Exchange rates. The cost of euro and US dollar in Nordic currencies Table 8.8
Växelkurser. Priset på euro och US dollar mätt i de nordiska ländernas valutor
Danish krone Finnish mark/euro Icelandic krona Norwegian krone Swedish krona Årligt genomsnitt av 1 euro Average value of 1 euro 7.8737 4.8640 74.2900 7.9660 7.5202 1990 1990 7.2460 5.6440 83.7500 8.2858 9.3319 1995 1995 7.4537 1.0000 72.6100 8.1109 8.4465 2000 2000 7.4519 1.0000 78.1406 8.0073 9.2849 2005 2005 2009 7.4463 1.0000 172.6674 8.7285 10.6213 2009 Average value of 1 USD Årligt genomsnitt av 1 US dollar 1990 6.1853 3.8233 58.3100 6.2544 5.9100 1990 1995 5.6053 4.3658 64.7800 6.3369 7.1300 1995 2000 8.0903 0.9236 78.8700 8.8058 9.1718 2000 2005 6.0034 1.2441 62.8579 6.4450 7.4775 2005 2009 5.3551 1.3948 123.5943 6.2816 7.6457 2009 Pric02
Source: Central Banks of Denmark, Norway and of Iceland, Bank of Finland and Sweden and Eurostat.
Environment and energy · Miljö och energi 21
124 Public finance and prices · Offentlig ekonomi och priser
Share prices
The generally sound economic development of the Nordic coun-tries is also reflected in increased share prices. From 2003 to the spring of 2007, share prices have increased markedly in all Nordic countries – and definitely more than in the remaining West European countries. The price increases occurred after con-siderable decreases from 2000 to 2002, when especially Finnish shares – and especially shares in technological companies – ex-perienced very drastic fluctuations.
From the end of 2007 Nordic shares have decreased drastically as a result of the general crisis in the world economy. However, there was a turning point and rising share prices in 2009.
Aktiekurser
Den allmänt goda ekonomiska utvecklingen i de nordiska länderna har också resulterat i stigande aktiekurser. Från 2003 och fram till våren 2007 har aktiekurserna gått upp markant i hela Norden – och klart mer än i de övriga västeuropeiska länderna. Kursökningarna kommer efter betydande fall åren 2000–2002, då i synnerhet de finska aktierna – och speciellt aktierna i teknologifö-retag – undergick mycket våldsamma svängningar.
Sedan slutet av 2007 har alla de nordiska aktiekur serna fallit som ett resultat av den ekonomiska krisen. Under 2009 nåddes dock en vändpunkt följd av stigande aktiekurser.
Share prices Figure 8.10
Aktiekurser 25 50 75 100 125 150 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Denmark Finland Iceland Norway Sweden 175 200 225 250 Index 2005=100 Shar01
Source: OECD Main Economic Indicators.
Opdateret: 10/8 - kea
Kontrolleret:
Størrelse: 17,7x 6
Beskåret med 0,1 top og bund
125 Public finance and prices · Offentlig ekonomi och priser
Interest rate development
In recent 15 years, the interest rate has decreased in the Nordic countries – with Iceland as an exception. In 1990, the long-term interest rate, which is of importance to business investments and to the financing of dwellings, had a level of about 11 per cent in Denmark and Norway and one of about 13 per cent in Finland and Sweden. In 2005, the interest rate had dropped to about 3-4 per cent in Denmark, Finland, Norway and Sweden. This is a histori-cally low interest rate. After a few years with a slightly higher interest rate, it is in the beginning of 2009 again 3–4 per cent in these countries. The interest rates are still falling and are in 2010 just below 3 per cent in most of the Nordic countries.
Iceland is the exception, and here the interest rate of non-indexed 5-year bonds reached its lowest level of 6 per cent already in 2003. Since then, the Icelandic interest rates have moved upwards and were in the first quarter of 2008 10.6 per cent. Since then the interest rate has fluctuated drastically as a result of the financial crisis in Iceland. The interest rate was as high as 13.1 per cent in the fourth quarter of 2008 and had fallen to 9.0 per cent the next quarter. In the beginning of 2010 the Icelandic interest rate was 8.0 per cent.
Ränteutvecklingen
Räntan har de senaste 15 åren fallit i de nordiska länderna – med undantag för Island. Den långa räntan, som är väsentlig för näringslivets investeringar och för finansiering av bostäder, låg 1990 på en nivå omkring 11 procent i Danmark och Norge samt på omkring 13 procent i Finland och Sverige. År 2005 hade räntan fallit till 3–4 procent i Danmark, Finland, Norge och Sve-rige. Det är en historiskt låg ränta. Under de senaste åren har räntan stigit något, men i början av 2009 var den igen ungefär 3-4 procent i dessa länder. Räntorna har fortsatt att falla och är 2010 just under 3 procent i de flesta nordiska länderna. Island är undantaget, där räntan för icke-indexerade 5-års obligationer nådde sin lägsta punkt på 6 procent redan 2003. Sedan dess har den isländska räntan rört sig uppåt och var för-sta kvartalet 2008 10,6 procent. Sedan dess har räntan varierat kraftigt till följd av den finansiella krisen på Island. Räntan var så hög som 13,1 procent under det fjärde kvartalet 2008 och hade följande kvartal sjunkit till 9,0 procent. I början av 2010 var den isländska räntan 8,0 procent.
Long-term interest rates Figure 8.11
Långfristig ränta 0 2 4 6 8 10 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Denmark Iceland Norway Sweden 12 14 Finland Per cent Shar02
Source: OECD Main Economic Indicators.
Opdateret: 10/8 - kea
Kontrolleret:
Størrelse: 17,7x 6
Beskåret med 0,1 top og bund
126 Labour market · Arbetsmarknad
Labour market
Arbetsmarknad
The Nordic countries are characterised by high employment and low unem ployment. All countries have a well-working labour market. By international standards, a very high pro-portion of the adult population is economically active – both men and women.
In this chapter you can find information on labour market such as • employment • activity rates • unemployment • unemployment by sex • employment by industry • commuting
More detailed information on the subject and longer time series are available in the Nordic database, more specifically under labour market.
De nordiska länderna präglas av hög sysselsättningsgrad och låg arbetslöshet. De har alla välfungerande arbetsmarknader. Mätt med internationell måttstock är en mycket stor del av den vuxna befolkningen ute på arbetsmarknaden – både män och kvinnor.
I detta kapitel finner du bl.a. följande information om arbets-marknaden
• sysselsättning • relativa arbetskraftstal • arbetslöshet
• arbetslöshet efter kön • anställda per näringsgren • pendling
Mer detaljerad information om ämnet och längre tidsserier finns tillgängliga i den nordiska databasen, mer specifikt inom arbetsmarknad.
127 Labour market · Arbetsmarknad
Activity rates
Activity rates are calculated as the number of people in the labour force between the ages of 16 and 64 as a percentage of all those between 16–64 years old. The Nordic countries have a high activity rate in general, compared to other European coun-tries. For both men and women, Finland has the lowest activity rate, the Faroe Islands has the highest for men and Iceland for women. For men, the activity rates range from 76 per cent in Finland to 88 per cent in Iceland – for women, from 73 per cent in Finland to 83 per cent in the Faroe Islands.
The Nordic employment rates are also very high compared to the other West European countries.