Omsättning och omsättningstillväxt - Företagsstöd till innovativa små och medelstora företag

I utlysningarna kring VINN NU och Forska & Väx framgår det att en önskad effekt av programmen är att de på sikt ska leda till ökad försäljning. Detta är inte unikt för dessa två program eftersom försäljningstillväxt är en ofta förekommande målvariabel i andra program. Det är därför av intresse att närmare studera hur stöden påverkat stödföretagens omsättning. För att bredda analysen kommer vi att analysera både stödens effekt på omsättningsnivån samt på dess tillväxttakt. Den teoretiska modellansatsen som ligger till grund för den skattade empiriska modellen är nära besläktad med föregående

produktivitetsstudie.

Resultaten som presenterad i Tabell 10 indikerar att kontrollvariablerna vinst, antal sysselsatta och kapitalstock samtliga är positivt relaterad till omsättningen, vilket är förväntade resultat. Stora företag med många anställda, höga vinster och en stor

kapitalstock tenderar också att ha en omfattande försäljning. Resultaten avseende andelen högutbildade och forskare är mer intressanta. Företag med en större andel forskare har enligt resultaten i Tabell 11 en högre omsättning, medan andel anställda med

postgymnasial utbildning inte har någon signifikant effekt på omsättningsnivån. Detta ger en bild av att företag med relativt hög forskartäthet även är de som går bra

försäljningsmässigt. Styrkan i detta samband varierar dock mellan våra specifikationer.

Styrkan i de ovanstående sambanden är inte heller lika starka om vi analyserar tillväxten i omsättningen (Tabell 11).

När vi studerar hur stödprogrammen påverkar omsättningen och omsättningstillväxten i de företag som mottagit stöd från Vinnova framträder en komplex bild. Under pågående stödprogram tenderar storleken på stödet att påverka både omsättning och

omsättningstillväxt negativt, men den kvantitativa effekten är relativt marginell.

Några intressanta resultat uppkommer när vi skattar parameterestimaten för post-stöd dummyn som ska fånga effekten efter avslutat stödprogram. För de minsta företagen (1–5 anställda) finns det en tendens till att stöden lett till en ökad omsättning efter avslutat program. Den skattade försäljningsökningen ligger någonstans i intervallet 9–20 procent beroende på om jämförelsen baseras på alla stödföretag gentemot alla tvillingföretag eller stödföretag med högst fem anställda gentemot tvillingföretag med högst fem anställda.

Inom de större storleksgruppernas med fler än fem anställda upphör den positiva effekten av stöden och effekten verkar vara fallande med företagsstorlek. En observation är att även om det finns indikationer på positiva effekter av innovationsstöden på omsättningsnivån (särskilt för små företag) så försvinner den effekten när vi studerar tillväxttakten.

Omsättningstillväxten är snarast orelaterad eller negativt relaterad till tidigare deltagande i ett stödprogram.

Under stödperioden kan vi också observera att storleken på stödet är negativt relaterad till både omsättning och dess tillväxttakt. Större stöd leder således till en negativ effekt på företagens omsättning under stödperioden jämfört med mindre stöd.

Modell 1 Modell 2 Analys endast på stödmottagande företag Stödmottagare vs. matchade tvillingföretag

Difference in differences Alla företag inkluderade ln(Kapitalstock) 0,0942

ln(Antal anställda) 0,7916

(12,0)^*** 0,5178

Not: *, **, ***, anger signifikans på 10, 5, 1 procents signifikansnivå. Perioddummies inkluderar på sni92, 3-siffernivå. Standardfel klustrade per företag. L anger antal anställda per företag. Estimeringar med matchade tvillingföretag är viktade med avseende på skillnader i fördelningen mot matchade kovariat bland tvilling- och stödföretag.

Modell 1 Modell 2 Analys endast på stödmottagande företag Stödmottagare vs. matchade tvillingföretag

Difference in differences Alla företag inkluderade ln(Kapitalstock) 0,0221

7.5 Efterfrågan på högutbildad arbetskraft

Ett övergripande syfte med programmen är att hjälpa företagen driva utvecklingsprojekt.

Det är därför rimligt att anta att stöden leder till att företagen kan investera i mer humankapital, vilket innebär att vi borde observera en ökad efterfrågan på högutbildad arbetskraft även om det inte går att finna några omfattande sysselsättningseffekter.

Avsaknaden av sysselsättningseffekter kan tänkas bero på att stödföretagen substituerar mindre kvalificerad arbetskraft mot arbetstagare med mer kvalificerad utbildning. Vi följer därför Hansson (2000) och skattar hur företagens efterfrågan på högutbildad arbetskraft har påverkats av de utbetalda stöden. Först analyserar vi hur stöden påverkat den relativ efterfrågan på individer med postgymnasial utbildning (Tabell 12) och sedan skattar vi effekten av stöd på andelen anställda med forskartjänst (Tabell 13).

Vi finner ingen positiv effekt av stödprogrammen på den relativa efterfrågan av arbetskraft med postgymnasial utbildning. Detta gäller både under och efter programmens löptid. Den skattade effekten är negativ, men i de flesta fall inte statistiskt signifikant skild från noll.

Effekten är starkast för stora företag där storleken på stöden under programmens löptid har lett till en minskning av andelen utbildade med postgymnasial utbildning.

När vi avgränsar analysen till att endast omfatta andelen forskartjänster förändras

resultaten något. Resultaten indikerar nu att andelen forskartjänster ökar med stödbeloppet under den period som stöden betalas ut. Denna ökning är starkast för de minsta företagen och något svagare för gruppen mellanstora företag. För de största företagen (fler än 20 anställda) minskar däremot andelen forskartjänster under programmens löptid för de företag som mottar stora stöd. Ingen positiv effekt av stödprogrammen på andelen anställda med forskarutbildning efter stödprogrammens slut kan dock urskiljas. Det finns snarare resultat som tyder på ett fall i andelen anställda med forskarutbildning efter avslutat stödprogram.

Dessa resultat är förenliga med hypotesen om att stöden har en större påverkan och betydelse för små företags kompetensförstärkning. Bland dessa företag går det att observera förändringar som är förenliga med intentionen bakom dessa program, det vill säga att andelen forskartjänster ökar under programmens löptid. Vidare ger skillnaden i resultat mellan efterfrågan på personal med postgymnasial utbildning och andelen forskartjänster en indikation om att den innovativa verksamheten sannolikt inte går att identifieras via personal med postgymnasial utbildning. Detta är troligen en för bred grupp, medan tydligare resultat av innovationsstöden erhålls om analysen koncentreras till

andelen forskartjänster. Notera slutligen att även om det sker en viss ökning av andelen forskartjänster under programmens löptid tenderar andelen forskarutbildade att minska efter programmens upphörande. Detta innebär att det är svårt att hävda att stöden lett till några tydliga långsiktiga strukturella förändringar i arbetskraftens sammansättning.

Fix effekt skattningar Analys endast på stödmottagande företag Stödmottagare vs. matchade tvillingföretag

Difference in differences Alla företag inkluderade

Tillväxt kapitalstock -0,0027

Modell 1 Modell 2 Analys endast på stödmottagande företag Stödmottagare vs. matchade tvillingföretag

Difference in differences Alla företag inkluderade Tillväxt kapitalstock -0,0009

In document Företagsstöd till innovativa små och medelstora företag (Page 48-54)