Skriftliga källor
Blunt, Wilfrid. Carl von Linné – en biografi. Albert Bonniers Förlag. 2001
Sörlin, Sverker & Fagerstedt, Otto. Linné och hans apostlar. Natur och Kultur. 2004
Linné och hans apostlar. www.svt.se
Illustrationer
Westberg, Tommy. Bröllopsporträtt av Carl Linnaeus målat av J.H.Scheffel
Gyllander, Bo. Bröllopsporträtt av Sara Elisabeth målat av J.H.Scheffel
Hans Sjögren. illustration av världskarta
Pedagogen
Texter
Manktelow, Mariette, FD. Inst. för evolution, genomik och systematik, systematisk botanik. Under-laget till texten ”Linné som pedagog” kommer från forskningsprojektet ”Att lära och lära ut. En studie av Linné och hans lärjungar”. Uppsala universitet. Finan-sierat av Vetenskapsrådet.
Illustrationer
Linné, avtecknad av Jean-Eric Rehns 9
Skriftliga källor
Berg, Åke (red). Herbationes Upsalienses. Protokoll över Linnés exkursioner i Uppsalatrakten. Svenska Lin-nésällskapet. 192
Linné, Carl von. Adonis Stenbrohultensis. 1732. Inled-ning, noter och efterskrift av Telemak Fredbärj
Linné, Carl von. Botaniska exkursioner i trakten av Uppsala. 173. Ur serien Valda avhandlingar av Carl von Linné. Svenska Linnésällskapet. 1921.
Linné, Carl von. Svensk Flora, Flora Suecia. Svenska Linnésällskapet, översatt till svenska av Eriksson, H., Ohlmark Å. Forum AB, Stockholm, 1986
Muntliga källor
Christensson, Jakob. Doc. i idé- och lärdomshisto-ria, Lunds universitet
Synpunkter och faktagranskning
Långström, Elisabeth, FD, informatör, Evolutions-biologiskt centrum, Uppsala universitet
1700-talet
Texter
Hasslöf, Helen. Naturskolepedagog och biolog, Hörjelgården, Skåne. De öppna markernas mångfald, Från vildmark till kulturlandskap, Jordreformer, Mat från hela världen
Illustrationer
Edelstam, Caroline. Kattfot s 19
Södra tornet kommunikation, grafik. s 20 Lilla Uppåkra by, kartbilder efter Nordholm 1967. Det skånska kulturlandskapet. Årsbok för Natur-skyddsföreningen i Skåne. 2002 s 22–23
Martin Holmer. Det svenska artprojektet. Art-Databanken, SLU, fjärilar s 26
Skriftliga källor
Borg, Inga. I Naturens riken. En bok för alla AB. 1979 Ekstam, Urban m fl. Ängar – om naturliga slåtter-marker i odlingslandskapet. LT. 1988
Emanuelsson, Urban m.fl. Det skånska kultur-landskapet. Årsbok för Naturskyddsföreningen i Skåne 2002
Gadd, Carl-Johan. Det svenska jordbrukets historia. Band 3: Den agrara revolutionen 1700-1870. Natur och Kultur/LT. 2000
Linné, Carl von. Adonis Stenbrohultensis. 1732. Inled-ning, noter och efterskrift av Telemak Fredbärj
Carl-Otto von Sydow. Wahlström & Widstrand. 197 Larsson, Eva-Lena & Öborn, Gösta. På upptäckts-färd i kulturlandskapet. Bokskogen Förlag. 1991
Svensson, Henrik. Öppna och slutna rum – enskiftet och de utsattas geografi. Avhandling, Lunds universitet Sveriges Nationalatlas. Befolkningen (1991). Jord-bruket (1992). Statens lantmäteriverk
Sveriges Nationalatlas. Kulturlandskapet och be-byggelsen. Bra Böcker. 1994
WWF. Living Planet Report. www.omvärldsbilder.se
Muntliga källor
Bengtsson, Leif. Driftledare, Alnarps egendom, SLU Borgenvall, Karin. Lantbrukskons., länsstyrelsen, Växjö Tollin, Clas. FD kulturgeografi, lektor agrarhistoria, SLU
Synpunkter och faktagranskning
Borgenvall, Karin. Lantbrukskons., länsstyrelsen, Växjö. Hallberg, Ingela. LivsmedelsSverige
Tollin, Clas. FD kulturgeografi, lektor agrarhistoria, SLU
Vetenskapsmannen
Illustrationer
Engström, Linda. Orangutang s 3
Teckningar från Praeludia Sponsaliorum plantarum s
27, Horti upsaliensis mappa s 32, Systema naturae s 35, teckningar av Ehret s 39. Uppsala universitetsbibliotek Lundström, Ola. Institutionen för evolution, geno-mik och systematik. DNA-spiral s 40
Pettersson, Börge. Blåmes s 36
Skriftliga källor
Blunt, Wilfrid. Carl von Linné – en biografi. Albert Bonniers Förlag. 2001
Bremer, Birgitta & Bremer, Kåre. Svensk botanisk tidskrift. Volym 94, häfte 1, 2000
Campbell, Neil A., Reece, Jane B. Biology. Pearson Education Inc. 200
Carl von Linné ett kunskapsprojekt. www.linnaeus.nu Linné, Carl von. Tvåkönad alstring. Akademisk avhandling. 179
Linné on line. www.linnaeus.se/online
Manktelow, Mariette. Linnés Hammarby – ett blommande kulturarv. Särtryck ut Svensk Botanisk Tidskrift. Vol.9, häfte , 2001
Sveriges riksbank, hundrakronorssedeln. www.sverigesriksbank.se
Uddenberg, Nils. Idéer om livet. Natur och kultur. 2003
Muntliga källor
Arnason, Ulfur. Prof., Inst. f. cell- och organismbiologi, Lunds universitet.
Hansson, Lena. Akademiörtagårdsmästare i Linnéträd-gården, Uppsala universitet.
Synpunkter och faktagranskning
Arnason, Ulfur. Prof. Institutionen för cell- och orga-nismbiologi, Lunds universitet.
Karin Carlsson, bitr. prof., Inst. f. Cell- och molekylär-biologi, Uppsala universitet
Hansson, Lena. Akademiörtagårdsmästare i Linnéträd-gården, Uppsala universitet.
Långström, Elisabeth. FD, informatör Evolutionsbio-logiskt centrum, Uppsala universitet
Moberg, Roland. Doc., projektsamordnare Linné 2007 vid Uppsala universitet, Botaniska Trädgården, Uppsala universitet
Läkaren
Texter
Carlsson, Ellen. 1-7 lärare. Mail från regnskogen Läkare utan gränser. Malaria – ett dödligt hot mot världens fattiga
Illustrationer
Westberg, Tommy. Uppsala universitet. Termometer s 42 Carlsson, Ellen. 1-7 lärare. Pygméer. Regnskogsmiljö s 0 Jaenson, Thomas. Prof., Inst. f. evolution, genomik och systematik, Uppsala universitet. Malariamygga s 4 Läkare utan gränser. Kvinna och barn s 4 Södra tornet kommunikation, grafik s 44, 2, 4 Smittskyddsinstitutet, malariaparasiter s 2 de Teran, Hugo G. Molekylmodeller s 4
Skriftliga källor
Landell, Nils-Erik. Läkaren Linné – medicinens dubbla nyckel. Carlsson Bokförlag, andra upplagan. 2006 Linné, Carl von. Diaeta naturalis. Utg. Arvid Hj.Uggla. 198 Linné, Carl von. Hypothesis nova de febrium
intermitten-tium causa. Linnés doktorsavhandling. Drake, G. (red). 1933
Läkare utan gränser, malariaprojekt. www.lakareutangranser.se (2006.11.07)
Läkemedelsverket. www.lakemedelsverket.se
Madsen, Lise Penter. Nielsen, Rolf Haugaard. Det medi-cinerede menneske. 200. Danmarks Farmacuetiske Univ. Medicinhistoriska museet (utställning), Göteborg Samuelsson, Gunnar. Drugs of natural origin. A
text-linnélektioner • www.bioresurs.uu.se 87
book of Pharmacognosy. 2004
Smittskyddsinstitutet. Malariavaccinforskning. www.smittskyddsinstitutet.se
Tunón, Håkan, red. Människan och floran. Etnobio-logi i Sverige. Del 2 Wahlström och Widstrand. 200 Wellcome Trust. www.wellcome.ac.uk (2006.04.28) WHO. www.who.int (2006.04.28)
FASS. www.fass.se (2006.11.07)
Muntliga källor
Jaenson, Thomas. Prof., Inst. f. evolution, genomik och systematik, systematisk zoologi, Uppsala universitet. Orrling, Kristina. Doktorand vid Inst. f. läkemedels-kemi, Uppsala universitet.
Reisnert, Anders. Stadsantikvarie, Malmö kulturmiljö
Synpunkter och faktagranskning
Jaenson, Thomas. Prof., Inst. f. evolution, genomik och systematik, systematisk zoologi, Uppsala universitet. Lindeke, Björn. Prof., Apotekarsocieteten
Resorna i Sverige
Illustrationer
Arrhén, Erik. Världsarvspedagog. Tillmakning s 63 Hammar, Johan. Storkar, våtmark s 69
Carl Linnæus, Iter Lapponicum. Lappländska resan 1732. Vol. III: Faksimilutgåva. Utgiven av Roger Jacobs-son och Sigurd Fries. Lund 200.
Svensson, Monica. Lärare. Rendrivning s 60 Colonial Williamsburg, Stövlar s 6 Hallgren, Sören. Linné i lappdräkt s 61
Skriftliga källor
Alingsås museum (Utställningen Jonas Alströmer och manufakturindustrin)
Carl von Linnés Lappländska resa. Natur och Kultur. 2004 Carl von Linnés Dalaresa. Natur och Kultur. 2004 Carl von Linnés Öländska resa. Dalaresa. Natur och Kultur. 200
Carl von Linnés Västgötaresa. Natur och Kultur. 200 Carl von Linnés Skånska resa. Natur och Kultur. 200 Koark, H., Kresten, P., Laufeld, S., Sandwall. Falu gruvas geologi. Sveriges Geologiska Undersökning. 1986 Linnéjubileet, regional sida. www.linne2007inorr.se Lundin, Eliz. Postvägar – postkontor och postgårdar i 170-talets Sverige. Postmuseum/Vägverkets museum. 1998 Storkprojektet. www.skof.se/stork (2006.08.1) Torgny, Ove. I Linnés spår genom Sverige. Bilda Förlag. 2001
Linné, Carl von. Tvåkönad alstring. 179. Svenska Linnésällskapet
Vombs ängar, informationsmaterial Världsarvet Falun. www.dalarna.se
Muntliga källor, synpunkter och faktagranskning
Arrhén, Erik. Världsarvspedagog, Dalarnas Läns museum Björn, Eva. Intendent vid Linnémuseet, Uppsala Hasslöf, Helen. Naturskolepedagog och biolog, Hörjelgården, Skåne
Klum, Mattias. Naturfotograf och filmare Lundqvist, Lena. Lärare, Malmö borgarskola
Rosén, Eje, forskare och guide, Uppsala universitets ekologiska station på Öland, Inst. f. ekologi och evolu-tion, Uppsala universitet
Valkeapää, Susanna
Apostlarna
Texter
Sundberg, Per. Prof. Zoologiska inst., Göteborgs universitet. I Linnés kölvatten.
Lindblom, Roger. Informatör, Naturvetenskapliga kansliet, Göteborgs universitet. Liv i det stora blå?
Illustrationer
Svenska Ostindiska Companiet AB. Bilder från resan med Ostindiefararen Götheborg s 72, 82
Larsson, Anders. Inst. för zoologi, Göteborgs univer-sitet. Mikroskopfotografier s 81
Liljebladh, Bengt. Guldmakrill s s 79
Lindblom, Roger. Informatör, Naturvetenskapliga kansliet, Göteborgs universitet. Fartyget s 81
Samuelsson, Helena. Det svenska artprojektet. ArtDatabanken, SLU. Tagghudingar s 80 Hans Sjögren. illustration av världskarta s 77
Skriftliga källor
Linné, Carl von. Linnes korrespondens (brev till Thunberg, John Ellis)
Nordenstam, Bertil (red). Carl Peter Thunberg – linnean, resenär, naturforskare. Atlantis. 1993 Selander, Sten. Linnélärjungar i främmande länder. Stockholm. 1960
Sörlin, Sverker & Fagerstedt, Otto. Linné och hans apostlar. Natur och Kultur. 2004
VIRTUE-projektet. http://nml.uib.no/virtue, www. www.bioscience-explained.org (Vol 2, nr 2)
svenska klimatet, t.ex. röda mullbärsträdet (för odling av silkesmask). Återvände till Stockholm med en om-fattande samling av pressade växter och frön. Publice-rade en reseskildring. Blev professor i Åbo, Finland, efter hemkomsten.
10. Pehr Löfling, 1729-1756
Reste först till Spanien och samlade ett omfattande växtmaterial som skickades hem till Linné. 1754 medföljde han en vetenskaplig expedition till nuvarande Venezuela där han huvudsakligen ägnade sig åt medicinalväxter och fiskar. Dog i Venezuela i malaria.
11. Daniel Rolander, 1725-1793
Reste till Surinam. Hade psykiska problem med fo-bier för insekter och andra djur och vistelsen i Syd-amerika avbröts i förtid. Anteckningarna från resan gavs ut efter hans död.
12. Jöran Rothman, 1739-1778
Jöran Rothmans far, Johan Rothman, var lärare i logik och fysik på gymnasiet i Växjö och tog sig an Linné som en son under studietiden i Växjö. Jöran Rothman företog en resa till Tunisien och Libyen. Anteckning-arna därifrån är fortfarande inte publicerade. Arbe-tade som läkare i Stockholm efter hemkomsten.
13. Daniel Carl Solander, 1733-1782
Kom från en prästfamilj i Norrland. Bodde hos Lin-né, som önskade få honom som svärson och efterträ-dare inom botaniken. Reste 1760 till
England och återvände sedan inte mer till Sverige. 1768 reste han med kapten Cook på skeppet Endeavour till bl.a. Australien. Känd för sitt arbete med att kartlägga floran i bl.a. Australien.
Han samlade in ca 30 000 växter, vilka representerade 3 607 arter, varav 110 växtsläkten och 1 400 arter var helt nya för vetenskapen. Arbetade efter hemkomsten som biträdande bibliotekarie på British Museum.
14. Anders Sparrman, 1748-1820
Redan som 17-åring, innan Sparrman började studera för Linné, reste han till Kina som kirurg på Ostin-diska kompaniets skepp. Han återvände först efter
Linnés apostlar
A
gon beskrivning av flora och fauna i Sierra Leone publiceradesdock aldrig. Utnämndes till professor i Uppsala i botanik och medicin.
3. Anders Berlin, 1746-1773
Reste till Guinea i Afrika. Dog i magsjukdom efter endast ett par månader. Hans bidrag till beskrivningen av växtvärlden i området blev därför mycket litet.
4. Johan Peter Falck, 1733-1774
Student i Uppsala och informator åt Linnés son. Utnämnd 1765 till professor i medicin och botanik i S:t Petersburg. 1768 fick Falck ansvar för en av de expeditioner som be-kostades av den ryska kejsarinnan Katarina II och Ryska Vetenskapsakademien för att utforska Sydryssland och Si-birien. Resan varade i drygt fem år. Falck växlade mellan depressioner och mycket produktiva perioder. Omfattande reseberättelser och beskrivningar av flora, fauna, mineraler och bergarter publicerades efter hans död. Tog sitt eget liv under resan i Sydryssland.
5. Petter Forsskål, 1732-1763
En mångsidig begåvning som skrevs in vid Uppsala universitet redan vid tio års ålder. Läste teologi, filosofi och naturvetenskap. Engagerade sig starkt i tryckfrihetsfrågor. Deltog i en dansk expedition 1761 med resa via Egypten till Lyck-liga Arabien (Jemen). Expeditionen blev mycket besvärlig, men det vetenskapliga materialet som Forsskål efterläm-nade var omfattande, både en flora och en fauna för Jemen publicerades efter hans död. Dog i malaria under resan.
6. Fredrik Hasselqvist, 1722-1752
Reste 1749 till främre orienten och dog i Turkiet 1752 i tuberkulos. Hans mycket omfattande och botaniskt intres-santa samlingar fick lösas ut och skickades till Sverige efter hans död. Linné gav själv ut hans reseskildringar.
7. Anton Rolandsson Martin, 1729-1785
Följde med ett svenskt fångstfartyg på en kortare resa till Spetsbergen. Han förde en noggrann resedagbok och kan räknas som vår förste polarforskare. Arbetade efter hem-komsten som informator och naturalhistoriker i Finland.
8. Pehr Osbeck, 1723-1805
Den mest kände av Kinaresenärerna är Osbeck. Han läste naturvetenskap och teologi i Uppsala och reste sedan till Kina som skeppspräst 1750-1752. Efter hemkomsten var han präst i Hasslöv i Halland.
9. Pehr Kalm, 1715-1779
Född i Finland. Företog först vetenskapliga resor i Sverige, Finland och Ryssland på 1740-talet. Reste sedan till östra Nordamerika med uppgift att söka efter växter som kunde tåla det
två år med en rik samling växter. 1771 seglade han till Kap-provinsen i Syd-afrika, för att arbeta som informator och samtidigt samla växter. Följde med kapten Cook på fartyget Reso-lution under en två års resa i Stilla
havet och Södra Ishavet. Sparrman engagerade sig mycket starkt mot slavhandeln och han vittnade vid rättegångar i London om sina iakttagelser av slavhandeln i Senegal. Efter återkomsten till Sve-rige utnämndes han till professor i farmaci och na-turalhistoria i Stockholm.
15. Olof Thorén, 1718-1753
Präst med stort naturintresse. Reste till Kina och Indien och förde med sig hem ett stort antal växter, men tebuskarna från Kina, som han tagit med sig, vissnade och dog under hemresan. Thorén dog i sviterna av en sjukdom som han ådrog sig under en resa till Ostindien.
16. Carl Peter Thunberg, 1743-1828
Avlade doktorsexamen i medicin 1770 och reste därefter till Paris. 1772 fick Thunberg möjlighet att som läkare följa med ett fartyg från holländska Ostindiska kompaniet till Kap i Sydafrika där han stan-nade i nästan tre år. Thunberg gjorde två längre expeditioner i Sydafrika och samlade ett stort antal växter som skickades hem till Linné. 1775 seglade Thunberg till Java och fortsatte sedan därifrån till Japan (se den inledande berättelsen i kapitlet om Apostlarna). Thunberg övertog Linnés professur i botanik efter det att Carl von Linné den yngre avlidit. Thunbergs japanska flora (Flora Iaponica) utgavs 1784.
17. Christoffer Tärnström, 1703-1746
Den förste av de resande botanisterna. Reste 1746 som skeppspräst med Ostindiska kompaniet, desti-nation Kina, med uppdrag att ta med guldfiskar till drottning Lovisa Ulrika och en tebuske till Linné. Avled redan under utresan i en tropisk febersjuk-dom när skeppet nått Vietnam.
1. Carl Fredrik Adler, 1720-1761
Reste ett flertal gånger med Ostindiska kompaniets fartyg. Det vetenskapliga resultatet av resorna blev inte så omfat-tande eftersom Adlers arbete som skeppsläkare var tidskrä-vande. Dog av feber vid Javas kust.
2. Adam Afzelius, 1750-1837
Vistades tidvis i England och företog flera forskningsresor till Afrika (Sierra Leone). Hem-förde stora samlingar av växter och djur. Nå-v de hundratals studenter som läste för
Lin-né var det bara några som gjorde studieresor utomlands. De cirka 20 som reste på Linnés uppdrag kallade han ibland apostlar. 17 av dessa presenteras nedan. De fungerade som ambassadö-rer för Linné och hans sexualsystem, och skickade också hem pressade växter och frön till en ivrigt väntande Lin-né i Uppsala. De publicerade vetenskapliga rapporter och beskrev sina äventyr i reseskildringar som väckte intresse även utanför den vetenskapliga världen.
1732 Lapplandsresan, sid 60 1734 Dalaresan, sid 62 1741 Ölandsresan, sid 64 1746 Västgötaresan, sid 66 1749 Skåneresan, sid 68