3.3.1 Solceller
Dimensionering av solcellsanläggning ska motsvara elbehovet för husets hela energiförbrukning med energi-indexkorrigering och motsvarande ett års elförbrukning för drift med el bil. Solpanelerna är av samma mo-dell som off-gridsystemet och läggs enbart i västlig riktning. Med hjälp av simuleringsprogrammet Polysun beräknas storleken på solcellsan-läggningen som motsvarar behovet vilket gör att huvudsäkringens stor-lek får ökas upp ett steg. Därefter begärs offert från Jönköping Energi. En enkel pay-off kalkyl beräknas och ställs mot årskostnad för elförbruk-ning.
3.3.2 El-bil
Hyundai Kona Electric [31] väljs som elbil då den är mest prisvärd på marknaden just nu med en bra batterikapacitet och räckvidd. Energi-överskottet från den årliga elproduktionen används till elbilens bränsle-förbrukning.
3.3.3 Braskamin
Braskamin av modell Nordpeis S31A [8] ska installeras och används mest för trivseleldning och beräknas att ge ett mindre betydande energitillskott i form av värme.
4 Lösningsalternativ
4.1 Off-grid
Sammansättningen av off-gridsystemen består av fem komponenter, sol-cellsanläggning, två små vindkraftverk, pelletskamin, dieselverk och bat-terilagring och dessa tillsammans gör det möjligt att gå off-grid. Basen för produktion av el består av solcellsanläggning och vindkraftverken. Den största elproducerande delen är solcellsanläggningen och beräknas på två olika stora anläggningar på 12 000 kWh och 18 200 kWh. De är placerade i öst och västlig riktning för att nyttja el under större del av dygnet. De täcker en stor del av behovet under vår, sommar och höst men får en över-produktion under sommaren som inte kan nyttjas. Under vintermåna-derna är elproduktionen inte tillräcklig och då hjälper vindkraftverken till att täcka upp elbehovet med den kapacitet de har baserat på medel-vinden i Jönköping. Under november, december och januari produceras inte tillräckligt med el från solceller och vindkraftverk då kopplas diesverket in som drivs med bio-diesel. Dieseldiesverkets uppgift är att spetsa el-produktionen när solceller och vindkraftverk inte räcker till. Funktionen för dieselverket är att agera som en batteriladdare som laddar batterierna vid en bestämd urladdningsgräns. Batterilagringen består av 180Ah 12 volt blybatterier som bestäms att ha en lagringskapacitet på 3 dygn base-rat på dygnsmedelförbrukningen för hushållsel och tappvarmvatten.
För att tillgodose värmebehovet så sker det på två sätt. Primärt från el och sekundärt från pelletspanna. Under de månader som elproduktionen från solceller och vindkraftverk överstiger tappvarmvattnet och hushållselens elbehov och det finns ett värmebehov så används överskottet till från-luftsvärmepumpen för uppvärmning av byggnaden primärt. Sekundärt när värmebehovet är större än elöverskottet till frånluftsvärmepumpen så aktiveras pelletskaminen. Pelletkaminen arbetar efter extern termostat och har en reglerbar effekt som anpassas efter behovet.
Tabell 1 visar förutsättningarna för solcellsanläggningarna i öst-västlig riktning och vilken solcellstyp som används samt upptagen yta för varje anläggning.
Tabell 1: Solcellsanläggning för off-grid 18 200 kWh och 12 000 kWh
Riktning 50 %Öst 80°, 50% Väst 260°
Lutning 22°
Solcellstyp Monokristallina
Takets Yta Öst 150m², Väst 150m²
Solpanel Yta för 18 200 kWh 135m² fördelat på Öst och Väst Solpanel Yta för 12 000 kWh 88m² fördelat på Öst och Väst Nyttjad takyta för den stora anläggningen på 18 200kWh är 45% vilket visar att anläggningen går att expandera.
Tabell 2 visar förutsättningarna för de två vindkraftverken med årsme-delvind och energiproduktion per månad för varje vindkraftverk.
Tabell 2: Vindkraftverk Windflower
Antal 2 st
Startvind 2 m/s
Rotordiameter 2 m
Årsmedelvind Jönköpings flygplats 4 m/s Energiproduktion/månad 108 kWh st
Årsmedelvinden är en avgörande faktor för energiproduktionen.
Tabell 3 visar pelletskaminens effekt och att den är reglerbar från 2,4 kW till 9,1 kW samt dess verkningsgrad.
Tabell 3: Pelletskamin för värmebehov
Effekt 2,4 - 9,1 kW
Verkningsgrad 0,8
Toppeffekten på 9,1 kW måste överskrida byggnadens effektbehov för att kunna uppnå rumstemperaturen på 21 grader vid dvut på -15,5C°.
Tabell 4 visar förutsättningarna för ett dieselverk för produktion av el och ljudnivå.
Tabell 4: Dieselverk för laddning av batterier
Elsystem 230 V
Effekt 4,5 kW
Verkningsgrad 0,36
Ljudnivå 78 dB
Effekten på dieselverket måste vara högre än medeleffekten för hushåll-sel och tappvarmvatten. Ljudnivån i bostadsområden är begränsade framför allt nattetid vilket gör den till en viktig parameter. Den maximala ljudnivån är 45 dB vilket dieselverket överskrider och ljuddämpande åt-gärder behövs som inbyggnation och ljuddämpare.
4.2 On-grid
Det årliga behovet av el för uppvärmning med frånluftsvärmepump, tappvarmvatten och hushållsel ska produceras med en solcells-anlägg-ning. Takets yta uppgår till 150 m² och är riktad västligt 260° och en lut-ning på 22°. Solpanelerna är monokristallina och täcker en yta på 88m² med 52 solpaneler. För att kunna täcka det årliga energibehovet ökas hu-vudsäkringen från 20 A till 25 A. Att öka effekten ytterligare för att pro-ducera mer el gör att kostnaden ökar markant då huvudsäkringen måste uppgraderas till 35 A. En laddstolpe tillkommer för att kunna nyttja elö-verskottet på årsbasis för till bränsle för en elbil där bränsleförbrukningen för en Hyundai Kona Electric [31] beräknats på och jämförts men bensin-bil i ekonomiskt perspektiv. En annan fördel med laddning av elbensin-bil är också att det blir högre nyttjande av egenproducerad el. Lagringen sker på el-nätet i form av inköp och försäljning av el.
Tabell 5 visar förutsättningarna för en on-grid solcellsanläggning på byggnaden och solcellernas upptagningsyta.
Tabell 5: Solcellsanläggning On-grid i västlig riktning
Takets yta 150 m²
Riktning Väst 260°
Lutning 22°
Antal paneler 52
Upptagen takyta 88 m²
Nyttjad takyta för solceller uppgår till 59 % vilket visar att kapacitet för större anläggning finns.
5 Resultat
Transmissions och ventilationsförluster
Tabell 6 visar värmeförlusten genom transmission för de olika byggnads-delarna i form av W/C°, omslutande area, genomsnittligt U-värde för hela byggnaden och värmeförlusten under ett år. Effektbehovet för värme pre-senteras också.
Tabell 6 : Transmissionsförluster i byggnaden.
Byggnadsdel Area(m2) U-värde(W/m²C°) U*A
Ytterdörr(garage) 2,10 0,900 1,89
För att beräkna den totala värmeförlusten så är Qtrans, en viktig del. Effekt-behovet för värme används för att dimensionera effekten på en pelletska-min så att tillräcklig värme kan produceras för att hålla en inomhustem-peratur på 21C° under rådande dvut på -15,5 C°.
Tabell 7 visar värmeförlusten genom ventilation uppdelat på bostad och garage under ett år.
Tabell 7: Ventilationsförluster för bostad och garage
Qvent(bostad)= 9300 kWh/år
Qvent(garage)= 1700 kWh/år
Qtot 25 800 kWh/år
Qvent(bostad)och Qvent(garage) summeras till Qtot och är byggnadens totala värmeförluster under ett år. Ventilationsförlusterna står för 42% av vär-meförlusterna medan transmissionsförlusten står för resterande 58%
Energibalans och fördelning
Figur 1 beskriver balansen mellan byggnadens bortförda värme i form av förluster med tillförd värme från solinstrålning, människor, elförbrukare och värmeproduktion utan värmepump.
Figur 1: Energibalans utan värmepump
Värmeproduktionen motsvarar den del som måste tillföras byggnaden i form av inköpt energi och står för 59 % av hela uppvärmningsbehovet.
Ventilationsförlust
Tabell 8 beskriver fördelningen av el för tappvarmvatten, hushållsel och värme uppdelat på år och månad. Tappvarmvatten och värme betjänas av frånluftsvärmepump. Elförbrukningen i fastigheten är baserad på förbrukningsstatistik från Jönköpings Energi. Värmen är
energiindexkorrigerad med statistik från SMHI.
Tabell 8: Fördelning av elförbrukning med frånluftsvärmepump och energi-indexkorrigering med energistatistik från Jönköpings energi.
Energiförbrukning År Månad
Tappvarmvatten 1100 kWh 91 kWh Hushållsel 4 500 kWh 370 kWh
Värme 6 400 kWh
Totalt 12 000 kWh
Månadsförbrukningen av el för tappvarmvatten och hushållsel ligger till grund för produktionsbehovet för el medan värmebehovet delvis ersätts av värmeproduktion. På årsbasis uppgår elproduktionen för tappvarm-vatten och hushållsel till 46% av det totala elbehovet med frånluftsvärme-pump.
Figur 2 visar en procentuell fördelning av energianvändningen per år för tappvarmvatten, hushållsel och värme med frånluftsvärmepump där värmen är energiindexkorrigerad.
Figur 2: Fördelning av energianvändning med frånluftsvärmepump.
Hushållsel 37%
TVV 9%
Värme 54%
Energianvändning/ år
1 2 3
Hushållsel och tappvarmvatten kommer att förses med elenergi och värme kommer att delvis förses med elenergi och resterande värmeenergi i form av pellets vid off-grid system.
Figur 3 visar månadsförbrukningen och motsvarar behovet sett över året baserad på förbrukningsstatistik från Jönköpings Energi med frånluftsvärmepump och energiindexkorrigerad värme fördelat på årets månader. Fördelningen i varje stapel visar hur elenergin är fördelat på hushållsel, tappvarmvatten och värme.
Figur 3: Energiförbrukning fördelat på månadsbasis med frånluftsvärme-pump.
Hela figur 3 visar behovet i varje månad och fördelning och är grunden till beräkningar för off-grid system. Elbehovet för hushållsel och tapp-varmvatten är konstant över året medan värmebehovet varierar och är störst under vinterhalvåret.
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800
Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec
Månadsförbrukning kWh
H-hållsel TVV Värme
Off-grid
Figur 4 visar hur stor del av varje månads energibehov som de olika ener-gislagens täcker för en off-grid anläggning med solcellssystem på 18 200 kWh, två vindkraftverk, pelletskamin och dieselverk. De mörkblåa fälten visar överproduktion som inte kommer till nytta och om man bortser för dem så framträder fastighetens totala energibehov under årets alla måna-der i figuren för hushållsel, tappvarmvatten och värme.
Figur 4: Fördelning av energislag månadsvis i Off-gridsystem med 18 200 kWh solcellsanläggning
I december och januari när solelproduktionen är som lägst så behövs stöttning av dieselverk och där täcks hela värmebehovet av pelletskamin.
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500
Månad Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec
18 200 kWh
Vindkraft Solceller Pellets Diesel Förlust
Tabell 9 är en sammanställning av hur mycket varje enskilt energislag producerar i form av el och värme per år samt outnyttjad elproduktion från solceller och den totala årsproduktionen i form av kWh.
Tabell 9: Årlig produktion av energi för 18 200 kWh solcellsanläggning Off-grid system
Solceller 18 200 kWh
Vindkraft 2 600 kWh
Pellets 3 700 kWh
Diesel 200 kWh
Totalt: 24 700 kWh
Varav förlust 12 600 kWh
Outnyttjad solcellsel uppgår till 51 % av den totala energiproduktionen och solcellerna nyttjas till 31 % av sin kapacitet.
Figur 5 visar hur stor del av varje månads energibehov som de olika ener-gislagens täcker för en off-grid anläggning med solcellssystem på 12 000 kWh, två vindkraftverk, pelletskamin och dieselverk. De mörkblåa fälten visar överproduktion som inte kommer till nytta och om man bortser för dem så framträder fastighetens totala energibehov under årets alla måna-der i figuren för hushållsel, tappvarmvatten och värme.
Diagram 5: Fördelning av energislag månadsvis i off-grid system med 12 000 kWh solcellsanläggning
Figur 5: Fördelning av energislag månadsvis i Off-grid system med 12 000 kWh solcellsanläggning
I november, december och januari när solelproduktionen är som lägst så behövs stöttning av dieselverk och där täcks hela värmebehovet av pel-letskamin.
Tabell 10 är en sammanställning av hur mycket varje enskilt energislag producerar i form av el och värme per år samt outnyttjad elproduktion från solceller och den totala årsproduktionen i form av kWh.
Tabell 10: Årlig produktion av energi för 12 000 kWh solcellsanläggning Off-grid
Solceller 12 000 kWh
Outnyttjad solcellsel uppgår till 38 % av den totala energiproduktionen och solcellerna nyttjas till 39 % av sin kapacitet.
0
Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec
12 000 kWh
Vindkraft Solceller Pellets Diesel Förlust
Tabell 11 visar batterilagringskapaciteten för 47 blybatterier parallell-kopplade med lagringskapacitet på 51 kW som motsvarar lagringstid på 3 - 3,5 dygn.
Tabell 11: Batterilagringskapacitet och dygnsförbrukning
Dygnsförbrukning (hushållsel och tappvarmvatten) 15,2 kWh
Antal batterier 47 st
Lagringskapacitet 51 kWh
Kapacitet 3 - 3,5 dygn
Dygnskapaciteten baseras på en normal dygnsförbrukning som motsva-rar elförbrukningen för hushållsel och tappvarmvatten.
On-grid
I figur 6 visar den blåa stapeln elproduktion från solcellsanläggningen på månadsbasis över året. Den gula stapeln visar det totala energibehovet i form av el för byggnaden som representerar hushållsel, tappvarmvatten och värme med frånluftsvärmepump där värmen är energiindexkorrige-rad.
Figur 6: Solcellsanläggning för 12 300 kWh samt byggnadens elförbruk-ning på månadsbasis med energiindexkorrigering.
Mest försäljning av el sker under sommarmånaderna och mest inköp av el sker under vintermånaderna.
0 500 1000 1500 2000 2500
On-grid solcellsproduktion 12 300 kWh och energibehov
el-produktion solceller energibehov
Tabell 12 visar sammanställningen av elproduktion per år, effekt och hu-vudsäkring mot stadsnätet.
Tabell 12: Sammanställning av elproduktion per år, effekt och huvudsäkring
Årlig elproduktion 12 300 kWh
Effekt 17,2 kW
Huvudsäkring 25 A
Effekten är maximerad för huvudsäkring på 25 A som blir begränsningen för uttagen el-energi över året.
Bränsle till el-bil
Tabell 13 visar överskottet från solcellsanläggningen på årsbasis och hur många mil som kan köras med elbil på elöverskottet.
Tabell 13: Elöverskott per år till bränsle för el-bil och räckvidd.
Elöverskott/ år 300 kWh
Antal mil 200
Miltalet används till att likställa bränslekostnaden för en bensinbil som besparing.
Ekonomi
Tabell 14 visar en pay-off kalkyl för två off-grid system med olika solcellsanläggningar och investeringskostnader. Rörliga kostnader för pellets, biodiesel och service på dieselverk dras av från den årliga besparingen baserad på nuvarande faktisk kostnad för el och abonnemang på 18 000 kr per år samt pay off tiden.
Tabell 14: Pay off-kalkyl som jämförs med en årlig kostnad på 18 000 kr i elräkningar som kan sparas vid ett off-grid system och med samtliga bidrag.
Investeringskostnad Off-grid 18 200 kWh visar att fast investeringskostnaden är lägre på 12 000 kWh så är återbe-talningstiden högre på grund av dyrare rörliga kostnader.
Tabell 15 visar två pay-off kalkyler med investeringskostnader, besparing och rörliga kostnader för ett on-grid system med solcellsanläggning på 12 300 kWh utan laddstolpe samt med laddstolpe och besparing på bräns-leförbrukning. Besparing på rörliga kostnader baseras på nuvarande fak-tiska kostnader i elräkning där fasta kostnader i form av abonnemang av-dragits vilket motsvarar ett pris på 1,25 kr per kWh ink moms. En
upp-Tabell 15: Pay off-kalkyl för ett on-grid system där 1 kWh sätts till priset av 1,25 kr
Investeringskostnad
Solceller 184 000 kr
Laddstolpe 10 000 kr
Besparing rörliga kostnader 14 000 kr
Ökad rörlig kostnad för uppgradering av huvudsäkring 900 kr Pay-off utan laddstolpe och 300 kWh
bränsleförbruk-ning
14,1 år
Besparing från bensin till el för elöverskott 300 kWh 2 400 kr Pay-off med laddstolpe och 300 kWh
bränsleförbruk-ning
12,5 år
Resultatet för återbetalningstiden utan laddstolpe är den som skall jäm-föras med off-grid systemen. Återbetalningstiden med laddstolpe och be-sparing i bränsle utgår ifrån skifte från bensinbil till elbil men tar inte hän-syn till investeringskostnad för elbil.
6 Diskussion
Transmissionsberäkningarna är korrekta med tanke på tillgång till exakta värden då jag själv har ritat och byggt fastigheten. Ventilationsberäk-ningen för garaget som har självdrag och bara uppskattats schablonmäss-igt kan vara fel uppskattat och kan därför påverka resultatet på ventilat-ionsförlusterna. För att få mer korrekta värden skulle en mekanisk från-lufsfläkt kunna användas för att hålla luftflödet konstant. Ett annat alter-nativ är att mäta frånluften vid olika utetemperaturer för att förstå hur flödet varierar över uppvärmningssäsongen.
Årsmedelvinden är en avgörande faktor för produktionen av el. Det finns en viss osäkerhet med vinden då byggnader runt omkring kan störa vin-dens framfart och förändra resultatet. Ett sätt att få ett mer korrekt mät-värde är att placera en vindmätare på hustaket under en längre period.
Pelletskaminen kan värma upp stora delar av huset men en svaghet är att kunna transportera värme till alla rummen. En teknik skulle kunna vara att låta golvvärmeslingorna i vardagsrum och kök ta upp värme och driva det till de andra sovrummen eller att koppla en ackumulatortank till pel-letskaminen.
Att beräkna behovet på storleken av batterilagringen går inte, därför har det bestämts en driftstid. För att få en bättre uppfattning om tillräckligt stor batterilagring så måste man testa sig fram med att köra systemet och mäta.
Batterilagringen påverkar positivt det överskott av el som används till värmeproduktion av frånluftsvärmepumpen när det finns ett värmebe-hov. Samma sak gäller för dieselverkets driftgång då det finns elbevärmebe-hov.
Det skall tilläggas att den beräknade täckningen från överskott av el bör bli bättre i verkligheten än resultatet då batterilagringskapaciteten inte går att räkna in teoretiskt.
Överproduktionen i off-grid kan användas till drift av elbil och samma sak gäller för on-grid systemet. Detta innebär att en investering i elbil gör att man nyttja solcellerna mer effektivt framför allt då i off-grid system där det finns en större andel överproduktion. Om då dessutom elbilen kan ansluta med Veicle to Home skulle detta öka nyttjandet av
överpro-En pay-off kalkyl har gjorts i samtliga fall. I off-grid systemen så anses det räcka eftersom återbetalningstiden blir så väldigt lång och en mer noggrannare analys skulle varken göra till eller från på den ekonomiska lönsamheten. Annat är det med on-grid systemet, där är återbetalnings-tiden inom rimliga gränser och en noggrannare investeringskalkyl bör utföras för att få ett mer korrekt ekonomiskt resultat.
7 Slutsats
För att återgå till frågeställningen om det är möjligt att gå off-grid så är svaret ja. Om man tittar på den ekonomiska delen med en enkel pay-off metod så visar det sig att än så länge är det inte ekonomiskt försvarbart och att investeringskostnaden är för hög.
Ett bättre alternativ ur ett ekonomiskt perspektiv är att vara on-grid där pay-off metoden visar att man får tillbaka investeringen innan garantin på solcellsanläggningens livslängd har passerat. Båda systemen är miljö-mässigt sett lika bra med tanke på CO2-utsläpp vid produktion av energi.
Det som går förlorat vid on-grid system är de fördelar som off-grid syste-met ger i form av okänslighet för elavbrott och prishöjningar samt käns-lan för att vara oberoende.
Fortsatta arbeten
För att få bättre värden på vindförhållande så bör en vindmätare sättas upp på plats och mätas över ett år samt att göra en undersökning på ett lite större vindkraftverk. En mer noggrann ekonomisk kalkyl bör även göras på en on-grid anläggning. Vad det gäller elbilar så kanske ett alter-nativ är en laddhybridbil och då bör man kolla över sina körvanor för att få maximal användning. Vätgaslagring är på frammarsch och bör tittas lite närmare på. Projektet har också skapat många frågor ju mer man lär sig. Skulle man ha gjort på ett annat sätt som att låta energin till värme och tappvarmvatten produceras och lagras med pellets och vind och sol-kraft täcka hushållselen som bara kan använda elektricitet? För att få svar dessa frågor krävs fortsatta studier och framför allt så måste systemen testas fram i verkligheten.
Källförteckning
Här följer exempel på hur en källförteckning kan utformas enligt Vancou-ver-systemet. Den är automatiserad enligt metoden numrerad lista och korsreferenser, som beskrivs i kapitel Fel! Hittar inte referenskälla..
[1] G.Forslund, J.Forslund ”Bästa inneklimat till lägsta energi-kostnad”3 utgåvan 2016 sid 130.
[2] Svensk Standard SS-EN ISO 6946, Byggkomponenter och byggnadsdelar - Värmemotstånd och värmegenomgångs-koefficient - Beräkningsmetod
[3] Svensk Standard SS-EN ISO 14683:2017, Köldbryggor i byggnadskonstruktioner-Linjär värmegenomgångskoeffi-cient-Förenklade metoder och schablonvärden.
[4] www.boverket.se/sv/byggande/halsa-och-inomhus-miljo/ventilation/luft-och-ventilation-i-bostader/
[5] B.Sandström, C.Högström ”Certifierad installatör RES Bas-blocket” version 4.0 2019 sid 51.
[6] G.Forslund, J.Forslund ”Bästa inneklimat till lägsta energi-kostnad”3 utgåvan 2016 sid 129.
[7] G.Forslund, J.Forslund ”Bästa inneklimat till lägsta energi-kostnad”3 utgåvan 2016 sid 158.
[8] Hämtad 2020-06-01 från: https://nordpeis.se/Produkter/In-satser/S-31A
[9] B.Sandström, C.Högström ”Certifierad installatör RES Bas-blocket” version 4.0 2019 sid 90
[10] Hämtad 2020-06-01 från: https://www.k-rauta.se/pro-
dukt/björkved-1m³/4742622000100?gclid=CjwKCAjw4871BRAjEiwAbxXi2
8KJeTDnRqb45z- piMJdvbgxHNSjcAM0YCRb1Eho4813evh7LiSX-gRoCVe0QAvD_BwE
[11] Hämtad 2020-06-01 från: https://ulma.se/sv/pelletska-min/109-pelletskamin-shell3-up-9kw.html
[12] Hämtad 2020-06-01 från: https://www.bauhaus.se/pellets-helpall-832kg-8mm
[13] B.Sandström, C.Högström ”Certifierad installatör RES So-lel” version 2.7 2019 sid 8
[14] P.Khammeeseenon ”Jämförelse av olika solcellanlägg-ningar på Haganässkolan”Linnèuniversitet 2018-01-31
[15] Hämtad 2020-06-01 från: https://www.smhi.se/data/meteo-
rologi/ladda-ner-meteorologiska-observationer/#pa-ram=wind,stations=all,stationid=74460
[16] https://rinfo.boverket.se/OMB/PDF/BFS2020-2_OMB.pdf
[17] B.Sandström, C.Högström ”Certifierad installatör RES So-lel” version 2.7 2019 sid 51.
[18] Svensk Standard SS-EN ISO 6946:2017 (E) Table 9 [19] Hämtad 2020-06-01 från:
https://www.isover.se/solut-ions/k205-platta-pa-mark-yttervagg
[20] Svensk Standard SS-EN ISO 14683
[21] Hämtad 2020-06-01 från: https://www.smhi.se/data/meteo-rologi/temperatur/normal-arsmedeltemperatur-1.3973 [22] G.Forslund, J.Forslund ”Bästa inneklimat till lägsta
energi-kostnad”3 utgåvan 2016 sid 131.
[24] Nibe F730 Installatörshandbok sid53.
[25] Hämtat 2020-06-01 från: https://www.velasola-ris.com/?lang=en
[26] Hämtat 2020-06-01 från: https://www.windforce.se/vind-kraft-windflower.php
[27] Hämtat 2020-06-01 från: https://www.smhi.se/data/meteo- rologi/ladda-ner-meteorologiska-observationer/#pa-ram=wind,stations=all,stationid=74460
[28] Hämtat 2020-06-01 från: https://www.duabhu-set.se/pdf/product.php?id=5340
[28] Hämtat 2020-06-01 från: https://www.duabhu-set.se/pdf/product.php?id=5340