Allt tyder nu på att den svenska konjunktu-ren har passerat sin topp och att en svagare tillväxt väntar framöver. En inbromsning av ekonomin i vår omvärld, kommer att sätta avtryck i global tillväxt och utrikeshandel.
På hemmaplan tycks byggboomen vara över;
Sveriges Kommuner och Landsting räknar med att bostadsbyggandet minskar under hela 2019.
Detta är två huvudförklaringar till en nedväx-ling av svensk tillväxt. En svagare utvecknedväx-ling av sysselsättningen medför en påtaglig dämpning av den kommunala skatteunderlagstillväxten.
Kommunernas ekonomi – från stark till svag
Kommunernas ekonomi har under de senaste åren varit stark. Skälet är den snabba ökning-HQDYVNDWWHLQWlNWHUSRVLWLYWÀQDQVQHWWRRFK
RPIDWWDQGHHUVlWWQLQJDUIUnQVWDWHQI|UÁ\N-tingmottagandet. I takt med att dessa intäkter minskat har kommunernas ekonomi försämrats.
Kommunerna har även fått känna på det demo-JUDÀVNDWU\FNHWKLWWLOOVIUlPVWIUnQEDUQRFK
unga; Ännu inte så mycket från den åldrande befolkningen. Detta syns bland annat genom omfattande investeringar och ett stort renove-ringsbehov i förskolor, skolor, va-anläggningar med mera. Den stora grupp människor som föddes strax efter andra världskriget är nu 73 år eller yngre och det är först om några år som de kommer att ha mer omfattande behov av äldre-RPVRUJ.RPPDQGHnUOLJJHUGHWGHPRJUDÀVND
trycket kvar på en hög nivå. Om kostnaderna
|NDULWDNWPHGGHPRJUDÀQWLOOVNXOOHNRP-munerna behöva genomföra åtgärder så som
De ekonomiska utmaningarna börjar succes-sivt visa sig i kommunerna, inte minst inom individ- och familjeomsorgen, där bland annat HͿHNWHUQDDYERVWDGVEULVWHQRFKVWDWHQVPLQVND-de ersättningar för ensamkommanHͿHNWHUQDDYERVWDGVEULVWHQRFKVWDWHQVPLQVND-de har lett till att det senaste årets snabba kostnadsutveckling slår igenom i budgetunderskott.
De senaste åren har statsbidragen dessutom i allt högre grad kommit att domineras av att YDUDNRSSODGHWLOOVSHFLÀNDNUDYRFKnWJlUGHU
som ska genomföras för att få medlen, vilket gör DWWGHLQWHJHUGHQHͿHNWHOOHUGHQHͿHNWLYLVHULQJ
av verksamheten som skulle behövas med tanke på förutsättningarna.
Hur kan vi då möta utmaningarna?
9LUlNQDUPHGDWWGHWEHK|YVVWRUDHͿHNWLYLVH-ringar för att klara välfärden på dagens nivå fram till år 2022, med oförändrad personaltät-het. Statsbidragen är nominellt sett oförändrade RPLQJDQ\DEHVOXWIDWWDVRFKGHWÀQQVLQJHQ
koppling vare sig till pris- och löneökningar eller till ökade välfärdskostnader som en följd DYGHQGHPRJUDÀVNDXWYHFNOLQJHQ
Vi har idag allt svårare att bemanna våra verk-samheter vilket gör att det kommer vara viktigt att fortsätta fokusera på vår kompetensförsörj-ning framöver. Vår region har låg arbetslöshet och bara att hitta semestervikarier är en stor utmaning.
Samsyn och samverkan mellan stat, regioner och kommunsektor
Det behövs bättre förutsättningar för välfärdens XWYHFNOLQJRFKÀQDQVLHULQJRFKGHWlUYLNWLJW
2014 2015 2016 2017 2018
Födda 194 227 220 213 211
Döda 244 217 250 240 248
Födelsenetto -50 10 -30 -27 -37
Flyttningsnetto 72 180 288 131 159
Befolkningsförändring 22 190 259 105 121
UTDEBITERING
Kommunen 21,69 21,69 21,69 21,69 21,69
Landstinget 11,16 11,16 11,71 11,71 11,71
tigheten i agerandet ökar. Vi bör, i samarbetet i regionen, arbeta för att skapa en samsyn kring utmaningar och förändringsbehov som gör det möjligt att komma överens om gemensamma satsningar för långsiktigt hållbara förändringar – med ett gemensamt ansvarstagande och utan statlig detaljstyrning.
Ökad användning av ny teknik En annan viktigt lösning för att klara den framtida utmaningen är att förändra arbetssätt och arbetsmetoder genom att bland annat bättre utnyttja ny teknik och digitalisering. Med tanke på den förväntade ökningen av antalet invånare över 80 år är möjligheten till digitala lösningar inte minst intressant inom äldreomsorgen. Om EHÀQWOLJWHNQLNDQYlQGVSnHWWNORNWVlWWÀQQV
P|MOLJKHWDWWNODUDDWWJHÁHUEUXNDUHJRGRP-sorg med bibehållen kvalitet även när det blir
svårt att rekrytera nya medarbetare.
Längre arbetsliv
'HQlUPDVWHnUHQVGHPRJUDÀVNDXWPDQLQJ-ar kommer att ställa högre krav på ett längre DUEHWVOLYI|UDWWNODUDDWWÀQDQVLHUDRFKEHPDQ-na välfärden när andelen invåDUEHWVOLYI|UDWWNODUDDWWÀQDQVLHUDRFKEHPDQ-nare som arbetar annars skulle minska. De senaste årens ökade sysselsättningsgrad kan till stor del förklaras av en ökad sysselsättning i åldrarna 55-74 år, detta är nödvändigt även framöver. En höjd pen-sionsålder kommer delvis hjälpa oss med detta.
Därutöver är det viktigt att vi fortsätter arbetet med att införa heltidsmåttet som norm, främst inom vård och omsorg.
Befolkningsutveckling
Östhammar har under året fått 121 nya invånare
och befolkningen uppgick 31 december till 22 048 personer. Detta är en mindre ökning än den befolkningsökningen som årets budget utgick ifrån. Östhammar har haft en svagare befolk-ningsökning än riket och länet i övrigt under de senaste åren. Under perioden 2014-2017 ökade befolkningen i Östhammar med 2,6 procent, i Uppsala län med 5,7 procent och i riket med 3,8 procent. En del av den svaga utvecklingen i Östhammar förklaras av att tillskottet av nya bostäder är lågt i kommunen.
Östhammar har en mycket stark sysselsättning och låg arbetslöshet. Ett vanligt förekommande
andel av befolkningen i en kommun som arbetat under året. För Östhammars del är förvärvsfrek-vensen 84,3 procent jämfört med snittet i riket och länet på 78,6 procent. Bland Sveriges kommuner ligger Östhammar på plats 34. Arbetslösheten i kommunen ligger på 4 procent vilket är betydligt bättre än snittet för både riket och länet. Då ska man betänka att Uppsala län har lägst arbetslöshet i landet. Kommunens och länets största privata arbetsgivare är Sandvik Coromant. Medianinkom-sten i Östhammar är 272 tkr vilket är något lägre än rikssnittet och snittet för länet.
$YGHSUHOLPLQlUD1.,VLͿURUQDI|UDWW
Målredovisning
Värdet består av ett index där ett högre värde är bättre. Re-VXOWDWHWI|UYDUMHDYVOXWDWnURͿHQWOLJJ|UVLDSULOnUHWHIWHU
vilket innebär att värdet i ovanstående tabell släpar ett år.
Kommunfullmäktige har med utgångspunkt i Vision 2020 beslutat om fyra strategiska inriktningsområden som ska vara vägledande för all verksamhet i kommunen.
De fyra strategiska inriktningsområdena är en del av kommunens styrmodell – Styrhuset.