Operationalisering

I detta avsnitt kommer vi att redogöra för de variabler som ingår i vår studie. I avsnittet framgår det hur dessa har operationaliserats utifrån våra hypoteser samt hur de är insamlade. Enligt Bryman och Bell (2013) är operationalisering en viktig del i en kvantitativ uppsats. I operationaliseringen definieras och utformas nämligen begreppen, vilket gör att studien blir tydligare och en mätning blir därmed möjlig att genomföra. Operationaliseringen underlättar också kodningen av det insamlande materialet i och med att kategorierna konkretiseras (Jacobsen, 2002). Vår studie baseras på fyra olika aspekter som presenteras i följande ordning: GRI indikatorer, storlek, verksamhetens konsekvenser och ägarstruktur.

4.6.1 GRI indikatorer

Regelverket GRI G3 används i studien eftersom denna version av regelverket var aktuell under fyra av fem år som är föremål för studien. Under 2003 var GRI G2 aktuellt, eftersom inget företag redovisade enligt denna version av regelverket har ingen beskrivning av versionen varit nödvändig. Regelverket GRI G3 är uppdelat enligt följande tre kategorier: ekonomisk påverkan, miljöpåverkan samt social påverkan. Inom varje kategori finns ett antal aspekter för att materialet ska bli lättare att skilja på. Inom aspekterna finns det sedan indikatorer som används för att jämföra innehållet i hållbarhetsredovisningarna. I operationaliseringen har vi utgått ifrån GRI:s definition av kategorierna.

Denna kategori förklarar hur företagen påverkar de ekonomiska förhållandena hos sina intressenter samt den ekonomiska påverkan på samhället. Inom denna kategori finns det nio resultatindikatorer som delas upp på tre aspekter: företagets ekonomiska resultat, dess marknadsnärvaro samt företagets indirekta ekonomiska påverkan. Inom aspekten ekonomiskt resultat ska företaget exempelvis redovisa det finansiella stödet från den offentliga sektorn samt omfattningen av organisationens förmånsbestämda åtaganden. Inom aspekten marknadsnärvaro ska företaget exempelvis redovisa sina rutiner för lokalanställning och skalan för ingångslönerna jämfört med de minimilöner som finns där företaget är verksamt. Inom den sista aspekten, indirekt ekonomisk påverkan, ska företaget exempelvis redovisa om utvecklingen och påverkan av investeringar i infrastruktur som huvudsakligen görs för allmänhetens nytta (GRI, 2006).

Miljöpåverkan:

Enligt GRI (2006) handlar kategorin miljöpåverkan om hållbarhet som berör det företagets påverkan på det levande och icke levande naturliga systemet. Inom kategorin finns det 30 indikatorer som delas in i nio aspekter: material, energi, vatten, biologisk mångfald, utsläpp till luft och vatten samt avfall, produkter och tjänster, efterlevnad, transport och slutligen en övergripande aspekt. Inom dessa aspekter ska företaget exempelvis redovisa sitt utsläpp av växthusgaser, den totala vattenanvändningen och materialanvändningen (GRI, 2006).

Social påverkan:

Kategorin om social påverkan ska företaget beskriva sin påverkan på de sociala system som den verkar inom. Social påverkan har 40 indikatorer med fyra underkategorier och respektive underkategori innehåller i sin tur aspekter. I underkategorin anställningsförhållanden och arbetsvillkor återfinns aspekterna: anställning, relationen mellan anställda och ledning, hälsa och säkerhet i arbetet, utbildning samt mångfald och jämställdhet. Här ska företaget bland annat redovisa det genomsnittliga antalet utbildningstimmar samt andelen av personalstyrkan som omfattas av kollektivavtal (GRI, 2006).

Gällande underkategorin mänskliga rättigheter ska företaget bland annat redovisa i vilken utsträckning mänskliga rättigheter tas i beaktande vid investeringar och val av leverantörer. Mänskliga rättigheter innehåller följande aspekter: investerings- och upphandlingsrutiner,

icke-diskriminering, föreningsfrihet och rätt till kollektivavtal, förbud mot barnarbete, förhindrande av tvångsarbete och obligatoriskt arbete, klagomålshantering, säkerhetsåtgärder och ursprungsbefolkningars rättigheter. Inom underkategorin organisationens roll i samhället ska företagets påverkan på samhällets redovisas samt de risker som uppstår när företaget interagerar med andra. Underkategorin innehåller aspekterna: samhälle, korruption, politik, konkurrenshämmande aktiviteter och efterlevnad. I den sista underkategorin produktansvar ska företaget redovisa hur företagens produkter eller tjänster påverkar sina kunder. Följande aspekter finns inom produktansvar: kundernas hälsa och säkerhet, märkning av produkter och tjänster, marknadskommunikation, kundernas integritet (GRI, 2006).

Totalt finns det 79 indikatorer för vilka företagen kan välja att rapportera. Vi har sedan undersökt hur många GRI indikatorer som har rapporterats för respektive företag under de fem valda åren för studien. Har en indikator varit rapporterad i företagets hållbarhetsredovisning har detta markerats med 1 i kodningsmanualen och har den varit ej rapporterad har den markerats som 0. Varje företag fick således en siffra med totalt antal rapporterade indikatorer inom de tre kategorierna ekonomisk-, miljö- och social påverkan.

I de fall företagen inte rapporterat enligt GRI, har istället utarbetade sökord använts för att analysera innehållet i hållbarhetsredovisningen. Sökorden har arbetats fram från respektive indikator i GRI G3. Dessa återfinns i bilaga två. I hållbarhetsredovisningen har vi använt sökorden för att bedöma vilka indikatorer som är rapporterade. Har vi genom sökorden kunnat identifierat en indikator har detta markerats med 1 i kodningsmanualen och har den varit ej rapporterad har den markerats som 0. Utfallet vid användandet av sökorden blir således detsamma som om företagen redovisade enligt GRI.

4.6.2 Storlek

För att utreda om aspekten storlek påverkar utfallet krävs en operationalisering av stora samt små företag. Bonsón och Bednárová (2014) menar att omsättningen påverkar mängden hållbarhetsredovisning som redovisas. Även Vormedal och Ruud (2009), Abbott och Monsen (1979), Patten (1991) samt Tagesson et al. (2009) har använt detta mått i sina studier för att klassificera företag som stora och små. I denna studie har vi därför valt att utgå från måttet

omsättning för att bedöma om ett företag räknas som stort eller litet. Vi har valt att använda bolagsverkets definition, företag som omsätter mer än 80 miljoner kronor är stora företag. Små företag är de som har en omsättning mindre än 80 miljoner kronor (Bolagsverket, 2017).

För att beräkna om företagen i urvalet är stora eller små har ett snitt på omsättningen för åren 2003 och 2007 räknats ut. Därefter har också ett snitt för åren 2008, 2009 och 2013 räknats ut. Var snittet under 80 miljoner kronor räknas företaget som ett litet företag. Detta har varit nödvändigt eftersom företagens omsättning varierar under perioden som vi undersöker. Detta hade kunnat bli ett problem om företagens omsättning varierar stort mellan åren. Men resultatet visade att de företag som räknas till små under 2003 och 2007, även räknas till små under åren 2008, 2009 och 2013. Samma resultat gäller för stora företag. De företag i urvalet som i studien räknas till gruppen små företag är Arlandabanan, Göta kanalbolag, Swedesurvey, Bostadsgaranti samt Statens Bostadsomvandling.

4.6.3 Verksamhetens konsekvenser

De statligt ägda företagen varierar i sin verksamhet, det handlar exempelvis om att sälja alkoholhaltiga drycker på Systembolaget, transportera passagerare via SJ:s tåg och uppträda på den Kungliga Operan (Näringsdepartementet, 2017). Man kan då ställa sig frågan hur dessa skilda verksamheter påverkas av att ägardirektivet införts. Farache och Perks (2010), Grafström et al. (2008) samt Gamerschlag et al. (2011) menar att företag med sociala- eller miljömässiga konsekvenser i sin verksamhet kommer att hållbarhetsredovisa i större utsträckning. Amran och Keat Ooi (2014) menar att företag vars verksamhet har en stor miljöpåverkan tenderar att använda sig av en mer omfattande hållbarhetsredovisning. Därför kan verksamhetens

konsekvenser påverka mängden hållbarhetsredovisning.

Moneva, Archel och Correa (2006) hävdar att företag som följer GRI:s ramverk fokuserar på de indikatorer som ligger i nära relation till företagets verksamhet. Det är även konstaterat att de företag med sociala- och miljömässiga konsekvenser i sin verksamhet, rapporterar flest GRI indikatorer inom dessa kategorier (Moneva et al., (2006); Gamerschlag et al., (2011). För att kunna dela upp företagen utefter verksamhetens konsekvenser har detta operationaliserats utefter

vilken grupp av indikatorer företagen redovisade för mest år 2013. Verksamhetens konsekvenser anses speglas i de indikatorer företagen redovisar i störst utsträckning. Detta eftersom GRI:s indikatorer är uppbyggda på så sätt att företagen kan välja att rapportera de indikatorer som är väsentliga för företagets verksamhet (GRI, 2006). Det finns tre grupper av indikatorer, ekonomiska, sociala och miljömässiga indikatorer. Utefter denna uppdelning tillhör varje företag antingen ett så kallat neutralt, alltså de som redovisade mest ekonomiska indikatorer år 2013. Eller ett så kallat icke neutralt företag, alltså de som redovisade flest miljö- eller sociala indikatorer. De icke neutrala företagen är Apoteket, Kungliga Operan, Svenska Spel, Akademiska Hus, Teracome, Samhall, Systembolaget, Svensk bilprovning, Green Cargo, Lernia, Sveaskog, Vasallen, Miljömärkning och SJ.

4.6.4 Ägarstruktur

De statligt delägda företagen kan antas ha starkare påtryckningar från dess aktieägare än statligt helägda företag som resultat av agentteorin. Detta eftersom agentproblematiken är mer förekommande i företag med ett spritt ägande. Vid ett spritt ägande övervakar principalerna i större omfattning än vid ett koncentrerat ägande. Således sätter principalen större press på att företaget ska producera redovisning vid ett spritt ägande än vid en koncentrerat ägande (Adrem, 1999). Enligt Tagesson et al. (2009) påverkar ägarstrukturen mängden hållbarhetsredovisning som företaget producerar. Hubbard (2011) menar att ägarstrukturen påverkar företagens hållbarhetsredovisning. Företag med ett spritt ägande kommer således hållbarhetsredovisa i större utsträckning. För att undersöka denna aspekt i vår studie krävs en indelning av företagen i urvalet och vi har valt att baseras detta på ägarkoncentration likt Tagesson et al. (2009) samt Hubbard (2011). Vi har därför delat in företagen i hel- och delägda företag. Delägda företag kommer då spegla det spridda ägandet och antas hållbarhetsredovisa i större utsträckning. De statligt delägda företagen är Bostadsgaranti, SOS Alarm, Telia, Svensk Bilprovning och Miljömärkning Sverige.