Omvärldsbevakning

Alla människor omvärldsbevakar på sitt sätt. En del går på konferenser och seminarier eller söker i databaser. Men de allra flesta av oss nöjer sig med att läsa tidningen i lugn och ro eller socialisera oss med vänner och bekanta över en kopp kaffe. Alla de aktiviteterna syftar i hög grad till att skaffa sig en merkunskap inom vilket ämne som än kommer på tal fastän många nog inte ser det så. De flesta skulle nog säga att de bara försöker hänga med och vara uppmärksamma på sådant som händer runt omkring dem utan högre ambitioner

56

Lundqvist, Torbjörn (2010), Omvärldsanalys - till vilken nytta? Stockholm: Institutet för framtidsstudier, s.12

57

Bohman (2009), s.6

58

35

att göra någonting med informationen som sådan. Hamrefors nämner den till en kognitiv process som enbart utgår ifrån vad vi själva tänker och har ett intresse av och stundens ingivelse styr.59

Att bedriva en strukturerad omvärldsbevakning innebär däremot i grund och botten att hålla en organiserad bevakning över på förhand givna områden. Man identifierar ett antal faktorer som man upplever har en stor betydelse för en själv eller den egna organisationen och bevakar dem sen. En vanlig fallgrop när ett företag startar en sådan här verksamhet är att omvärldsbevakningsenheter tenderar att samla in sådan information som ligger i linje med det som det redan finns kännedom om. Människor har en benägenhet att söka information som enbart stödjer befintliga uppfattningar och detta gäller även för organisationer. Man kan konstatera att omvärldsbevakning har effekt på omvärldskunskapen men ofta främst genom att den bekräftar redan invanda och önskevärda tankesätt. Problemet uppstår när vi inser att det är genom vår egen doxa60 vi tolkar dessa nya förändringar i omvärlden. Människor vill vara rationella och förväntar sig en förnuftsram där deras egen verklighetsbild kan hjälpa dem att förstå nya fenomen. Om den däremot utmanar redan etablerade sanningar så kommer organisationen snart att försöka skydda sig ifrån den.61 Hamrefors skriver att ”Man kan se det som att den organiserade omvärldsbevakningen fungerar som ett smörjmedel eller en länk mellan de frågor som berör organisationen och de som berör medarbetaren. I idealfallet skall den organiserade omvärldsbevakningen göra de frågor som är ingens angelägenhet till allas angelägenhet.”62

Vidare pekar han på en tendens organisationer har att placera funktioner för omvärldsbevakning på redan etablerade avdelningar inom den egna organisationen och då främst de som tycks ha den främsta kontakten med vad man uppfattar som verksamhetens omvärld. Till exempel är det vanligt inom försvaret att det hamnar på säkerhetsavdelningen av anledning att det är säkerhet som är ”omvärlden”. I liknande fall tillkommer det inom myndigheter ofta på informationsavdelningar att sköta bevakningen eftersom de sysslar mycket med digital omvärld. Felet med det är att man själva på förhand

59

Hamrefors, Sven (2002) Den uppmärksamma organisationen: från business intelligence till intelligent

business. Lund: Studentlitteratur,s.11

60

Doxa är ett retoriskt begrepp som sammanfattar de försanthållanden, trosföreställningar och förgivettaganden som är de rådande inom en större eller mindre grupp människor.

61 _{Hamrefors (2002) s.16f}

62

36

då har definierat vad som är ens egen omvärld och det kan i slutändan bara utmynna i att man får en klubb för inbördes beundran som ständigt bekräftar de synsätt och den information man redan har. Det föranleder oss att tala om vilken roll en omvärldsbevakare faktiskt borde ha. Hamrefors nämner att man bör organisera bevakningen efter principen ”sambo, men i skilda världar”. Med det menar han att den person eller avdelning som är ansvarig för omvärldsbevakningen måste ha en tillräcklig insyn i verksamheten för att förstå vilka krafter som driver den och vad som motiverar beslutfattarnas tankebanor för att kunna sätta det i perspektiv och förstå organisationens omvärld. Detta höjer krav på omvärldsbevakaren att dels se omvärlden på ett sätt som inte de andra arbetarna gör, och det kan han inte göra om han inte vet hur de själva ser på sin omvärld. Dock kan ingen människa fullt ut se genom en annans tolkningsramar men om du kommer som extern kraft kommer du inte ens nära. Det är helt enkelt inte möjligt att hyra in hjälp på området. För det andra bör samma person inte vara involverad i de dagliga processerna då det är mycket svårt att frigöra sig från att dras in i dem och istället fortsätta söka bekräftande information som ligger i linje med vad som vill höras. Omvärldsbevakning ska vara en kraft som utmanar befintliga tankebanor. Inte tvärtom.63

Ifall omvärldsbevakning handlar om att strukturerat söka efter information i redan på förhand givna områden, hur ska den då kunna höja en beredskap för faktorer som vi inte hade räknat med? Ett vattentätt system är förmodligen omöjligt att finna men ett förslag skulle kunna vara att förvänta sig att olika reaktioner kommer uppstå till följd av redan pågående trender. År 2004 pendlade drygt 237 000 människor till Stockholm. År 2010 hade den siffran ökat med mer än 30 000. Med det i begrundande kan vi börja anta att någonting kommer att ske ifall inte infrastrukturen följer med i utvecklingen. Vad som kan ske är hypotetiskt men stora trafikstockningar och försämrad miljö i området kan tänkas höra till lågoddsarna. Omvärldsbevakning kan alltså höja en beredskap och bli effektivare om den ingår i en process för strategisk planering.

I och med den utökade digitaliseringen och globaliseringen så har också den tillgängliga samlade kunskapen vuxit till oöverskådliga nivåer vilket förändrar organisationers möjlighet att omvärldsbevaka effektivt. Lundqvist skriver att “mängden med information och kunskap som potentiellt kan vara till nytta överskrider med råge det

63

37

som kan insamlas och analyseras, och inte minst användas i strategiskt beslutsfattande.”64 Detta skapar i sin tur ett tillstånd av att inte hinna med att sålla i all information som man ändå tror finns tillgänglig och att det krävs en viss kompetens för det vilket ökar efterfrågan på diverse konsulter och analytiker.

Vidare menar han att den analys som utförs idag i allra högsta grad är beroende av IT-lösningar och att behovet kommer att utökas i framtiden, men också att de mer traditionella metoderna som nätverkande och tidningsläsning också har betydelse.65