4.2 Resultatdiskussion 1 Arbetsmiljön
4.2.4 Omvårdnadsteoretisk förankring
Virginia Henderson (1955) ansåg att omvårdnad innebär att patienten skall hjälpas inom sina olika behovsområdena, när han/hon saknar kraft, kunskap eller vilja att själv ta hand om sina grundbehov. Grundbehoven bestod bland annat av att kunna andas, äta, dricka och att upprätthålla lämplig kroppsställning. När det i föreliggande studie efterfrågades vad "god omvårdnad" innebar för personalen vid Falu kommuns demensboenden svarade större delen av respondenterna att godomvårdnad bestod av "att se helheten". Enligt Ekman och Norberg (1993) är det angeläget att personalen kan tolka demenssjuka och anpassa vården till deras funktionella nivå, eftersom vårdpersonalens kommunikationsförmåga är en betydelsefull del av de demenssjukas närmiljö. Henderson (1955) beskrev att omvårdnadspersonalen skulle ersätta den nyss förlorade funktionella förmågan hos vårdtagaren. Omvårdnadspersonalen skulle vara som "the leg of the amputee, the eyes of the newly blind" . I enlighet med detta framkom det i svaren på frågan vad som är det bästa med arbetet, att större delen av respondenterna anger att det bästa med arbetet är att ”få hjälpa någon som behöver stöd i sin vardag och att se glädjen hos de som får hjälpen”.
32
4. 3 Metoddiskussion
Eftersom syftet med studien var att undersöka hur personalen vid Falu kommuns demensboenden upplevde sin arbetsmiljö, valdes en enkät som mätinstrument. Antalet planerade studiedeltagare var stort, 249 personer. Enkäten, som innehöll 37 frågor sändes ut tillsammans med ett missivbrev till samtliga tillsvidareanställda bland personalen. Då svarstiden gått ut skickades påminnelser till 162 personer. Av totalt 249 utsända enkäter besvarades 54 %. Att bortfallet uppgick till 46 % beror troligen på att enkäterna skickades ut i mitten av juni 2007 då många redan tagit semester eller kanske var bortresta. En annan tänkbar förklaring till varför enkäten inte besvarades av flera kan vara att respondenterna tyckte den innehöll för känsliga frågor. Man var kanske rädd för att kunna identifieras på arbetsplatsen. Frågorna validerades av en expertgrupp om 6 undersköterskor och enkäten fick således innehållsvaliditet. Beträffande reliabiliteten så kan bortfallet ha påverkat resultatet i någon mån och en replikation av studien kunde ske utanför semesterperioden.
4. 4 Förslag till fortsatt forskning
Samma studie skulle kunna göras på personal anställd vid Falu kommuns särskilda boenden, för att se om upplevelsen av arbetsmiljön skiljer sig om man arbetar med svårt sjuka istället för demenssjuka. Det kan tänkas att arbete med svårt sjuka inkluderar mindre psykisk belastning i form av skrikbeteende, hot och våld och kan således upplevas i någon mån mindre stressande.
4. 5 Klinisk tillämpning
Studiens huvudsyfte var att undersöka hur personalen vid Falu kommuns demensboenden upplevde sin arbetsmiljö. Resultatet visade att de flesta trivdes bra och var nöjda med sitt jobb, men att ett orosmoment på arbetsplatserna utgjordes av de omorganisationer som företogs, samt att arbetstyngden ökar och personaltätheten minskar. Med personalens egna ord: ”Alla omorganisationer! Byte av chefer. Ombyggnationer i huset som både känns onödigt och kostar massor av pengar!” Eftersom det framkom i studien att det fanns personal som saknade formell utbildning, föreslås att dessa ges utbildning som leder till yrkeskompetens. Resultatet ger även en fingervisning om vad personalen önskar för typ av vidareutbildning.
4. 6 Konklusion
För att den demenssjuke skall få en god omvårdnad och en meningsfull dag är det nödvändigt att personalen trivs och är intresserad av sitt arbete samt motiverad att göra ett bra jobb. Studien visade att de allra flesta som arbetade inom demensvården i Falu kommun var intresserade av
33
sitt arbete och hade valt att jobba där av fri vilja. Många angav att arbetet var tålamodskrävande men meningsfullt: ”Att man har gett den demenssjuke en meningsfull dag”. Det som gav mest arbetsmotivation var att ha en god relation till arbetskamraterna, och de allra flesta hade ett samarbete som fungerade väl. Önskan om mera fortbildning var stor, och ämnet som intresserade de flesta var beteendestörningar och psykiska symtom vid demens. De flesta ansåg att det bästa med det egna arbetet var att detta förutom att det var meningsfullt även gav glädje: ”Att man får mycket tillbaka av det man ger, till exempel ett leende betyder mycket”. När personalen fungerar i Hendersonsk mening som ”ett ben för den amputerade eller ett öga för den nyligen blinda” (Tomey & Alligood, 2006) på ett effektivt sätt så blir omvårdnadsaktiviteterna och den demenssjukes närmiljö anpassade till patientens kapacitet så att han/hon kan fungera på en mera fruktbar intellektuell nivå (jfr Wijk, 2004). Detta leder till en nöjdare vårdtagare och en vårdgivare som trivs i sin miljö.
34
5 REFERENSER
Angelholm-Bankel, I. & Wollarth, M. (2008). Finns det samband mellan upplevd arbetstillfredsställelse
och Hertzbergs hygienfaktorer, motivationsfaktorer samt ålder? Stockholms Universitet, Psykologiska
Institutionen, 1-19, <http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8101> hämtad den 6 september 2008
Arbetsmarknadsinstitutet (2007). Arbetsmiljön 2007.
<www.ams.se/dokument/statistik/officiell_stat/ARBMIL2007. pdf>, hämtad den 24 augusti 2008
Arbetsmiljöupplysningen (2008). Psykosocial arbetsmiljö.
<www.arbetsmiljoupplysningen.se/ordlista/psykosocial-arbetsmiljo.aspx>, hämtad den 1 maj 2008
Annerstedt, L. (1993). Development and consequences of group living in Sweden.
Social Science and Medicine, 37(12), 1529-1538.
Barratt, J. (1999). A patient with Alzheimer’s disease, fed via percutaneous endoscopic gastrostomy, with personal reflections on some of the ethical issues arising from this case. Elderly Services, 51-54.
Björkenäs, A-L. & Lundkvist, M. (2005). Stress & Coping, En vägledning för ledningen. Luleå Tekniska Universitet, s 1-44. < http://epubl.ltu.se/1402-1781/2005/13/LTU-CDUPP-0513-SE.pdf>, hämtad den 16 maj 2007
Björlin, G., Basun, H., Beck – Friis, B., Ekman, S-L., Englund, E., Eriksdotter – Jönhagen, M.,
Gustafsson, L., Lannfelt, L., Nygård, L., Sparring – Björksten, K., Terzis, B., Wahlund, L-O. & Wimo, A. (2004). Om demens. Sverige: Falköpings tryck, 1-296.
Boekhorst, S., Willemse, B., Depla, M., Eefsting, J. A. & Pot A-M. (2008). Working in group living homes for older people with dementia: the effects on job satisfaction and burnout and the role of job characteristics. International Psychogeriatrics. 20; 927-940
Brodaty, H., Green, A., Koschera H. & Koschera, A. (2003). Meta-Analysis of Psychosocial Interventions for caregivers of People with Dementia. American Geriatrics Society. 51; 657- 664.
Coogle, L.C., Parham, I-A. & Young, A. C. (2007). Job satisfaction and Career Commitment Among Nursing Assistants Providing Alzheimer´s Care. American Journal of Alzheimer´s Disease and Other Dementias. 22; 251-261.
35
Deville, L. & Wikström, E. (2009). Managing complex workplace stress in health care organizations: leaders perceived legitimacy conflicts. Journal of Nursing Management. 17; 931-941
Edberg, A-K., & Edford, E. (2008). Nursing care for people with frontal-lobe dementia – difficulties and possibilities. International Psycogeriatrics
.
2; 361 – 374.Edvardsson D, Sandman P. O., Nay, R. & Karlsson, S. (2008). Associations between the working characteristics of nursing staff and the prevalence of behavioral symptoms in people with dementia in residential care. International Psychogeriatrics. 20; 764-776.
Edvardsson D, Sandman P. O., Nay, R. & Karlsson. S. (2009) Predictors of job strain in residential dementia care nursing staff significant association with job strain. Journal of Nursing Management. 17; 59–65
Ekman, S-L & Norberg, A. (1993). The autonomy of demented patients: Interviews with caregivers.
Journal of Medical Ethics, 14; 184-187.
Gagné, M. & Deci, E. (2005). Self-determination theory and work motivation. Journal of organizational
Behavior. 4; 331-362
Gedin-Erixon, A. (1992). Arbetslust och leda. Om psykosocial arbetsmiljö. Värnamo; Gidlunds, 1-137
Hansen, N., Sverke, M. & Näswall, K. (2008). Predicting nurse burnout from demands and resources in three acute care hospitals under different forms of ownership: A cross-sectional questionaire survey.
International Journal of Nursing Studies. 46; 96-107
Hellberg, A. (Red.) (2004). Arbetsmiljölagstiftningen med korta kommentarer i lydelse från den 1 juli
2004. Solna: Arbetsmiljöverket
Holm, C. & Marjai, M. (2006). Boendemiljöns utformning för personer med demens. Examensarbete, Luleå Tekniska Universitet, 1-31. <http://epubl.ltu.se/1404-5516/2006/91/LTU-HV-EX-0691-SE.pdf > hämtad den 3 juni 2007
Hooper, V. (2008). Nightingale and Henderson: A Review of the Classics. Journal of PeriAnesthesis
36
Härenstam, A. (2004). Arbetsglädje och arbetsilska.
<www.suntliv.nu/AFATemplates/Page.aspx?id=605>, hämtad den 24 augusti 2008
Jahren Kristoffersen, N., Nortvedt, F. & Skaug, E-A. (2006). Grundläggande omvårdnad, del 4. Stockholm: Liber, 1-261
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier – analys och utvärdering. Stockholm: Studentlitteratur, 1- 302
Larsson, A. (2005). Hallå – jag är på rast, min kollega är ensam! Examensarbete, Malmö Högskola, 1- 47. <http://hdl.handle.net/2043/2483>, hämtad den 24 juli 2008
Larsson, K. & Wressmark, C. (2006). Bemötande – En litteraturstudie om hur vårdare bemöter
personer med demenssjukdom. Examensarbete, Blekinge Tekniska Högskola, 1-
28.<http://www.bth.se/fou/ cuppsats.nsf/all/871bd52406f40ffac12572360046f7ad/$file/ Bemotande_VT06.pdf> hämtad den 24 juli 2008
Lützen, K., Blom, T., Ewalds-Kvist, B. & Winch, S. (2010). Moral stress, moral climate and moral sensitivity among psychiatric professionals. Nursing ethics. 17; 213-224.
Melin, E. & Bang Olsen, R. (2004). Handbok i demens. Stockholm: Kommuntus, 1-236
McConaghy, R. & Caltabiano, M. L. (2005). Caring for a person with dementia: Exploring relationships between perceived burden, depression, coping and well-being. Nursing and Health
Sciences. 7; 81–91.
Nyrén, G. (1999). Medicinskt program med samhällsperspektiv på demenssjukdomar. Medicinska program i Östergötland, 1-75. <http://www.lio.se/upload/28605/Demens.pdf> hämtad den 8 mars 2007
Nystrand, A. & Röhl, A. (1997). Demens. Aktuell medicinsk forskning. Stockholm: Medicinska forskningsrådet, 1-55.
Onishi, J., Suzuki, Y., Umegaki, H., Endo, H., Kawamura, T., Imaizumi, M. & Iguchi, A. (2006). Behavioural, psychological and physical symptoms in group homes for older adults with dementia. International Psychogeriatrics. 18; 75-86.
37
Rehnqvist, T. & Sahlin, M. (2008). Motivation och lönsamhet – en studie om motivationshöjande
åtgärder och effekten på lönsamheten. Kandidatexamensarbete.Högskolan i Borås, 1-75. <http://hdl.handle.net/2320/3748 > hämtad den 23 juli 2008
Simpson, G, R., Scotern, G. & Vincent, M. (1995). Survey of carer satisfaction with the quality of care delivered to in-patients suffering from dementia. Journal of Advanced Nursing. 22; 517-527.
Socialtjänstlagen. (2001). SFS 2 001:453 <https:lagen.nu/2001:453 > hämtad den 10 mars 2007
SOSFS (1993). Socialstyrelsens författningssamling, 17.
<http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/33C8D178-0CDC-420A-B8B4- 2AAF01FCDFD9/3113/20051052.pdf> hämtad den 22 juli 2008
Socialstyrelsen (1999). Äldreuppdraget 1999:7, < http://www.sos.se/fulltext/0015-004/0015-004.htm> hämtad den 15 mars 2007
Socialstyrelsen (2003). Yrkeskunnande, lärande och utveckling inom vård och omsorg. Två studier om
omvårdnadspersonalen i kommunerna, 1-38 <www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/01792C44-0D2A-
4481-80CD-D02481A7AC11/2473/200 313 125.pdf>, hämtad den 21 augusti 2008
Sundström, A. (2003). Kommunikationens betydelse inom äldreomsorgen: mellan personal och brukare
- med och utan demenssjukdom. Examensarbete, Luleås Tekniska Universitet, 1-39.
< http://epubl.luth.se/1404-5516/2003/008/LTU-HV-EX-03008-SE.pdf> hämtad den 28 juli 2008
Statistiska centralbyrån (2004). Sjukfrånvaro och ohälsa i Sverige – en belysning utifrån SCB’s statistik, 1-82. <www.scb.se/Grupp/Sjukfranvaro/_Dokument/Bfakta_analys.pdf>, hämtad den 24 augusti 2008
Tomey, A. M. & Alligood, M. R. (2006). Nursing Theorists and Their Work. St Louis: Mosby, Inc, 1- 848, s. 55
Watson, J. (2004). Nursing’s Scientific Quest. I: P.G, Reed. N.C, Shearer & L. H, Nicoll. (Red).
Perspectives on Nursing Theory. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins
Welander, Pär (2008). Trivsel på arbetet: Trivselns medierande roll mellan psykologiskt klimat och
38
Wijk, H. (Red). (2004). Goda miljöer och aktiviteter för äldre. Lund: Studentlitteratur, 95-108
X2 (2008). <www.physics.csbsju.edu/stats/fisher.form.html> hämtad den 24 augusti 2008
Yngvesson, M. (2005). Kommunikation och interaktion mellan personal och brukare på ett boende för
demenssjuka personer. Examensarbete, Luleås Tekniska Universitet, 1-42.
39 BILAGA 1
Var vänlig sätt kryss i bäst passande svarsalternativ Ålder
Under 20 21 – 30 31 – 40
41 – 50 51 – 60 Över 61
Hur länge har du arbetat inom demensvård? ____________ år Vilken utbildning har du?
Undersköterska
Vårdbiträde
Ingen formell utbildning
Annan likvärdig utbildning _______________________
Har du någon vidareutbildning inom demensvård? Här menas utbildning du sökt av eget intresse, till exempel på högskola.
Ja Nej
Får du fortlöpande utbildning inom demensvård?
Med fortbildning avses all utbildning och kurser som Falu kommun anordnar genom externa föreläsare eller av demensboendets sjuksköterska.
Ja Nej
Skulle du vilja ha mer utbildning inom demensvården? Ja Nej
Om du svarat ja på föregående fråga, inom vilket område skulle du önska mer utbildning. Ange endast ett svar
Bemötande och förhållningssätt till personer med demenssjukdom
Demenssjukdomens symtom och förlopp
Beteendestörning och psykiska symtom vid demens (BPSD)
Anhörigkontakt
Läkemedel
Vård i livets slut
Varför arbetar du inom demensvården?
Är intresserad av demensvård
Fanns inget annat jobb
Är omplacerad
40 Hur trivs du med ditt nuvarande arbete?
Mycket bra
Ganska bra
Varken bra eller dåligt
Ganska dåligt
Mycket dåligt
Tycker du att ditt arbete är stimulerande?
Mycket sällan eller aldrig
Ganska sällan
Ibland
Ganska ofta
Mycket ofta eller alltid
Tycker du att ditt arbete är intressant?
Mycket sällan eller aldrig
Ganska sällan
Ibland
Ganska ofta
Mycket ofta eller alltid
Jag upplever mitt arbete som………… Ange endast ett svar
Tillfredsställande Enformigt Stressigt Psykiskt påfrestande Fysiskt påfrestande Tålamodskrävande Meningslöst Meningsfullt Omväxlande Tryggt
Är ditt arbete känslomässigt krävande?
I mycket hög grad
I hög grad
Delvis
I liten grad
41 Blir du känslomässigt påverkad av ditt arbete?
I mycket hög grad
I hög grad
Delvis
I liten grad
I mycket liten grad
Vad tycker du är viktigt för att få motivation? Ange endast ett svar Tillfredsställande arbetsuppgifter
Bra relation med arbetskamraterna
Trivsam arbetsmiljö
Uppskattning
Bra arbetstider
Personlig utvecklingsmöjlighet
Bra lön
Förmåner och belöningar
Anställningstrygghet
Vad tycker du är viktigt för att få arbetstillfredsställelse? Ange endast ett svar
Tillfredsställande arbetsuppgifter Bra relation med arbetskamraterna
Trivsam arbetsmiljö
Uppskattning
Bra arbetstider
Personlig utvecklingsmöjlighet
Bra lön
Förmåner och belöningar
Anställningstrygghet
Tycker du att du får nödvändig handledning i omvårdnadsarbetet av sjuksköterska?
Mycket sällan eller aldrig
Ganska sällan
Ibland
Ganska ofta
42
Har du möjlighet att föra fram förslag till förändringar i ditt arbete?
Ja, ofta
Ja, ibland
Nej, sällan
Nej, så gott som aldrig
Hur bedömer du din relation till närmaste arbetskamraterna?
Ovänskaplig
Inte ovänner men svårt att samarbeta
Kan samarbeta och diskutera i arbetet, men inget mer
Samarbetar bra och trivs ihop
Goda vänner
Hur hög är arbetsbelastningen normalt?
Ganska låg
En hel del att göra
Fullt upp, men kan göra korta avbrott i stort sett när som helst Mer än fullt upp, utan några egentliga avbrott Helt uppslukad, kan knappt släppa koncentrationen på arbetet
Kan du själv bestämma din arbetstakt?
Ja, alltid
Ja, ofta
Ja, ibland
Nej, sällan
Nej, så gott som aldrig
Har du i regel tillräckligt med tid/arbetsro att genomföra dina arbetssysslor på ett bra sätt? Ja Nej
Om du svarat nej på föregående fråga, har du något förslag på hur din arbetstid skulle kunna utnyttjas bättre?
Nej
Ja__________________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________________
43
Har du under de senaste åren varit sjukskriven som följd av stress?
Ja, en gång
Ja, flera gånger
Nej
Vilket beteende tycker du är svårast att hantera? Ange endast ett svar
Oro/ångest Rädsla Aggressivitet Nedstämdhet Skrikbeteende Förvirring Hallucinationer Vandringsbeteende Annat_____________________________
Hur bedömer du din förmåga att förstå den demenssjukes beteende?
Mycket goda
Ganska goda
Varken goda eller dåliga
Ganska dåliga
Mycket dåliga
Är du utsatt för våld eller hot i ditt arbete?
Varje dag
Ett par gånger per vecka
En gång per vecka
Ett par gånger per månad
Har förekommit under det senaste året
Inte alls
Har du den erfarenhet som krävs för att hantera svårigheterna på arbetet? Ja Nej
Finns det situationer i ditt arbete som du upplever speciellt psykiskt påfrestande? Ja Nej
Om du svarat ja på föregående fråga, var snäll och uppge en sådan situation. _________________________________________________________________ _________________________________________________________________
44
Är du i stort sett nöjd med den vård och omsorg som du kan erbjuda brukare/boende på din arbetsplats?
Alltid
Ofta
Ibland
Sällan
Aldrig
Vilken egenskap hos dig som personal anser du vara viktig i omvårdnaden av demenssjuka? Ange endast ett ord.
_________________________________________
Vad innebär ”god omvårdnad” för dig?
________________________________________________ _________________________________________________ _________________________________________________
Hur bidrar du till att den demenssjuke får en meningsfull dag? ________________________________________________ ________________________________________________ _________________________________________________
Vad är det bästa med ditt arbete?
__________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________
Vad är det sämsta med ditt arbete?
_________________________________________________ _________________________________________________ _________________________________________________
Övriga funderingar och kommentarer
__________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________
45 BILAGA 2
Undersökning av utbildning och fortbildning vid Falu Kommuns demensboenden
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna studie.
Den Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskan, Ann Eriksson, har givit uppdraget att undersöka huruvida Falu kommun uppfyller kraven på demensvård i enlighet med demensplanen som stipulerar att all personal som arbetar inom demensvården ska ha formell kompetens och få fortlöpande handledning och fortbildning. Studiens fokus kommer dock att ligga på att undersöka hur personalen upplever sin arbetsmiljö
Bifogad enkät skickas ut till tillsvidareanställd personal vid demensboenden i Falu Kommun. Ditt deltagande är frivilligt och kan avbrytas utan närmare motivering. Ditt svar på enkäten kommer att behandlas och uppbevaras konfidentiellt. Ingen i personalen kommer att kunna identifieras. Resultatet kommer att sammanställas och presenteras i form av en D-uppsats vid Högskolan Dalarna. Resultatet kommer att ligga till grund för Falu Kommuns kompetens- utveckling. Om du önskar ett exemplar av det färdiga arbetet var god skriv din mailadress på enkäten.
Undertecknad är tacksam om enkäten ifylls senast 24 juni, 2007 och returneras i bifogat, frankerat svarskuvert. En påminnelse kommer att skickas ut till dem som ej skickat in svar. För att möjliggöra påminnelsen är svarskuverten numrerade.
Tack på förhand för din medverkan i min studie!
Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvarig: Petra Mildner
Hälsinggårdsv. 16A 791 43 FALUN Tel. 023 – 168 17 petra.mildner@falun.se