Organisation kring det hälsofrämjande arbetet

Under intervjuerna med personalen på skola (1) har det nämnts ett antal hälsofrämjande insatser som bedrivs på skolan. Tyngdpunkten låg på fysiska aktiviteter, där dessa verkar utgöra en stor del av skolans hälsofrämjande arbete. Enligt Wästlund (1999) får man bättre självförtroende genom att vara fysiskt aktiv, vilket i sin tur ger kraft att klara motgångar, utvecklas kunskapsmässigt samt klara av skolans uppgifter.

Den ordinarie idrott och hälsa under visningen beskrevs som mycket innehållsrik, då idrottslärarna har ett aktivt samarbete med flera olika aktörer i samhället. PLI är ett sådant samarbetsprojekt som idrottsläraren ser som en möjlighet för de duktiga och intresserade. Ett bra samarbete gör att eleverna kommer i kontakt med många föreningar, vilket kan generera till en aktiv fritid som även kan väcka föräldrarnas intresse och engage mang. Genom att kunna erbjuda ett brett spektra av fysiska aktiviteter genom skolan, ökar möjligheten för eleverna att eventuellt hitta en aktivitet som tilltalar dem (Engström & Redelius, 2006).

Idrottsläraren berättar att eleverna erbjuds att välja extra idrott inom skolans ram under ”elevens val”. Dessvärre blir det ofta så att de ungdomar som inte är intresserade av idrott väljer bort ämnet idrott och hälsa på ”elevens val”. Här kan aktiviteterna bidra till att engagera dessa elever.

Vi tror att rastaktiviteterna kan främja klimatet kring fysiska aktiviteter, så att eleverna i mindre grad skall behöva känna sig utpekade. Under exempelvis klasskampen kämpar hela klassen som ett team, vilket äve n kan främja klassgemenskapen. Då skolans miljö inte är anpassad till fysisk aktivitet har man valt att ta hjälp av hälsopedagoger som med jämna mellanrum ordnar en del rastaktiviteter. Vi tycker att detta är väldigt insiktsfullt av skolans ledning, då de inser skolans brist på att främja fysiska aktiviteter. På skolan anordnas också många friluftsdagar per läsår, 6-8 stycken, som ytterligare styrker intresset och engagemanget för fysisk aktivitet från skolan. All personal arbetar tillsammans under friluftsdagarna och det tycks vara vid dessa tillfällen där samarbetet får störst uppslutning av personalen. Att ha många friluftsdagar är bra, för det innebär att alla elever kommer ut och är fysiskt aktiva. Precis som Primärvården Halland (2006:9) beskriver har skolan en viktig roll i att skapa möjligheter för ungdomar att öka den fysiska aktiviteten. En friluftsdag är ett ypperligt tillfälle att skapa fysisk aktivitet för alla eleve r på skolan.

I skolans hälsoförebyggande arbete spelar elevernas delaktighet en viktig roll genom att de får möjlighet att påverka sin egen tillvaro på skolan. Mentorn har stor betydelse för elevernas delaktighet, där elevernas förslag och synpunkter delges mentorn. Det verkar som om mentorn utgör det enda forumet för elevernas delaktighet. Eftersom de intervjuade inte vidareutvecklar

hälsoförebyggande insatser som nämns av de intervjuade är anti mobb ning gruppen och elevhälsoteamet. Fast anti mobbning gruppen verkar vara en grupp som agerar när det väl händer något. Eftersom det inte är ett förebyggande arbete de utför ser vi det inte som en hälsofrämjande insats. Temaveckorna som skola (1) har är ett utmärkt exempel på hälsoförebyggande arbete, där skolan jobbar salutogent genom att medvetandegöra friskfaktorer och på så vis förebygga ohälsa.

Det hälsofrämjande arbetet på skola (2) är organiserat framförallt genom den hälsofrämjande profil som skolan upprättat. Denna profil arbetar skolan efter dagligen, där skolan får kontinuerligt stöd från Folkhälsoenheten, vilket är en viktig tillgång i organisationen. Skolan (2) har en utarbetad handlingsplan där de arbetar utifrån en gemensam vision. Vid uppstarten känner man av vilken nivå eleverna befinner sig på. Utifrån detta samt elevernas och personalens förslag sätts gemensamma mål upp. Hela tiden pågår ett samarbete mellan personalen på skolan, eleverna, rektorn samt hälsopedagogen. Ett tydligt tecken på detta är de sex inledande veckorna varje läsår, då alla på skolan tillsammans skapar skolans gemensamma regler. Genom att involvera eleverna i bildandet av skolreglerna skapas motivation till att gynna ett gott skolklimat (Folkhälsoinstitutet, 2000:19).

Vi tycker att det finns en röd tråd i hela arbetsprocessen, där alla är delaktiga och allas kunskaper kompletterar varandra. På så vis görs eleverna delaktiga i arbetet och får känna sig betydelsefulla, vilket ökar känslan av sammanhang. Detta i sin tur skapar en positiv inlärningsmiljö där alla har respekt för varandra, samt lär sig av varandra. Detta är i enlighet med Antonovskys teori, då han nämner coping som en faktor för känslan av sammanhang. Genom att förstå och känna sammanhang av sig själv och omgivning erhålls en hög grad av coping. Infinns en hög grad av coping har man också lättare för att hantera motgångar (Antonovsky, 1991). Kan skolor skapa sammanhang och begriplighet ges fler elever möjlighet att bättre hantera motgångar i livet och ta sunda beslut. På detta vis skulle fler elever med goda förutsättningar att hantera sin tillvaro på ett hälsosamt liv komma ut i samhället. Detta påverkar på lång sikt till färre hälsorelaterade sjukdomar samt ökat välbefinnande.

Till följd av att skolan arbetar efter en profil är hälsoarbetet på skolan organiserat och strukturerat. Det framgår genom att hälsoarbetet ses som en process som finns med i det dagliga

arbetet. Exempel på detta är utelektionerna, den obligatoriska promenaden, ”öarna” samt undervisningen i ”värdefullt”. Tack vare den berikande miljön ges lärarna större möjlighet att bedriva undervisning ute. Detta är en resurs som de använder på ett mycket bra sätt. Skolan använder sig av utelektioner i de flesta ämnena, vilket visar på ett bra engagemang bland samtliga lärare. De intervjuade lyfter fram den obligatoriska promenaden som en hälsofrämjande insats.

Detta anser vi är utmärkande för denna skola, där eleverna får möjlighet att vara fysiskt aktiva varje skoldag. Enligt rekommendationerna skall barn vara fysiskt aktiva minst 60 min varje dag (Raustorp, 2004). Vi tycker att klimatet på skola (2) gynnar barnens fysiska aktivitet, i synnerhet den dagliga promenaden. Miljön är dock inte i sig en befintlig hälsofrämjande resurs, utan den kräver sin organisation och sitt engagemang för att fungera som en resurs i hälsoarbetet.

Inspirationsdagen upplevs också som ett viktigt forum för organisationen av hälsoarbetet, då skolorna kan utbyta erfarenheter och goda idéer. Vi tycker att detta är en viktig del i arbetet, då det ger utrymme för nya idéer och ett effektivare arbete för skapandet av en hälsofrämjande atmosfär. All personal har tagit del av idéerna, vilket skolan upplever som en väldig styrka för hälsoarbetet. För att en hälsofrämjande skola ska fungera krävs att hela personalen är engagerad, där hälsa utgör en viktig ingrediens i skolans vardag. (Region Halland, broschyr). Skolan arbetar med aktörer från samhället, både mot eleverna och personalen. Det visar att skolan har ett helhetstänkande, där samtliga får ta del av hälsoinsatserna. Genom att insatserna sker under arbetstid, tror vi att det medverkar till det stora engagemanget personalen och eleverna på skolan har. Samarbetet med samhället är väl genomtänkt, eftersom det sker utifrån den gemensamma visionen skolan har med sitt hälsofrämjande arbete. Genom ”öarna” får skolan hjälp utifrån i form av expertis inom det specifika området.

En del av det hälsofrämjande arbete utgörs av elevhälsan, där skolsköterskan är högst delaktig.

Skolsköterskan har ett ytterst viktigt uppdrag, då hon via hälsosamtal och hälsokontroller följer elevernas utveckling. Här har hon också möjlighet att upptäcka elever som ligger i riskzonen för ett hälsosamt liv och kan tidigt agera för att dessa ska erhålla hjälp. Detta är en viktig del i det salutogena arbetssättet, då skolsköterskan kan förebygga eventuella uppkommande ohälsa. Enligt Livsmedelsverket (2007) är skolhälsovården en nödvändig resurs för skolans hälsoarbete, då

5.2.3 Hälso främjande arbete på en kommunal grundskola kontra en