Till och med 2012 var landstinget och kommunerna i länet tillsammans länstra-fikansvariga.93 Från och med 2012 finns i varje län en ny regional kollektivtrafik-myndighet, RKTM, som ansvarar för länets kollektivtrafik. Landstinget och kom-munerna tillsammans har beslutat var ansvaret för RKTM ska ligga, med tre olika lösningar: ansvaret på landstinget, på den självstyrande regionen (som i juridisk mening är landsting) eller hos kommunerna och landstinget gemensamt i ett kommunalförbund. För Stockholms län respektive Gotlands län är det enligt lagen om kollektivtrafik givet att landstinget respektive kommunen är regional kollektivtrafikmyndighet.
Det finns för nuvarande fyra regioner i Sverige: Skåne, Västra Götaland, Halland och Gotland. De tre första är rent juridiskt landsting medan Region Gotland be-står av en enda kommun som även sköter landstingsuppgifterna. Dessa fyra regioner är ansvariga för sitt respektive läns kollektivtrafik. Därtill kommer ytterli-gare 8 län där landstinget är ansvarigt: Stockholms län, Uppsala län, Östergöt-lands län, Jönköpings län, Kalmar län, Örebro län, VästmanÖstergöt-lands län och Gävle-borgs län. I resterande 9 län – Södermanland, Blekinge län, Värmlands län, Dalarnas län, Kronobergs län, Västernorrland, Jämtlands län, Västerbotten och Norrbotten – är det kommunerna tillsammans med landstinget som är ansvarigt för kollektivtrafiken. RKTM i de länen är antingen kommunförbund eller region-förbund, för vilka båda den juridiska formen är kommunalförbund. Några län, till exempel Västernorrlands län och Norrbottens län, bildade kommunalförbund i och med den nya kollektivtrafiklagen medan andra län redan hade kommunalför-bund sedan tidigare.
Storleken på RKTM skiljer sig naturligtvis mycket åt mellan länen, med allt från en enda person (ofta med stöd av annan personal i till exempel landstinget) till flera hundra anställda.
93 Enligt lagen (1997:734) om ansvar för viss kollektiv persontrafik. I Stockholm var dock landstinget ensamt ansvarigt och i Gotlands län kommunen, enligt samma lag.
I Tabell 7.1 sammanfattas var ansvaret för kollektivtrafiken ligger i respektive län samt om länen har aktiebolag och eventuella offentligägda bolag som kör trafik.
Tabell 7.1: Beskrivning av var ansvaret för RKTM ligger i varje län, om länet har något aktiebolag samt om det finns kommunalägt/landstingsägt bolag.
Län RKTM Aktiebolag Offentligägt trafikbolag
Stockholm Landstinget AB Storstockholms
Lokal-trafik
Waxholms Ångfartygs AB (ägt av landstinget)
Uppsala Landstinget Upplands Lokaltrafik AB* Gamla Uppsala Buss AB (ägt av landstinget)
Södermanland Kommunalförbund Länstrafiken Sörmland AB Inget
Östergötland Landstinget Östgötatrafiken AB Inget
Jönköping Landstinget Jönköpings länstrafik AB* Inget Kronoberg Regionförbundet Södra
Småland
Nej Inget
Kalmar Landstinget Kalmar Läns Trafik AB* Inget
Gotland Region Gotland Nej Inget
Blekinge Regionförbund Blekingetrafiken AB Inget
Skåne Region Skåne Nej Inget
Hallands Region Halland Hallandstrafiken AB Inget
Västra Göta-land
Region Västra Götaland Västtrafik AB Göteborgs Spårvägar AB (med GS Buss AB), Borås Lokaltrafik AB, Uddevalla Omnibus AB (ägda av respektive kommun)
Värmland Regionförbund Värmlandstrafik AB Inget
Örebro Landstinget Länstrafiken Örebro AB Inget
Västmanland Landstinget Västmanlands Lokaltrafik AB
AB Västerås Lokaltrafik (ägt av landstinget)
Dalarna Regionförbund Dalatrafik AB Inget
Gävleborg Landstinget X-Trafik AB Inget
Västernorrland Kommunalförbund Västernorrlands läns Trafik AB
Inget
Jämtland Regionförbund Länstrafiken i Jämtlands Län AB
Inget
Västerbotten Regionförbund Länstrafiken i Västerbotten AB
Skelleftebuss AB (ägt av kommunen)
Norrbotten Kommunalförbund Länstrafiken i Norrbotten AB
Luleå Lokaltrafik AB (ägt av kom-munen)
Anmärkning: Vissa läns (Uppsala, Jönköping och Kalmar län) hade tidigare aktiebolag men dessa har upphört och blivit en förvaltning inom landstinget i samband med reformen.
Det finns några få kommunal- och landstingsägda bolag kvar som bedriver tra-fik:94
Uppsala län: Gamla Uppsala Buss är landstingsägt och utför sedan 1996 all stadsbusstrafik i Uppsala. De har nu ett avtal som de fick i en upphandling och som gäller till och med år 2014.
Västmanlands län: Landstinget äger AB Västerås Lokaltrafik (VL) och detta bolag kör majoriteten av länets busstrafik. Endast avtal för fem bussar finns upphandlat. VL fick uppdraget via direkttilldelning och RKTM har inga planer på att ändra detta.
Västra Götalands län: Göteborgs stad äger Göteborgs Spårvägar AB och spår-vagnstrafiken i Göteborg direkttilldelas detta bolag. Göteborgs Spårvägar AB omstrukturerades 2008–2009 och är nu moderbolag till GS Buss AB, GS Spår-vagn AB och GS Trafikantservice AB. 2010 försökte man utan framgång sälja det förlust- och problemtyngda GS Buss.95 Även Uddevalla och Borås har kom-munägda bussbolag.
Västerbottens län: Skelleftebuss AB bedriver kommunal busstrafik utan ersätt-ning från RKTM, se avsnitt 6.1.
Norrbottens län: Luleå kommun äger Luleå Lokaltrafik AB. Kommunen och aktiebolaget tecknade ett koncessionsavtal för busstrafik på fem år med start 17 oktober 2011, det vill säga till oktober 2016.
Möjligheten att direkttilldela trafik till ett kommunal- eller landstingsägt bolag kan motiveras med det så kallade Teckal-undantaget.96 Undantaget upphävs 1 januari 2013 och kommer därefter att inlemmas i lagen (SFS 2007:1091) om offentlig upphandling (2 kap. 10a §). Det innebär i korthet att RKTM i många fall kan fortsätta direkttilldela kollektivtrafik till kommunal- och landstingsägda bolag.
Direkttilldelning till kommersiella bolag är dock omöjligt.
Varje RKTM har rätt enligt lagen om kollektivtrafik att överlämna befogenheten att ingå avtal om allmän trafik till ett aktiebolag. (3 kap. 2 §). Denna möjlighet fanns också före 2012 och de flesta länen har aktiebolag. Vissa läns aktiebolag har dock ingen verksamhet utan förvaltar främst redan ingångna avtal och ägan-de av olika slag. Gemensamt för alla län är att även om ägan-det finns ett aktiebolag som ingår avtal för RKTM:s räkning så ska den strategiska verksamheten ligga på myndigheten. I vissa län har det tagit tid att formera myndigheten och man har förlitat sig i stor utsträckning på det redan befintliga aktiebolaget. I flera fall är den tidigare vd:n (eller annan högre chef) numera chef för RKTM. I flera län har aktiebolagets personal haft ett stort inflytande eller till och med helt och håller producerat trafikförsörjningsprogrammet. I vissa län har till och med aktiebolaget
94 Inlandsbanan AB ägs av de 15 kommunerna som ligger längs banan och bolaget driver trafiken. Waxholmsbolaget (Waxholms Ångfartygs AB) som driver största delen av skär-gårdstrafiken i Stockholms län ägs av landstinget.
95 Källa: Bussbranschens Riksförbund
96 Se Konkurrensverkets hemsida http://www.kkv.se/t/Page____6333.aspx
haft den reella makten och kört över politiska beslut. Vi fick en kommentar att
”aktiebolaget vill styra och ställa och delar inte med sig av information.” Dessa missförhållanden måste i första han redas ut på länsnivå.
De olika länen har olika syn på hur relationen mellan myndigheten RKTM och ett eventuellt aktiebolag kan se ut. Vissa län poängterar att det är två olika roller som inte ska sammanblandas: en beställarroll och en utförarroll. Andra län näm-ner ”personunion” som ett snarare positivt faktum för styrelserna för RKTM och bolaget, det vill säga det är samma personer som styr de två organisationerna.97 Det finns en del oklarheter om vad som är tillåtet och/eller lämpligt vad gäller grad av sammanblandning av roller och funktioner. Eftersom alla aktörer på marknaden ska behandlas konkurrensneutralt ska det egna aktiebolaget be-handlas jämbördigt med alla andra som vill initiera och köra trafik. Här skulle Trafikverket i sin roll att stödja RKTM kunna vara en resurs för att bidra till att verksamheten fungerar enligt lagens intentioner98 (se vidare våra slutsatser i kapitel 9).