Online-undervisning

2.3.1 Fjärrundervisning och distansundervisning

Under vissa förutsättningar kan undervisning för elever i grundskolan och gymnasieskolan ske med kommunikationsteknik och/eller informationsteknik. Denna typ av undervisning kan ske på två olika sätt; fjärrundervisning och distansundervisning. Vid fjärrundervisning ska eleverna bevista skolans lokaler och ha en handledare som stöd samtidigt som undervisande lärare finns på annan plats. Undervisningen ska vara i interaktion mellan elev och lärare och fjärrundervisningen ska dessutom ske i realtid det vill säga elever och lärare ska mötas och ha undervisningen i nutid. Distansundervisningen däremot behöver inte ske i realtid och eleverna behöver inte vara i skolans lokaler utan kan vara till exempel hemma. Även distansundervisning ska vara interaktiv och läraren ska ha regelbunden kontakt med eleverna. Elever i lågstadie- och mellanstadieåldern kan behöva stöd av vuxen vid distansundervisning för att klara av att arbeta med studierna. (Skolverket, 2021e; Skolverket, 2021f)

Distansundervisning får beslutas för en termin i taget som ett särskilt stöd och ska ha föregåtts av en individuell prövning där det framkommit att distansundervisning skulle kunna gynna eleven i fråga. Distansundervisning kan bli aktuell för elev om all annan tänkbar undervisning och annat stöd har uttömts. Det ska även finnas dokumenterad social, psykisk eller medicinsk problematik hos eleven. Distansundervisning får bedrivas i alla ämnen utom de praktiskt-estetiska ämnena och distansundervisningen ska ansvaras av behörig lärare. Ansvarig lärare ska ha återkommande kontakt med eleven för att vara ett stöd och ge återkoppling. Denna kontakt kan ske genom närundervisning eller fjärrundervisning. (Skolverket, 2021f)

Olika förutsättningar beroende på skolform styr om skolan får bedriva fjärrundervisning. I förskolan och förskoleklass får inte fjärrundervisning bedrivas. I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan får fjärrundervisning ske om skolan inte har kunnat anställa behörig och legitimerad lärare i ämnet eller att antalet elever är så få så att det inte är ekonomiskt försvarbart att ha undervisning på plats. Begränsning i fjärrundervisning gäller också antal undervisningstimmar på skolan och vilka ämnen som får ske via fjärrundervisning.

Fjärrundervisning får beslutas för ett år i taget. Läraren som bedriver fjärrundervisningen ska vara behörig och legitimerad, men undantag kan göras från detta krav. Handledare som finns hos eleverna behöver inte ha någon speciell behörighet men önskvärt är att handledaren är en lärare. (Skolverket, 2021e)

35 2.3.2 Under pandemin

Under rådande pandemi har Sveriges regering beslutat om en tillfällig förordning som rör undervisningen under pandemin. Inför läsåret 2021 har man beslutat om ändrade villkor vad gäller beslut om fjärr- och distansundervisning. Man vill undvika att behöva sätta in mer långtgående åtgärder än vad som behövs för att förhindra att smitta av covid-19 sprids. I förordningen omnämns inte fjärrundervisning eller distansundervisning utan man uttrycker sig istället att undervisning kan ske för elev och lärare på skilda platser och kan ske i realtid eller vid annan tid. Undervisningen kan liknas vid fjärrundervisning eller distansundervisning men kan bedrivas på andra sätt än med kommunikationsteknik och/eller informationsteknik.

(Skolverket, 2021g)

2.3.3 Att lyckas med undervisning på distans

För att undervisning digitalt och online ska bli lyckad behöver läraren tänka på att planera lektionerna väl i samma anda som lektioner som genomförs i närundervisning. I inbjudan till lektionen till eleverna skriver man vad som kommer att ske under lektionen och om det är några regler som de ska förhålla sig till. Som lärare behöver man se över hur ens arbetsmiljö ser ut ur elevernas perspektiv till exempel tänka på kameravinkel och störande ljud. Inför lektionen ska läraren vara bekant med lärplattformen och ha kontrollerat att all teknik fungerar som den ska.

Väsentligt är också att under pågående lektion interagera med eleverna, småprata med dem och uppmuntra eleverna att ha kontakt. (IT-pedagogen, 2020)

Att ha en plan B och kanske plan C inför kommande lektion ger en trygghet då det under lektionens gång kan uppstå bekymmer med exempelvis tekniken. Att delge material och erfarenheter till varandra inom skolan är också något som kan leda till bra online-undervisning.

Att ge eleverna uppgift att till exempel titta på en föreläsning inför lektionen bereder möjlighet att ha en mer interaktiv lektion. Läraren och eleverna kan ha samtal kring föreläsningen och eleverna har möjlighet att ställa frågor. Läraren kan ha i åtanke att ha kontakt och samtala med var och en av eleverna. (Nylander, 2020)

Att ha struktur över lektionen är a och o, att ha en tydlig start av lektionen och ett tydligt avslut.

Eleverna ska veta vad som kommer att ske under lektionen och läraren ska checka av att alla eleverna är medvetna om vad de ska arbeta med och att de är insatta i den digitala tekniken och

36

verktygen. Att komma överens om och arbeta strukturerat med feedback till eleverna och att ha en aktiv kommunikation med eleverna på olika sätt är viktigt. (Åkerfeldt, 2020)

2.3.4 Fördelar och nackdelar

En undersökning via enkät utförd av Ifous hur gymnasieelever har upplevt distansundervisning under pandemin visar att en del elever känner sig mer ensamma med distansundervisning (Åkerfeldt och Hermansson, 2021, 20). De säger sig inte få lika mycket gjort av skolarbetet som när de är i skolan och samarbete är dessutom svårt att genomföra vid distansundervisning (Åkerfeldt och Hermansson, 2021, 26). Elever upplever att svårigheter med distansundervisning är kontakten med läraren såsom att veta vad man ska göra och att kunna skriva på ett förståeligt sätt vad man vill ha hjälp med. Elever säger också att de heller inte får svar på de frågor de önskar få svar på eller inte får stöd när de behöver, det är med andra ord svårt att få hjälp. Elever upplever också att de fått fler uppgifter att arbeta med när undervisningen sker på distans. (Åkerfeldt och Hermansson, 2021, 29–30)

En fördel med distansundervisning är enligt en del elever att man kan styra över sin tid på ett annat sätt, de kan disponera tiden självständigt och kan med det hinna med fler fritidssysselsättningar. En del elever pratar också om mer tid för studierna och en bättre arbetsro för studierna när man arbetar på annan plats än i skolan. Elever svarar också att de kan fokusera mer på arbetet och får en högre närvaro på lektionerna när de arbetar via distans. Elever tar också upp att de tycker det är svårt att ha rutiner i vardagen när man inte går till skolan.

(Åkerfeldt och Hermansson, 2021, 31–31, 34)

Nylander (2020) skriver i Helt flippade klassrum att elever som bor trångt, elever som kan leva i en dysfunktionell familj och elever som inte har möjlighet till en bra studiemiljö blir lidande av distansundervisningen.

37