• No results found

Oreglerade och osäkra fordringar

2015 2014

Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 263 33

Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 31 839

Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 0 0

Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 79 36

Fordringar förfallna > 360 dgr 398 654

Summa 771 1 562

Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto

- offentlig sektor 0 12 300

- företagssektor 547 337 461 588

- hushållssektor 698 368 642 672

varav enskilda företagare 404 559 380 959

Summa 1 245 705 1 116 560

varav:

Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar

- företagssektor 821 1 169

- hushållssektor 4 302 3 643

Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar

och för vilka ränta intäktsförs 0 0

Osäkra lånefordringar

- företagssektor 821 2 149

- hushållssektor 5 332 6 038

Avgår:

Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar

- företagssektor 717 905

- hushållssektor 4 854 4 035

Lånefordringar, nettoredovisat värde

- offentlig sektor 0 12 300

- företagssektor 546 620 460 683

- hushållssektor 693 514 638 637

varav enskilda företagare 400 700 377 959

Summa 1 240 134 1 111 620

Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna

Följande faktorer beaktar sparbanken för att bestämma om tillgången är osäker:

- om det utifrån inträffade händelser och omständigheter som förelåg på balansdagen är sannolikt att betalningarna inte kommer att fullföljas enligt kontraktsvillkoren och

- det inte finns säkerhet som med betryggande marginal täcker både lånebelopp och räntor, inklusive kompensation för eventuell försening.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder.

Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider.

Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarier.

Sparbankens likviditetsreserv i form av kassa, inlåningsmedel i annan bank och värdepapper belåningsbara hos centralbank får lägst uppgå till 10 % av inlåningen från allmänheten och beviljade ej utnyttjade krediter.

Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan.

Löptidsinformation 2015

Odiskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid anfordranPå Högst 3 mån Längre än 3

år Utan löptid Summa

redovisat

Övriga tillgångar 2 766 123 160 430 163 319 123

5 830 5 830

Total skillnad -992 772 -79 687 39 657 360 302 885 382 -212 882 1 245 684

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Summa tillgångar Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning

Kassa

Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten1 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Belåningsbara Summa skulder och eget kapital

Löptidsinformation 2014

Odiskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid anfordranPå Högst 3 mån Längre än 3

år Utan löptid Summa

redovisat

Övriga tillgångar 154 1 921 138 345 140 420

5 943 5 943

Total skillnad -820 812 -117 883 49 375 301 767 814 594 -227 041 1 116 361

1Samtliga krediter är uppsägningsbara inom 6 månader enligt allmänna villkor.

De nominella kassaflödena överensstämmer med de odiskonterade kassaflödena.

Marknadsrisk

Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna.

Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.

Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer.

Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer.

Ränterisk

Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk.

En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.

I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar.

För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade utlåning har sparbanken i stor utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen.

Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 371 tkr.

Enligt finanspolicyn får sparbankens totala ränterisk uppå till högst 5% av kapitalbasen. Derivatinstrument som exempelvis ränteswap-kontrakt används för att hantera ränterisken. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrade lån och ränteswappen se vidare i not om redovisningsprinciper. Per den 31 december 2015 var durationen i eget kapital 1,65 år.

Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning

Belåningsbara

statsskuldförbindelser mm Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten1 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Materiella tillgångar Summa skulder och eget kapital

Per den 31 december 2015 hade sparbanken ränteswapar med ett kontraktsvärde på 225 250 tkr (306 500 tkr).

Swaparnas verkliga värde netto uppgick den 31 december 2015 till -5 670 tkr (-8 437 tkr) bestående av tillgångar om 123 tkr (0 tkr) och skulder om 5 793 tkr (8 437 tkr).

Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst

3 mån

Längre än 3 mån

men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst

1 år

Längre än 1 år

men högst 3 år Längre än 3 år

men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Totalt Tillgångar

Kassa 1 411 1 411

Belåningsbara

statsskuld-förbindelser 29 945 29 945

Utlåning till

kreditinstitut 136 496 136 496

Utlåning till

allmänheten 425 871 440 479 28 376 50 605 286 046 8 757 1 240 134

Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i

portföljsäkring 52 82 598 4 902 36 5 670

Obligationer och andra

räntebär-ande värdepapper 34 982 86 521 43 705 165 208

Övriga tillgångar 173 344 173 344

Summa 597 349 556 997 28 458 51 203 290 948 8 793 0 218 460 1 752 208

Skulder Inlåning från

allmänheten 1 227 459 76 972 48 928 4 382 362 1 358 103

Övriga skulder 15 187 15 187

Eget kapital 378 918 378 918

Summa skulder

och eget kapital 1 227 459 76 972 48 928 4 382 362 394 105 1 752 208

Differens tillgångar och

skulder -630 110 480 025 -20 470 46 821 290 586 8 793 0 -175 645

Räntederivat,rörlig

ränta erhålls 1 84 250 141 000 225 250

Räntederivat, fast

ränta erläggs 1 20 000 10 000 30 000 124 250 41 000 225 250

Kumulativ

exponering -545 860 55 165 24 695 41 516 207 852 175 645 175 645

1 Nominellt värde

Related documents