Större vägprojekt och vägprojekt som är komplexa eller kontroversi-ella blir ofta föremål för stort intresse inom den berörda kommunens politiska organ och förvaltningar. Det är därför viktigt att väghåll-ningsmyndighetens ledning redan tidigt i arbetet för en diskussion med kommunledning och byggnadsnämnd om vägprojektets inrikt-ning. Om flera kommuner är inblandade kan det vara lämpligt att organisera samarbetet mer tydligt genom t.ex. en ledningsgrupp. En sådan kan bestå av ledande politiker från de berörda kommunerna och ledande tjänstemän från den eller de berörda länsstyrelserna tillsammans med väghållningsmyndighetens ledning. Lednings-gruppens främsta uppgift är att skapa ett bra samarbetsklimat och ställa erforderliga utredningsresurser till förfogande.
Ett projektteam kan formas med berörda specialister och avdel-ningar från beställarorganisationen. Deltagarna ska kontinuerligt få rapporter om arbetsläget och hjälpa till med analyser av de under-lag som konsulten överlämnar.
Vid större eller kontroversiella projekt bör mediekontakterna upp-märksammas särskilt och förberedas som en del av informations-strategin. Planen för mediakontakter behöver kontinuerligt hållas uppdaterad efter hur opinionen och behandlingen i medierna för-ändras.
5.2 BEHOV, PROBLEM OCH SYFTE KLARGÖRS
Innan det faktiska arbetet i vägutredningen kan starta, måste det klargöras vilket underlag som finns samt vilka beslut som tagits och på vilka grunder. Det är här också viktigt att ta reda på om något underlag behöver revideras. Behovsbilder och etableringar kan ha förändrats om det t.ex. har gått lång tid sedan den senaste arbetsin-satsen i projektet.
Föregås vägutredningen av en nyligen upprättad förstudie under-lättas programarbetet. I många fall kan då förstudien tillsammans
Programarbete Alternativgenerering Analys Samlad bedömning Utställning Ställningstagande
32 Handbok Vägutredning med tids- och kostnadsramar för utredningsarbetet utgöra delar av
programarbetet.
Det får inte råda någon tveksamhet om vilka problem som ska lös-as och vem eller vilka åtgärderna är till för. Vilka resor och transpor-ter handlar det om? Vilka användargrupper och andra berörs?
Syftet ska vara att lösa problem, ge nytta för användarna och nå mål eller bidra till att mål nås. Nya problem efter åtgärden får inte skapas.
Syftet med projektet måste vara så precist formulerat att endast relevanta alternativ blir tydliga. När ytterligare alternativ förslås ska man kunna bedöma om de tillgodoser syftet eller ej (om en alter-nativ vägkorridor inte har undersökts ska det finns motiveringar till varför inte korridoren studerats).
Syftet med ett vägprojekt bör helst anges på så sätt att det knyter an till flera av de transportpolitiska målen och även andra samhälls-mål. Det bör även framgå vilka användargrupper och vilka typer av resor eller transporter som projektet ska fokusera på.
Syftet med en ny, ombyggd eller förbättrad väg eller cykelväg med tillhörande trafikstyrning kan vara att ...
● ... förbättra tillgänglighet och säkerhet för gående och cyklande så att andelen gående och cyklande mellan tätortscentrum och X-byn kan tredubblas,
● ... förbättra miljökvalitet i tätorten, minska barriärupplevelse och skapa attraktivare stadsmiljö i vid mening,
● ... öka transportkvalitet och tillgänglighet med bil och buss mellan tätorterna A och B så att flera människor kan nå ett större antal verksamheter genom dagpendling.
5.3 MÅLPRECISERING
Utifrån de behov som identiferats för vägavsnittet ska projektmålen ange vad som ska uppnås i projektet. Projektmålen ska styra ambi-tionsnivån för vägprojektet i olika avseenden och ska bidra till till-lämpliga transportpolitiska mål eller andra övergripande mål. Ofta finns regionala och lokala mål som ska beaktas.
Normalt kan man hämta projektmålen från förstudien, men de kan behöva preciseras när mer underlag finns. Efter vägutredningsske-det förs projektmålen över till projekteringsskevägutredningsske-det liksom tillgäng-ligt underlagsmaterial.
Erfarenheter visar att arbetssättet där formulering av projekt-mål är integrerad i vägutredningsprocessen, bidrar till en effektiv process vilket är en framgångsfaktor. I vägutredningsprocessen ska projektmålen bland annat kunna användas för att jämföra alternativ och ta ställning. Lösningar som innebär svårigheter att nå mål ska undvikas.
Inom Vägverket finns ofta generella mål formulerade för olika ämn-esområden som bör beaktas. När det gäller barnfrågor, se Vägled-ning för barnkonsekvensanalys i vägplaneringen (Vägverket publ. 2005:37). Vad gäller Vägverkets kunder, se Vägverkets elva kund-gruppsdokument.
Projektmålen bör uttryckas som kvaliteter som ska nås, inte som
Programarbete Alternativgenerering Analys Samlad bedömning Utställning Ställningstagande 5 Arbetsmetodik
en lösning. Målen ska omfatta de frågor som bedöms som särskilt viktiga. Samtidigt ska de vara realistiska att nå. De kan handla både om att skapa nya kvaliteter och funktioner och bibehålla eller vidare-utveckla befintliga.
Exempel på projektmål:
● Funktionshindrade kan använda vägsystemet.
● Barn kan på egen hand ta sig till skolan.
● Oskyddade trafikanter kan på ett säkert och tryggt sätt ta sig an bostad och viktiga målpunkter i samhället.
● Vägen är bärig för specificerade fordon även under tjällossning.
● De hydrologiska förhållandena är oförändrade för området X.
● Grodpopulationen kan fortleva.
● Vägens lokalisering och utformning ska medge hög tillgänglighet till hållplatser för kollektivtrafik så att möjligheten att nå punkter fungerar lika effektivt oavsett val av transportslag. nomsnittliga restider i väg- och gatunätet får avvika högst 30% mellan bil och buss. Ingen enskild sträcka i nätet får i restid vika mer än 60% mellan bil och buss.
● Den slitna och ostrukturerade väg- och gatumiljön ska förbättras till en väl gestaltad miljö, i samspel med direkt kringliggande jöer och näringar.
● Riksintressena A-dalen och B-brytningen ska inte påtagligt das. Målet innebär att de kvaliteter som ligger till grund för pekandet enligt 3-4 kap miljöbalken inte påtagligt skadas. De ningar samt fysiska och visuella strukturer som utgör kärnor skadas inte. Möjligheterna att uttolka och förstå historiska skeenden och samband minskar inte. Detta gäller även områden som inte ingår i riksintresset, men som i länsstyrelsens kulturmiljöanalys angetts ha stora värden med koppling till intressena.
● Områdets rekreationsvärde och tillgänglighet för fritidslivet bibehålls.
● Ängs- och betesmarkers biologiska värden bibehålls.
Eventuella mått som används i projektmål kan användas för att ut-trycka grad av konsekvens i konsekvensbeskrivning. Konsekvensbe-skrivningars resultat används vid en samlad bedömning för att jäm-föra alternativens grad av måluppfyllelse.
Det övergripande trans-portpolitiska målet...
”att säkerställa en
samhällse-konomiskt effektiv och långsik-tigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet” ...är nedbrutet i delmålen: ● Tillgängligt transportsystem ● Transportkvalitet ● Säker trafik ● God miljö
● Positiv regional utveckling
34 Handbok Vägutredning
5.4 AVGRÄNSNINGAR AV OCH I PROJEKT
Arbetsinsats och dokumentation
Arbetsinsatsernas och det blivande vägutredningsdokumentets innehåll och omfattning bör slås fast (bl.a. med hänsyn till vad som kommer fram vid samråd). Inriktningen på utredningsarbetet och den slutgiltiga dokumentationen ska vara rätt kvalitet och rätt kvan-titet. Exempelvis kan antalet aspekter i konsekvensbeskrivningarna begränsas till endast de relevanta och viktiga. Naturligtvis kan ut-redningsmaterialet bli omfattande, men det är av oerhörd vikt att det centrala i utredningen framgår tydligt och att det kan överblickas på ett bra sätt i den slutliga dokumentationen.
Avgränsningarna ska motiveras och vara förankrade genom sam-råd och andra kontakter. (Jfr även MKB handbok del 2 - Metodik, av-snitt 7, Avgränsning av MBK).