(till större delen efter Furuland 1968):
arrondering = den geometriska utsträckningen hos en åker.
avrösningsjord = ouppodlad jord som ej avsetts för uppodling, eller som ej är odlingsbar. Vanlig term vid laga skifte.
betesmark = mark för djurens betesgång; har sällan varit odlad.
ensäde = åkern besås årligen, dock kan mindre delar av den igenläggas för kortare eller längre tid.
extensivt lantbruk = innebär att ett minimum av arbete och kapital nedläggs på viss areal från vilken man nöjer sig med en låg avkast ning.
fossilt formelement = form där funktionen gått helt förlorad. backbruk = åkerbruk med användande av grävkäpp eller hacka.
harvning = jordbearbetning efter plöjning eller ärjning för att mylla utsädet, bryta jordskorpa eller förinta ogräs.
hektar ytmått (ha), 1 ha omfattar 100 x 100 meter.
hägnad = stängande konstruktion, huvudsakligen till skydd mot betes djur. Kan utgöras av trä, sten, dike, vall, etc.
hävda = bibehålla jordens avkastningsförmåga.
gärde, vång = inhägnad mark; numera vanligen om större sammanhäng ande stycke av odlad jord.
gödsling = tillförande av organiska näringsämnen (stallgödsel) eller oor ganiska (handelsgödsel) näringsämnen till jorden.
impediment = markområde som pga. sin beskaffenhet ej används för odling. Termen används vid både åker- och skogsbruk.
inrösningsjord = trädgård, åker, äng, eller annan med fördel odlingsbar mark. Vanlig term vid laga skifte.
intaga, vret, lycka, horva, heja, täkt = enstaka åker eller äng belägen på utmark, vanligen inhägnad.
intensivt lantbruk = innebär att man med alla tjänliga medel söker upp nå största avkastning på minsta möjliga areal.
inäga = tomt, trädgård, åker och äng.
kyttlandsbruk, kärrbruk = dränering och bränning av torvmark för att erhålla åker.
myrodling, mossodling = utnyttjande av myr- och mossmark för odling, vanligen av havre, råg eller hö.
märgling = tillförande av märgel, en kalkrik jordart, till jorden. parcell = teg, eller den minsta avgränsbara åkerytan.
plöjning = jordbearbetning med plog. recent formelement = i bruk varande form.
relikt formelement = fungerande formelement där någon eller några av de primära funktionerna försvunnit.
skumplöjning = mycket grund plöjning. slätter = bärgning av hö.
röjningsbruk = då man avstår från att hålla den odlade jorden i ständig hävd. Istället tas nya ytor upp, vanligen efter ett roterande system. En form av röjningsbruk är svedjebruk.
skifte = 1. delningsförrättning (t.ex. laga skifte). 2. bestående resultat av förrättningen (t.ex. åkerparceller)
slutfåra, tegfåra = fördjupning vid isärfällning av tiltor från varandra. svedjebruk = då marken förbereds för odling genom att skog torkas och
bränns. Svedjebruk är en form av röjningsbruk. tilta = jordremsa som vid plöjning lösskäres och vändes.
tresäde = åkern indelas i tre delar, varav årligen två delar besås och en del trädas.
trädesbruk = marken läggs i träda, dvs. bearbetas men besås ej. tunnland = 4936 kvadratmeter (ca 0,5 hektar).
tvåsäde, tvåskifte = åkern indelas i två delar, varav årligen en del besås och en del trädas.
utmark = mark som ej används för åker eller äng.
vall = åkerareal för odling av vallväxter till frö, slåtter eller bete.
vattenfåra - ytlig ränna som uppdrages på åkrar med höstsådd, för att förhindra ytvattenansamlingar vid snösmältning på våren.
vältning = jordbearbetning för att dels packa jorden, dels bryta eventuell jordskorpa.
åker = del av åkeryta, som ur brukningssynpunkt bildar en avgränsad enhet antingen genom topografin eller uppdragna avgränsningar, som vallar, diken, hägnader etc. (=parcell).
årder, krok = redskap att bryta grässvål, mylla och luckra. är ja, rista, tvära = jordbearbetning med årder.
Litteratur
Ett speciellt urval referenser till svensk fossil åker finns förkortat angiv na under beskrivningarna till varje åkerform. Dessa referenser är i regel tillräckliga för att skaffa en översiktlig kunskap om svenska agrarläm ningar. Följande litteraturlista innehåller dock ytterligare referenser för vidareläsning. Observera att företrädesvis 1900-talslitteratur ingår.
Adams, I.H. 1976. Agrarian landscape terms: A Glossary for Historical Geography. Institute of British Geography. London.
Anderson, Ph. 1985. An area with Ancient Terraces in Norra Säm parish, Älvsborgs County, Västergötland. Arkeologi i Sverige 1982-83. Riksantikvarieämbetet. Andersson, H. 1965. Gullåkra, ein durch Solskifte geteiltes Schonendorf. Geografiska
Annaler. Ser. B. Kulturgeografiska Institutionen, Stockholms Universitet
- 1966. Skånska åkerskiften. Ymer 1966.
Arbman, H. 1946. Det äldsta åkerbruket. Svenska turistföreningens årsskrift 1946. Aronsson, M. 1979. Slåtter och betesmark i det äldre odlingslandskapet. Bygd och
Natur 1979.
Asheim, V. 1978. Kulturlandskapets historie. Oslo. Aston, M. Sc Rowley, T. 1974. Landscape Archaeology. Baker, A.R.H. & Harley, J.B. 1973. Man made the Land.
Baudou, E. 1973. Arkeologiska undersökningar på Halleby, D.l. Acta Universitatis Stockholmiensis. Stockholm Studies in North European Archaeology 3.Stockholm. Beresford, M.W. 1951. Ridge and Furrow and the Open Fields. Economical Histo
rical Revieiv.
- & St.Joseph, J.K.S. 1979. Medieval England: An Aerial Survey. Cambridge. Bertilsson, U. 1984. Fossil åkermark i Älvsborgs län. Västgöta-Dal 1984.
- 1985. Revideringsinventeringen i Älvsborgs län, 1982-83. Arkeologi i Sverige 1982-83. Riksantikvarieämbetet.
- 1986. Revideringsinventeringen i Älvsborgs län 1984. Arkeologi i Sverige 1984. Riksantikvarieämbetet.
Björkman, E. & Hjolman, B. 1985. Vägen till din historia. Västergötlands Fornmin
nesförenings tidskrift. Skara.
Bowen, H.C. 1963. Ancient Fields. British Association for the Advancement of Sci ences.
Bradford, C.J. 1957. Ancient Landscapes. London.
Butzer, K. 1982. Archaelogy as Human Ecology. Method and theory for a contextual
approach. Cambridge.
Carlsson, D.1977. Den folkvandringstida ödeläggelsen på Gotland. Gotländskt arkiv
1977.
- 1979, Kulturlandskapets utveckling på Gotland. En studie av jordbruks- och bebyg gelseförändringar under järnåldern. Stockholm.
- 1980. Det blekingska kulturlandskapet. Ale nr 4, 1980.
- 1982 Fjäle i Ala. Presentation av ett forskningsprojekt. Gotländskt Arkiv.
- 1983. Från ensäde till tvåsäde. Kontinuitet och förändring i det gotländska jordbru
ket med utgångspunkt från Fjäle i Ala socken. Kulturgeografiskt Seminarium 1/83, Kulturgeografiska Institutionen, Stockholms Universitet.
- 1984. Change and Continuity in the Iron Age Settlement of Gotland. Settlement and
Economy in Later Scandinavian Prehistory (ed. K. Kristiansen). BAR International
Series 211.
- 1986a. Kontinuitet och förändring. Gotlandsgården under förhistorisk tid och med eltid. Ymer 1986.
- 1986b. The Ancient Cultivation of Arable Land. Nordic Late Quaternary Biology and Ecology (ed L.K. Königsson). Striae, vol. 24. Uppsala.
Carlsson, K. & Gren, L. & Höglin, S. 1989. Kartering och provgrävning av fossil åkermark. Fornlämning 39 i Örslösa socken, Västergötland. Riksantikvarieämbe
tet. Rapport UV-Väst.
Christophersen, A. 1981. Några reflexioner kring de högryggade åkrarna i Kungs- marken. Ale Nr 3 1981.
Claesson, C. & Thålin, H. 1940. Några synpunkter på sydöstsvensk bebyggelse och odling under järnåldern. Folk-Liv IV.
Cullberg, Kj. 1982. Det bohusländska odlingslandskapet. Skrifter utgivna av Bohus läns museum och Bohusläns hembygdsförbund. Nr 2.
Curwen, C. 1946. Plough and Pasture. London.
Curwen, C. & Hatt, G. 1953. Plough and Pasture. New York.
Dahl, S. 1942. Torna och Bara. Studier i Skånes bebyggelse- och näringsgeografi före
1860. Lund.
Dahlman, C. 1980. The Openfield System and Beyond. A property rights analysis of
an economic institution. Cambridge.
Damell, D. 1978. Område med odlingsrösen, Österbygärde, Sunds sn, Östergötland.
Riksantikvarieämbetet, Rapport UV 1978:21.
Denecke, D. 1979. Zur Terminologie ur- und frühgeschichtlicher Flurparcellierungen und Flurbegrenzungen sowie im Gelände ausgeprägter Flurrelikte. Grundzüge eines terminologischen Schemas. Untersuchungen zur eisenzeitlichen und frümitteralter-
lichen Flur in Mitteleuropa und ihrer Nutzung. Teil 1. Herausgegeben von H.
Beck, D. Denecke & H. Jankuhn. Göttingen.
Dodgshon, R.A. 1980. The Origin of British Field Systems. An Interpretation. Lon don.
Dovring, F. 1953. Agrarhistorien. Svenska Historiska Föreningens folkskrifter 15. Stockholm.
Eckerbom, H. & Öberg, C. 1988. Ryggade åkrar i Krabbetorp, Bohuslän. Stencil. Kulturgeografiska Institutionen. Stockholms Universitet.
Edgren, B. 1979. Den öländska kämpagravsbygdens ödeläggelse. En genomgång av
en bebyggelsehistorisk undersökning. Stencil. Institutionen för fornkunskap, Upp
sala Universitet
Edgren, B. & Herschend, F. 1982. Arkeologisk ekonomi och ekonomisk arkeologi. Ett försök till beskrivning av det öländska jordbrukets förutsättningar under äldre järnålder. Fornvännen 77.
Elmesiöö, Å. & Öberg, C. 1990. Åkerlämningar i Lörbyskog. En analys av fossil
åkermark i byn Lörby, Mjällby socken, Blekinge. Stencil. Kulturgeografiska Insti
tutionen. Stockholms Universitet.
Erixon, S. 1956. Lantbruket under historisk tid med särskild hänsyn till bondetradi
tionen. Nordisk kultur 13. Lantbruk och bebyggelse.
Eskeröd, A. 1973. Jordbruk under femtusen år. Borås
Fladby, R. & Sandnes, J. (ed.) 1979. På leiting etter den eldste garden. Oslo.
Flink, G. & Jensen, R. 1978. Revidering av fornminnesinventeringen på Öland - några delfrågor. Kalmar län 1978.
Fredriksson, K. 1973. Från Sandhemsbygden i gången tid. D.l. Serien Sandhems hem-
bygdsböcker nr 3.
Fries, C. 1965. Gammalsverige. Stockholm.
Fries, M. 1958. Vegetationsutveckling och odlingshistoria i Varnhemstrakten. Acta
phytogeographica Suecica 39. Uppsala
Furuland, G. 1968. Förslag till agrargeografisk nomenklatur. Forskningsrapporter från Kulturgeografiska institutionen, Uppsala Universitet, nr 11.
Gadd, C-J. 1983. Järn och Potatis. Jordbruk, teknik och social omvandling i Skara
borgs län 1750-1860. Göteborg.
Gauffin, S. 1981. Ödesbölet Svedäng. Länsstyrelsen informerar, serie A, nr 4, 1981. Länsstyrelsen i Jämtlands län.
Gissel, S. m.fl. 1981. Desertation and land colonization in the Nordic Countries c.
1300-1600. Uppsala.
Glob, P.V. 1951. Ard og plov i Nordens oldtid. Jysk arkaeologisk selskabs skrifter 1. Aarhus.
Gren, L. 1989. Det småländska höglandets röjningsröseområden. Arkeologi i Sverige
1986. Riksantikvarieämbetet.
Grotenfelt, G. 1899. Det primitiva jordbrukets metoder i Finland under den historis
ka tiden. Helsingfors.
Gröngaard-Jeppesen, T. 1981. Ploven og Vikingerne. Skalk 1981:6. Hannerberg, D. 1959. Agrarmorfologisk mikroanalys. Ymer 1959.
- 1971. Svenskt agrarsamhälle under 1200 år. Stockholm.
Hansen, H-O. 1968. Experimental ploughing with a Döstrup ard replica. Tools &
Tillage 1:2.
Hatt, G. 1938. Jernalders bopladser i Himmerland. Aarböger for Nordisk Oldkyndig- het og Historie. Kobenhavn.
- 1939. The ownership of cultivated land. Det Kungl. Danske Videnskabers Selskab. Historisk Filologiske Meddelanden XXVI, 6.
- 1949. Oldtidsagre. Det kongelige Danske Viderskapbernes Seiskap arkeologisk kunsthistoriske skrifter. II, 1. Kobenhavn
Helmfrid, S. 1985. Europeiska agrarlandskap. Stencil. Kulturgeografiska Institutio nen, Stockholms Universitet.
Hyenstrand, Å. 1983. Kulturlands kap och bebyggelsehistoria - kring ett forsknings
fält med exempel från forntid och medeltid. Meddelanden från Arkeologiska Insti
tutionen, Stockholms Universitet, 13.
Höglin, S. 1984. Kulturlandskapet i Skälby, Vada sn, Uppland. Kulturgeografiskt se
minarium 5/84, Stockholms Universitet.
- 1987. Fossila åkrar med välvd profil i Bohuslän. Opublicerad rapport, Riksantikva rieämbetet, UV-V.
- (odaterad). Fossil åkermark i Lerums kommun. Älvsborgs län. Opublicerat manus. Kulturgeografiska Institutionen, Stockholms universitet.
- 1988. Förhistoriska och historiska hägnadslag. Arkeologi på väg. Riksantikvarie ämbetet.
Jansson, U. 1989. Djurtorp. Markanvändningen i en by i Blekinge. Stencil. Kulturgeo grafiska Institutionen, Stockholms Universitet.
Jennbert, K. 1984. Den produktiva gåvan. Tradition och innovation i Sydskandina-
vien för omkring 5300 år sedan. Acta Archaeologica Lundensia ser.4, nr 16.
Jensen, R. 1990. Fornlämningsbegreppets framväxt - dagsläge, begränsning och möj ligheter. Opublicerat föredrag för seminariet Fornlämningsbegreppets utveckling i det föränderliga kulturlandskapet. Riksantikvarieämbetets höstmöte 5-7 sept. 1990.
Jirlow, R. 1949. Bill och rist på förhistoriska plogar. Fornvännen 4- 1953a. Jordbru ket i Västergötland genom tiderna. Från Borås och de sju häraderna 1953.
- 1953b. Från svedjande till plogbruk. Uppland 1953.
- 1954-55. Östgötskt jordbruk genom seklen. Östergötlands och Linköpings stads
museum. Meddelanden 1954-55.
- 1962. Från svedj ekratta till plog i Blekinge. Blekingeboken 40. - 1970. Die Geschichte des schwedischen Pfluges. Stockholm
Juhlin-Dannefelt, H. 1925. Lantbrukets historia. Stockholm.
Jönsson, B. 1982. Det fossila kulturlandskapet vid Nöbbele, Lenhovda socken, Kro
nobergs län. Uppsats i kulturgeografi. Stencil. Lunds Universitet.
- 1985. Bokhyddan, S. Unnaryd. Kulturhistorisk undersökning. Hallands länsmuseer. Landsantikvarien, Halmstad.
Jönsson, B. Sc Klang, L. 1983. Kulturlandskapsarkeologi i Uppvidinge - en presenta tion av undersökningarna 1980-81 vid Nöbbele i Lenhovda socken. Kronobergs-
boken 1983.
Klang, L. 1980. Sävsjö och Granhult i Uppvidinge härad, exempel på fossila kultur landskap. Kronobergsboken 1979-80.
- 1981a. Fornminnesinventering och agrarhistoria. Bebyggelsehistorisk tidskrift 2. - 1981b. Fossila odlingsspår vid Skarpemon och Utvängstorp, Utvängstorps sn,
Mull-sjö kn, Skaraborgs län. Stencil. Riksantikvarieämbetet. Df, PM nr 1981:6.
- 1983. Fornlämningar, kulturlandskap och bebyggelseutveckling i Rumskulla sn, Kalmar län. Arkeologi i Sverige 1980. Riksantikvarieämbetet.
- 1984a. Bondebygdens fornlämningar enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesin ventering i Örebro län. Från bergslag till bondebygd.
- 1984b. Unnaryd fick ”ny” förhistoria. Populär Arkeologi 1984:4.
- 1984c. Hylte kommun - flertusenårig kulturbygd med mer än tusen fornlämningar. Halland 1984.
- 1984d. Forskning om Sävsjö i Lenhovda sn - en järnåldersby med unikt fältmateri al. Lenhovdakrönikan 1984.
- 1986. Kolonisation och bebyggelseutveckling i nordöstra Smålands inland. Bebyg
gelsehistorisk tidskrift 11.
- 1987. Smålandsbygd - något om resultaten av fornminnesinventeringen 1983 i
Unnaryd och Jällundatofta. Södra Unnaryd-]ällundatofta Fornminnes- och hem
bygdsförening. Värnamo.
Königsson, L-K. & Königsson, E-S. 1976. Mark och bygd på Öland under äldre järn
ålder. Kalmar Nations skriftserie 51, Uppsala Universitet.
Larsson, L.J. 1980. Svedjebruket i Småland. Kronobergsboken 1979-80. Lerche, G. 1976. The spades from Dannevirke and Jelling. Folk & Farm. Dublin. - 1977. Double Paddle-Spades in Prehistoric Contexts in Denmark. Tools & Tillage
II 1:2.
- 1985. Brammingeskaeret og andre nyere fund af pileformede ardskaerer. Mark & Montre 1985.
Lerche, G. & Steensberg, A. 1980. Agricultural tools and field shapes. Köbenhavn. Lindgren, G. 1939. Falbygden och dess närmaste omgivning vid 1600- talets mitt. En
kulturgeografisk studie. Geographica nr 6. Uppsala.
Lindquist, S-O. 1968. Det förhistoriska kulturlandskapet i östra Östergötland. Halle-
byundersökningen. Acta Universitatis Stockholmiensis. Studies in North European
Archaeology 2.
- 1974. The Development of the Agrarian Landscape on Gotland during the Early Iron Age. Norwegian Archaeological Review vol 7 no 1, 1974.
- 1975. Fossilt kulturlandskap som agrarhistorisk källa. Västergötlands Fornminnes förenings tidskrift.Skara.
Löthman, L. 1978. Föllingebygdens fasta fornlämningar. Föllinge Hembygdsförenings
skriftserie d.VIII.Östersund.
- 1988. Förhistoriska lämningar. Bebyggelse och kulturlandskap, Regionalt KMV-
program för Jönköpings län. Småländska kulturbilder.
Malmer, M.P. 1968. De kronologiska grundbegreppen. Fornvännen 63.
Malmström, C. 1951. Om den svenska markens utnyttjande för bete, åker, äng och
skog genom tiderna och orsakerna till rörligheten i utnyttjandet. Kungliga Lant
bruks Akademiens Tidskrift Band 90.Uppsala.
Manneke, P. 1974. Aerial Photography of ’Celtic Fields’ on Gotland. Norwegian Ar
chaeological Review 1974:1.
Mascher, C. 1986. Äldre odlingsformer i Läggared och Veka, Västergötland. Stencil.
Kulturgeografiska Institutionen, Stockholms Universitet.
- 1988. Odlingslandskapets utveckling under förhistorisk tid i Läggared och Veka, Västergötland. Stencil. Kulturgeografiska Institutionen, Stockholms Universitet.
- 1989. Förhistoriska åkrar i Kind. Fynd 1/89.Göteborg.Mattison, K. 1953. Skörden
genom tiderna.Lund.
Mercer, R. (ed.) 1981. Farming Practice in British Prehistory.Edinburgh.
Myhre, B. 1972. Funn fornminner og ödegårder. ]ernalderens bosetningsutvikling i
Höyland Fjellbygd.Stavanger Museums Skrifter 7. Stavanger.
- 1973. The Iron Age Farm in South West Norway. Norwegian Archaeological Re view 1973.
- 1974. Iron Age Farms in SW Norway. Norwegian Archaeological Review 1974.
- 1979. Agrarian Development, Settlement History and Social Organisation in Sout
hwest Norway in the Iron Age, I. Studies in Scandinavian Prehistory and Early
History. Vol 1.(eds. K. Kristiansen &C C. Paludan-Müller). Köbenhavn.
- 1980. Gårdsanlägget på Ullandshaug I. Arkeologisk Museum i Stavanger skrifter 4.
Stavanger.
- 1985. Kulturlandskap og sosial organisasjon. Projektet bebyggelse och markan
vändning i Västsverige 2500-500 före nutid.(ed. P.Jankavs). Gotarc, Serie C. nr 1. Göteborgs Universitet.
Myrdal, J. 1977. Hägnadsarbetena, arbetstiden och bygdelaget. Rig 1977.
- 1981. Betingsläror och arbetsgång i lantbruket. Rig 1981.
- 1982. Jordbruksredskap av järn före år 1000. Fornvännen 77.
- 1984a. Elisenhof och järnålderns boskapsskötsel i Nordvästeuropa. Fornvännen 79.
- 1984b. Träföremål. Vardagsliv i en medeltida bondby.Leksand.
- 1985. Medeltidens åkerbruk. Agrarteknik i Sverige ca 1000-1520. Nordiska muse
ets Handlingar 105.
Müller-Wille, M. 1974. Siedlungs und Flurformen als Zeugnisse frügeschichtlicher
Betriebsformen der Landwirtschaft.Konstanz.
Nielsen, S. 1980. Det forhistoriske landbrug. Nogle bemaerkningaer om agerjordens
beskaffenhet. Antikvariske studier 4.
Nielsen, V. 1985. Prehistorie field boundaries in Eastern Denmark. Journal of Danish
Archaeology. Vol.3, 1984.
- 1986. Ploughing in the Iron Age. Ploug Marks in St. Vildmose, Northern Jutland.
Journal of Danish Archaelogy vol. 5.
Nilsson, M. 1986. Fossil åkermark i Fristad socken, Västergötland. Stencil. Institutio
nen för Arkeologi. Göteborgs Universitet.
Nordholm, G. 1937. Forntida och medeltida åkrar i Kungsmarken. Skånes Natur 1937.
Norman, P. 1989. Röjningsrösen och förhistoriska gravar. Arkeologi i Sverige 1986.
Riksantikvarieämbetet.
Porsmose, E. 1981. Den agrare bebyggelseudvikling i middelalderens Danmark. Be
byggelsehistorisk Tidskrift nr 2.
Rahmquist, P.H. 1988. Högom - nya undersökningar av bebyggelsespår. Arkeologi i
Norr.1. Arkeologiska Institutionen, Umeå Universitet.
Ramskov, Th. 1957. Et landbrug fra 1000-årene på Lindholm Höje. Fra Nationalmu
seets Arbejdsmark 1957.
Romell, L.G. 1945. Landskapets stil. Bygd och Natur 1945.
- 1947 Det gamla Gotland. Ymer 1947.
- 1951. Liens landskap och mulens. Sveriges Natur 42.
- 1964. Skog och odling i svensk ”natur” Sveriges Natur 55.
- 1966a. Röjningsbruket och dess hemlighet. Ymer 1966.
- 1966b. ”Löväng” och ange i lära och liv. Bygd och Natur 1966.
Rydberg, H. 1964. Fornåkrar i Hästhagen. Från Bergslag till Bondebygd.
Rönneseth, O. 1974. ’Gard’ und Einfriedung. Entwicklungsphasen der Agrar
landschaft Jaerens.Geografiska Annaler. Ser.B.
Salvesen, H. 1979. Jord i Jemtland: bosetningshistoriska og okonomiska studier i
grensland ca 1200-1650. Nordiska Ödegårdsprojektet nr 5.Östersund.
Sarnäs, P. 1988. Forntida åkerbruk i Norden. Stencil. Arkeologiska Institutionen,
Lunds Universitet.
Schylberg, S. 1968. Fäbodar, avradland, ödesbölen - i Brunflo under äldre tid. Forn-
Vår dar en 10:3.
Selander, S. 1955. Det levande landskapet i Sverige.Stockholm.
Selinge, K-G. 1972. Ödesbölen i Jämtland - 1. En arkeologisk presentation. Jämten
66.
- 1977. Järnålderns bondekultur i Västernorrland. Västernorrlands förhistoria (E.
Baudou & K-G Selinge). Motala.
- 1979. Agrarian Settlement and Flunting Grounds.A study of the prehistoric culture
systems in a North Swedish river valley.Thesis and Papers in North-European Ar chaeology 8. Stockholm.
- 1983. Modeller för landskapsutnyttjande inom fångstkultur och tidig agrarkultur.
Exempel från mellersta Norrland. Folk og ressurser i Nord. Foredrag fra Trond-
heimssymposiet om midt og nordskandinavisk kultur 1982.Trondheim.
- 1984. Vad är en fornlämning?. Forntidsminnen - om arkeologin och hembygdsrö
relsen.Utgiven av Riksförbundet för hembygdsvård.
- 1986. Kulturlandskapet - livsrum och kunskapsbank. Kgl. Vitterhets Flistorie och
Antikvitetsakademien, konferenser. 14.
- 1989. Det närvarande förflutna. 50 år med fornminnesinventeringen. Riksantikva
rieämbetet, årsbok.
Sjöbeck, M. 1927. Bondskogar, deras vård och utnyttjande. Skånska folkminnen, 4.
Ystad.
- 1931. Det äldre kulturlandskapet i Sydsverige. Svenska Skogsföreningens Tidskrift
29.
- 1932a. Lövängen och dess betydelse för det sydsvenska bylandskapets uppkomst
och utveckling. Svenska Skogsföreningens Tidskrift 39.
- 1932b. Bohuslän och Göteborg. En landskaplig orientering på uppdrag av Kungliga
- 1933. Lövängskulturen i Sydsverige. Ymer53.
- 1934. Lövskogen och människan. Sveriges Natur 25.
- 1936. Sydsvensk ängsodling före skiftena. Svenska kulturbilder, ny följd. 3. Stock
holm.
- 1942. Vad en löväng är och hur den uppkommit. Bygd och Natur.
- 1947a. Iakttagelser rörande den bebyggelsehistoriska utvecklingen omkring den
forna Kafjärden i Södermanland. Fornvännen 42.
- 1947b. Allmänningen Kulla fälad. En studie av Hälsingborglandskapets bebyggelse
historia. Hälsingborgs Museums publikationer.
- 1950. Sydsmålands ljungryar. Natur i Småland(red. A. Eklund och K.C. Lindahl).
Göteborg.
- 1951. Bleking. En landskaplig orientering på uppdrag av Kungliga Järnvägsstyrel
sen.Stockholm.
- 1962. Linné och hasselskuggan. Skånes Natur 49.
- 1963. Skånes ljunghedar åren 1550-1750. Skånes Natur 50.
- 1964a. Simremarken, Krattmarken och Sommarängen. En markhistorisk undersök
ning i Sydskåne. Skånes Natur 51.
- 1964b. Skottskog och grässvål. Sveriges Natur.
- 1966a. Vång och utmark i Skånes skogsbygd. Sveriges Natur (omtryck av Sjöbeck
1927).
- 1966b. Ylles Hed, och andra allmänningar i Rönnebergs härad. En markhistorisk
studie. Oresundskust.Skrifter utgivna av Föreningen Landskronatraktens natur V.
Värnamo.
- 1966c. Hur såg landskapet ut och hur fungerade växtligheten under forntiden och
medeltiden?. Landskapsvård,Stockholm.
- 1967. Det markhistoriska skeendet. Skånes Natur 54.
Skansjö, S. 1983. Söderslätt genom 600 år; Bebyggelse och odling under äldre histo
risk tid.Lund.
Skohalvön.Riksantikvarieämbetet. Rapport 1985:2.
Slicher von Bath, B.H. 1966. The Agrarian History of Western Europe, A.D. 500-
1850.London.
Sporrong, U. 1970. Jordbruk och landskapsbild.Lund.
- 1971. Kolonisation, bebyggelseutveckling och administration. Studier i agrar
kultur-landskapsutveckling under vikingatid och tidig medeltid med exempel från Upp land och Närke. Meddelanden från Kulturgeografiska Institutionen, Stockholms Universitet, nr B 23. Lund.
- 1975. Gemarkungsanalyse im Wangelau, Kr. Herzogtum Lauenburg. Offa 1975.
- 1976. Mälarlandskapen mellan historia och förhistoria. En källfattig period i agrar
landskapets utveckling.Stencil. Meddelanden från FARS 30, Kulturgeografiska In stitutionen, Stockholms Universitet.
- 1978. Ryggade åkrar. Rig 1978:3.
- 1979. Experiment med två fältarbetsmetoder. Fornvännen 74.
- 1981a. Medieval traces in today’s landscape. Collected Papers, Denmark session
1979. Permanent European conference for the study of rural landscape (ed. V. Hansen). Department of Geography. University of Copenhagen.
- 1981b .Jordbruksbygd.Svenska Turistföreningen, Känn ditt land, nr 10. Södertälje.
- 1985. Mälarbygd. Agrar bebyggelse och odling ur ett historisk- geografiskt perspek
tiv.Stockholm.
Steensberg, A. 1966. A classification of ploughing implements before 1000 A.D. A
- 1976. Vigils Wheel-Ard and the two mouldstrokers. Folk & Farm.Dublin.
- 1979. Draved. An experiment in Stone Age agriculture.Köbenhavn.
Taylor. C.C. 1975. Fields in the English Landscape. London.
Thålin, H. 1947-48. Stranda härads fornminnen. Stranda 1947-48.
Toliin, C. 1988a. Jordbruket före laga skifte. Bebyggelse och kulturlandskap. Regio
nalt kulturminnesvårdsprogram för Jönköpings län. Småländska kulturbilder.Jön
köping.
- 1988b. Håbolandet under vikingatid och äldre medeltid. Arkeologi på väg.Riksan
tikvarieämbetet.
- 1989. Röjningsrösen i södra Sverige. Arkeologi i Sverige 1986. Riksantikvarieämbe
tet.
Uhlig, H. (ed.) 1967. Flur und flurformen. Materialen zur Terminologie der Agrar
landschaft. Vol.l. Internationale Arbeitsgruppe für die Geographische Terminolo gie der Agrarlandschaft. Giessen 1967.
Ullberg-Ornell, P-E. 1985. Fornlämningar i landskapet med utgångspunkt från Mån
stad och Redslared socknar. Från Borås och de sju häraderna.
Vestbö, Aa. 1988. Fossil åkermark och kulturlandskapsutveckling i Gisslarp, Väster
götland. En analys av förhistoriskt jordbruk på lokal och regional nivå. Stencil. Kulturgeografiska Institutionen, Stockholms universitet.
Welinder, S. 1975. Prehistorie Agriculture in Eastern Middle Sweden.Acta Archaeo-
logica Lundensia, ser. 8vo min.4.
- 1983. The Ecology of Long-term Change. Acta Archaeologica Lundensia, ser. 8vo
min. 9.
- 1986. Det arkeologiska perspektivet.Från forntid och medeltid nr. 9, Lunds Univer
sitet.
Widgren, M. 1983. Settlement and Farming Systems in the Early Iron Age.Stockholm
Studies in Human Geography 3.
- 1986. Fossilt odlingslandskap i fornlämningsregistret. Några användarsynpunkter.
Bebyggelsehistorisk tidskrift 11.
- 1987a. Regelbundna åkersystem från äldre järnålder. Västgötadal 1987.
- 1987b. Ancient Fields. Swedish Archaeology 1981-1985. Svenska Arkeologiska
Samfundet.
- 1988. Fossilt kulturlandskap, kompendium för undervisningsbruk. Stencil. Kultur
geografiska institutionen, Stockholms universitet.
- 1989. Geographical approaches to field systems. Approaches to Swedish prehistory.
(Eds. T.B. Larsson & H. Lundmark). BAR international series 500.
- 1990. Strip field in an iron-age context: a case study from Västergötland, Sweden.