2010
på 7 minuter
Orange rapport 2010 på 7 minuter
Balanstalet mäter systemets finansiella ställning och beräknas som systemets tillgångar dividerat med pensions skulden. Sedan balanstalet baserat på 2008 års redovisning beräknas dock buffertfondens värde som medelvärdet av fondens marknadsvärde den 31 december de tre senaste åren. Om balanstalet under
stiger 1,0000, det vill säga att pensionssystemets skulder överstiger tillgångarna, aktiveras den så kallade balans
eringen för att säker ställa systemets långsiktiga balans.
Balans eringen är en del av indexeringen och innebär att indexeringen av pensionerna och pensionsbehåll
ningarna minskas. Pensionsskulden räknas därmed upp i långsammare takt och pensionssystemet stärks.
Den lägre indexeringen pågår tills systemet åter är i finansi ell balans. Eventuella överskott som uppstår efter att balanser ingen har aktiverats används direkt för att så långt som möjligt öka indexeringen och på så vis återställa pensionernas värde.
Förändring av tillgångarna 2010. Under 2010 ökade buffertfonden, det vill säga Första–Fjärde och Sjätte APfonden, med 68 miljarder kronor, eller 8,2 procent.
Buffertfondens posi tiva avkastning uppgick till 85 mil
jarder kronor, eller 10,3 procent. 2010 blev precis som 2009 ett år då fond ernas utgifter, pensionsutbetalningar och administrationskostnader, över steg inbetalda pen
sionsavgifter till inkomstpensionssystemet. Skillnaden gav ett negativt bidrag på 17 miljarder kronor.
Avgiftstillgången ökade med 213 miljarder kronor, eller 3,3 procent. Ökningen orsakades av både högre
avgiftsinkomster och stigande KPI 2010. Omsättnings
tiden sjönk dock vilket minskade ökningen i avgifts
tillgången. Totalt ökade inkomstpensionens tillgångar med 280 miljarder kronor, eller 3,9 procent.
Förändring av pensionsskulden 2010. Pensionsskul
den minskade med 145 miljarder kronor, eller 1,9 pro
cent. På grund av balanseringen var såväl indexeringen av skulden till aktiva som till pensionärer negativ, vilket gav en skuldminskning på 165 miljarder kronor.
Årets pensionsutbetalningar översteg ny intjänade pensions rätter och ATPpoäng, inklusive vissa just er
ingar, vilket bidrog med en ytterligare minskning på 5 miljarder kronor. Skulden till pensionerade påverkas av medellivslängdens förändring. Jämfört med 2009 har en 65årings genomsnittliga utbetalningstid (den ekonomiska medellivslängden) ökat med 42 dagar.
Den längre förväntade utbetalningstiden medförde en skuldökning på 25 miljarder kronor.
Årets resultat 2010. Årets resultat i inkomstpensions
systemet var 425 miljarder kronor. Pensionssystemets kapitalunderskott på 323 miljarder kronor från 2009 har under året vänt till ett kapitalöverskott om 103 miljarder kronor. Minskningen av skulden och ökade till gångar har gett ett positivt resultat 2010.
Finansiell ställning 31 december 2010. Den 31 december 2010 var tillgångarna 1,40 procent högre än pensionsskulden. Systemets balanstal för 2012 har beräknats till 1,0024.
Balanstal 1,0024 0,9549 0,9826 1,0026 1,0149 1,0044 1,0014 1,0097 1,0105 Finansiell
ställning* 1,0140 0,9570 0,9672
* Balanstal enligt tidigare definition (t.o.m. år 2007), det vill säga räknat enbart på buffertfondernas marknads-värde 31 december respektive år.
År 2008 och 2009 beräk-nades balans talet till mindre än 1,0000. År 2010 har balanstalet, som beräk-nas utifrån den finansiella ställningen den 31 decem-ber 2010 och påverkar indexeringen årsskiftet 2011/2012, beräknats till större än 1,0000. Balans-talet är 1,0024 och kommer att öka indexeringen med 0,24 procent.
Orange rapport 2010 på 7 minuter
Premiepension
Premiepensionssystemet är ett fonderat system där pensionsspararna själva väljer i vilka fonder premie
pensionspengarna ska placeras. Pensionen betalas ut genom att det ackumulerade kapitalet säljs av. Tillgång
arna utgörs av pensionsspararnas placeringar i fonder.
Pensionsskulden till aktiva och pension erade för fond
försäkring är i huvudsak knuten till fond andelar. För
ändringar i fondandelarnas värden påverkar direkt och lika mycket pensionsspararnas tillgångar i systemet.
Pensionsskulden för traditionell försäkring är värdet av återstående garanterade ut betalningar. Värdet beräknas med antaganden om framtida avkastning, livslängder och driftskostnader. I premiepensions systemet har i princip all in och utbetalning till och från systemet och all värdeförändring samma påverkan på systemets tillgångar och skulder. Systemets resultat ska därför årligen vara i princip noll kronor. Att resultatet avviker från denna princip förklaras huvudsakligen av den traditionella livförsäkringen.
Pensionsspararnas intjänade pensionsrätter placeras i december året efter intjänandeåret. Pensionärernas fondinnehav ökar med de nya pensionsrätterna före årsomräkningen av ut gående pensioner vilket i sin tur påverkar pensions utbetalningen för kommande år.
Förändring av tillgångarna 2010. Premiepensions
tillgångarna har under året ökat med 71 miljarder kronor. Ökningen består av nya pensionsrätter 31 miljarder kronor, värdeökning på fonderat kapital 42 miljarder kronor och pensionsutbetalningar –1 miljard kronor. Värdeutvecklingen under året har varit 12,1 procent. Den genomsnittliga kapital vägda avkast
ningen i premiepensions systemet har sedan de första inbetalningarna till systemet 1995 varit 4,2 procent per år.
Förändring av pensionsskulden 2010. Pensions
skulden ökade med 70 miljarder kronor 2010. För
ändringen av pensionsskulden avser i princip samma nyintjänade pensionsrätter, positiva värdeförändring och utbetalning av pensioner som nämnts ovan.
Årets resultat 2010. Årets resultat uppgick till 1 249 miljoner kronor. Resultatet har, förutom ett positivt resultat från fondverksamheten på 207 miljoner kronor, påverkats av den traditionella försäkringen med 1 042 miljon er kronor, handeln med fond andelar via handelslagret med 28 miljoner kronor och av ett ränte netto med 29 miljoner kronor. Huvudorsaken till årets stora positiva resultat inom traditionell försäkring beror på att andelen pensionärer som valt traditionell försäkring har ökat kraftigt.
Flerårsöversikt Miljoner kronor
2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002
Fondförsäkring 409 640 341 371 231 600 309 423 268 708 192 770 125 024 94 124 59 416
Traditionell försäkring 4 953 2 212 1 733 1 288 739 307 94 31 4
Hur påverkas balanstalet av förändringar i underlagen?
Typ av underlag Förändring i underlag Förändring av balanstal
Avgiftsunderlag +1 % +0,6 %
Fondavkastning +10 procentenheter +0,4 %
Pensionsålder +1 år +2 %
Ålder för inträde
på arbetsmarknaden –1 år +4 %
Känslighetsanalysen i tabellen visar effekten på balanstalet om en typ av underlag ändras, medan övriga underlag antas vara oförändrade.