I Pisa-undersökningen 2015 framkom gällande elevernas välmående att överlag är fin-ländska ungdomar nöjdare med sitt liv i jämförelse med ungdomar i andra länder. Det förekom också skillnader mellan flickor och pojkar. Pojkarna var betydligt mer nöjda med sitt liv jämfört med flickorna. De familjer som hade hög socioekonomisk status var en aning nöjdare med sin livssituation än de familjer som hade en låg socioekonomisk status.
(Välijärvi, 2015)
I Pisa-undersökningen 2015 undersöktes också om eleverna upplever ångest vid rädslan att få sämre vitsord i prov och överlag i olika skolämnen. I undersökningen framkom att överlag stressar finländska elever mindre över detta i jämförelse med andra länder. Det förekom dock skillnader mellan olika skolämnen. Finländska elever uppfattar mer ångest vid prov i matematik och naturvetenskap i jämförelse med andra länder. (Välijärvi, 2015)
När det handlar om prestationsmotivation förekommer det skillnader mellan finländska elever och elever i andra länder i världen. Prestationsmotivationen var allra lägst i Fin-land. Familjebakgrunden spelade en stor roll. I Pisa-undersökningen framkom också hur skolgemenskapen och sammanhållningen mellan eleverna ser ut i de olika länderna.
Sammanhållningen mellan eleverna har försämrats i jämförelse med tidigare. Utveckl-ingen ser ungefär likadan ut i alla världens länder. Känslan av samhörighet påverkar starkt elevernas allmänna upplevelser av ett tillfredsställande liv, speciellt i Finland. Det före-kommer även här skillnader mellan flickor och pojkar. Pojkarna upplever att de har en betydligt starkare gemenskap än flickorna. Familjens socioekonomiska situation inver-kade också en aning. (Välijärvi, 2015)
I Pisaundersökningen 2015 undersöktes också hur eleverna upplever att lärarna stöder deras lärande. I undersökningen framkom att eleverna upplever att lärarna inte stöder deras inlärning tillräckligt. I undersökningen framläggs dock att lärarna stöder i medeltal mer i jämförelse med de andra länderna. I undersökningen presenteras även att lärarnas stöd har en stark påverkan på hur eleverna upplever sina liv. Föräldrarnas stöd gällande
elevernas inlärning upplevdes som någonting viktigt för eleverna. Föräldrarnas socioe-konomiska situation inverkade på mängden stöd eleverna fick av föräldrarna. Detta på-verkade mer i Finland i jämförelse med de andra länderna. Ett betydelsefullt tema som också undersöktes i Pisa-undersökningen 2015 var mobbning. Erfarenheter av mobbning var en aning vanligare i Finland än i de andra länderna. Pojkarna utgjorde emellertid också majoriteten av de elever som upplevt mobbning. Mobbning påverkade i stor om-fattning hur eleven upplevde sin livssituation. (Välijärvi, 2015)
I Pisa-undersökningen undersöktes även hur mycket eleverna är fysiskt aktiva. I under-sökningen framkom att finländska elever rör på sig mindre i skolan i jämförelse med andra länder. Däremot var de finländska eleverna ungefär lika aktiva på fritiden. Flick-orna och pojkarna rör på sig lika mycket i Finland. I de andra länderna var pojkarna be-tydligt mer fysiskt aktiva än flickorna. I Pisa-undersökningen framläggs dessutom att de elever vars föräldrar har en högre socioekonomisk status rör på sig avsevärt mer än de elever vars föräldrar har det socioekonomiskt sämre ställt. De elever som var mer fysiskt aktiva var i en större grad tillfredsställda med livet i jämförelse med de elever som var mer passiva. (Välijärvi, 2015)
I en undersökning utförd av World Health Organization år 2008 framställs det att elever i Finland upplever mer press gällande skolarbete i jämförelse med andra länder i Europa och Norden. Dock uppfattar finländska elever att de får mer stöd av sina klasskamrater.
Finländska barn och ungdomar upplever också att de är nöjda med sin livssituation och välmående. I studien framkom även elevernas synpunkter och erfarenheter gällande väl-mående. I undersökningen framfördes att skollivet är mer invecklat än vad som kan för-medlas genom prestationerna bland eleverna. (Vismanen, 2011)
År 1996 infördes en skolhälsoundersökning bland åttonde- och niondeklassare samt inom gymnasie- och yrkesutbildningen. I skolhälsoundersökningen år 2010 framkom det att flesta av ungdomarna i Helsingfors upplever att de har en god hälsa. Elever i årskurs åtta och nio upplever att deras hälsa har förbättrats under 2000-talet. Trots det är t.ex.
trötthet och nacksmärta vanliga symptom som förekommer mycket i dagens läge. (Vis-manen, 2011)
I skolhälsoundersökningen undersöktes också hur väl elevvården fungerar i praktiken.
Det som framkom i undersökningen var att det fortfarande förekommer utmaningar med tanke på organisering av elevvården. En stor del av eleverna upplever att det är besvärligt att ta sig till kurator-, hälsovård- och psykologtjänster. Att besöka läkaren upplevs som det allra svåraste. I dagens läge ser eleverna att det är aningen lättare att besöka olika hälsovårdstjänster. (Vismanen, 2011).
I skolhälsoundersökningen som gjordes år 2010 framkom att många av eleverna upple-ver att de behöupple-ver hjälp med att kontakta elevvården (refererad i Lommi, 2010). Happo-nen, Saaristo & Rimpelä (2007) är av den åsikten att det viktigaste med hälsoundersök-ningarna i skolan är att stöda elevernas sunda utveckling, välmående, upptäcka risker gällande hälsan och hjälpa eleven till fortsatt vård vid behov (refererad i Strid, 2002).
I undersökningen framkom också att långt över hälften av eleverna tycker att lärarna inte ingriper tillräckligt då det förekommer mobbning i skolan. Över hälften av eleverna är av den åsikten att lärarna inte visar intresse vad gäller bland annat elevernas välmående och fritid. Skoltrötthet och depression är vanliga symptom som kom fram i undersök-ningen. Dessutom tycker flera av eleverna att lärarna ställer för höga krav vad gäller pre-stationer i skolan. (Vismanen, 2011). Enligt grundutbildningslagen är det viktigt att lägga märkte till elevernas arbetsbelastning. Eleverna skall få tillräcklig med tid för bland annat vila och fritidsintressen. (perusopetuslaki 24§, u.å.)
I skolhälsoundersökningar som gjorts under 2000-talet bland elever i Helsingfors har det dock framkommit att lärarna bryr sig mer om bland annat elevernas välmående och åsik-ter i jämförelse med tidigare undersökningar (refererad i Roine m.fl., 2011). Dessutom har alla elever i Finland ökat mängden fysisk aktivitet och överhuvudtaget satsat mer på sitt välmående. (Vismanen, 2011).