatliv och bidrar därmed, utan att reflektera närmare över det, till att målen för energianvändningen i samhället uppnås. Även om det kan bli tjatigt ur fastighetsorganisationens professionella experters perspektiv är just det kontinuerliga arbetet med generation efter generation viktigt eftersom budskapet är nytt för varje generation.
Om fastighetsorganisationen och hyresgästen kommer överens om gröna hyresavtal, så måste innehållet i dessa avtal förankras både på utförarnivå och med driftspersonalen. Det är också viktigt att ställa tydliga krav när avtal skrivs, så att det är möjligt att följa upp de mål som skrivits in i avtalen.
Det är viktigt att försöka integrera energieffektivisering i verksamhetens rutiner på utförarnivå. Verksamhetens målformuleringar kan ibland utnyttjas som motiv för detta. I förskolans läroplan står att barnen ska lära sig naturkunskap och då kan detta utnyttjas för att genomföra energisparprojekt med barnen.
56 · Tid för brukarengagemang
Undvik korta energirelaterade projekt som saknar kontinuitet och samband med varandra – skapa istället en långsiktig och övergripande process kring energieffektivisering och energisparande. I den processens övergripande struktur kan kortare projekt inrangeras.
Brukare kan inte engagera sig, hur gärna de än vill, om de inte får tid för att medverka i energiarbetet. De måste prioritera verksamheten inom sin egen organisation.
Tid för brukarengagemang · 57 I detta avsnitt har vi visat på betydelsen av dubbelriktad kommunikation,
dialog och interaktion kring energifrågor. Den traditionella kommunika- tionsmodellen som bygger på enkelriktad information till brukarna ger få dugliga resultat. Istället visar vi på möjligheter att utgå från måldokument för verksamheten ifråga och utifrån målen identifiera var energifrågor kan integreras i verksamheten på utförarnivå. Vi exemplifierar med förskolan där läroplanen talar om miljö och hållbarhet vilket rymmer energifrå- gorna.
Vi visar också på betydelsen av att klargöra vilka olika aktörskategorier som påverkar energianvändning i lokaler, och att de gör det på helt olika sätt. Fastighetsorganisationernas professionella aktörer har kunskap som de offentliga verksamheternas aktörer (såväl anställda som nyttjare av servicen) saknar. Samtidigt har de sistnämnda aktörerna erfarenheter av att vistas i och använda lokalerna och de kan både ge information om den dagliga användningen och bidra till energieffektivisering genom att ändra på sina aktiviteter och rutiner.
Vi har också identifierat några svårigheter med att involvera nyttjare av lokaler i energiarbetet. Det framgår tydligt att de som bedriver den offent- liga verksamheten i lokalerna inte har tid att engagera sig och lägga ner ex- tra ansträngningar på energifrågor. Slutsatsen är att om de ska engageras så måste tid avsättas för det ändamålet, till exempel genom att en vikarie kan sättas in när en person går en utbildning eller ägnar sig åt att följa upp energianvändningen. En annan slutsats är att arbetet med energieffekti- visering behöver integreras i de dagliga arbetsuppgifterna på ett sådant sätt att det inte blir en extra pålaga, utan istället ett meningsfullt bidrag till verksamhetens utveckling.
Vidare har vi sett att många brukare byts ut över tid även om den offent- liga verksamheten i lokalen fortsätter år efter år. Dessa ständigt nya gene- rationer av brukare måste involveras i energiarbetet. På lång sikt kommer förskolebarnen ut i arbetslivet och bildar hushåll i egna bostäder och då har de – om de under barn- och ungdomstiden fått klart för sig energifrågornas betydelse – goda förutsättningar att utifrån energisynpunkt bidra till ett hållbart samhälle.
Tid för brukarengagemang · 59