Organisationer - Översiktsplan för Marks kommun

Funktionshinderrådet

Generellt främjar planförslaget tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Genom att förtydliga och lyfta tillgänglighetsperspektivet ytterligare samt hänvisa till relevant lagstift-ning, kan planen ytterligare bidra till utvecklad tillgänglighet. Synpunkterna, som följer, utgår från samma definition av tillgänglighet som omnämns i planen (sid. 6 del 2).

Det är många gånger mer kostnadseffektivt att beakta tillgängligheten redan i ett tidigt plane-ringsstadium jämfört med att justera i efter-hand.

Genom att lägga till mål och riktlinjer för till-gänglighet i planen, skulle tilltill-gängligheten lyftas och förtydligas. Ett tillägg av relevanta styr-dokument och lagar skulle förtydliga vikten av att tillgängligheten beaktas i samtlig planering för mark och bebyggelse. Följande tillägg före-slås:

 FN-konventionen

 Diskrimineringslagen TILLÄGG UNDER EKONOMISKA KONSEKVENSER (DEL 1 S. 64)

Ökad tillgänglighet skulle kunna utgöra en aspekt under ekonomisk konsekvenser, för att ytterligare visa på vinsterna med att planera till-gängligt

- Ett tillgängligt samhälle kan minska stöd behov av färdtjänst och socialt stöd

- Ett samhälle som inkluderar minskar risken för sk. onödig ohälsa för personer med funk-tionsnedsättning.

- Ekonomiska vinster kan göras genom att pla-nera tillgängligt från början, istället för att göra åtgärder i efterhand.

TILLÄGG UNDER SOCIALA KONSEKVENSER (DEL 1 S. 67)

Det finns ett flertal sociala vinster med att till-gängligheteten beaktas i översiktsplaneringen.

- Hälsovinster med att kunna röra sig fritt och därmed ta del av samhällets utbud

- Ökad rörlighet och tillgång till service samt mötesplatser.

- Planförslaget skapar förutsättningar för en ut-byggd gång- och cykelbana, kollektivtrafik vilket underlättar delaktigheten för personer med funktionsnedsättning.

Personer med funktionsnedsättning bör lyftas fram ytterligare i planen, för att minska risken att gruppen blir förbisedd. Det ökar chansen att perspektivet finns med tidigt i planeringssta-diet. Vilket gynnar såväl arbetet, ekonomin som alla som påverkas av ökad tillgänglighet.

BMK:S KOMMENTAR

Tillgänglighetspersektivet ses över och förstärks, bl.a med referenser till FN-konventionen och diskrimineringslagen.

Tilläggen som föreslås under ekonomiska och sociala konsekvenser tillgodoses.

Naturskyddsföreningen

Att hålla fast vid strukturbilden med tillväxt i knutpunkt, noder och länkade orter har miljö-mässiga fördelar. Anslutning till kommunala re-ningsverk ger ju också minskade belastningar på vattendragen - och, rätt hanterat en potential för effektivare återförsel av näringsämnen. Men en sådan inriktning behöver inte lägga hinder för det mer ideella landsbygdsboendet - med hushållningssmarta hus i dito lägen så kan man säkert kombinera de bägge aspekterna.

ÖP tar lite lätt på riksintressen och skriver att bebyggelse väger över men med hänsyn till riksintressena. Enligt miljöbalken så väger alltid riksintresset tyngre än lokala intressen som t ex bostadsbebyggelse.

Lite lätt tas det även på miljömålen/natur-vårdsmålen och jordbruksmarken. Att byggna-tionsmålen skull vara överordnade dessa känns inte rimligt, inte minst med tanke på jordbruks-företagens då skulle få minskade möjligheter att utveckla ett hållbart jordbruk.

LIS

Strandskyddet nervärderas i ÖP. LIS-områdena bör tas bort. Generellt är beskrivningen av valda utvecklingsområden, otydlig och saknas i flera fall. Särskilt vänder vi oss mot förslaget: LIS 11, Älekulla (Riksintresse för naturvård och ekologiskt känsligt område). LIS-områdena ver-kar ha en slagsida mot bara bostäder - inte så mycket av landsbygdsutvecklande verksamhet-er (som ju är en av motivverksamhet-eringarna) - Varför måste man t ex bygga bostäder vid Tolken i Torestorp - det ligger ju dessutom en bit från

"centrum".

Det finns även andra LIS- områden som om de exploateras riskerar att äventyra höga natur-värden. Man behöver till exempel mer lyfta fram vattenmiljöernas stora värde för rekreation, turism och naturupplevelser. Förutom när-naturområdenas stora värde för välbefinnande finns det också stora ekonomiska värden i exempelvis naturturism och sportfiske.

Konsekvenser av kommande klimatförändring-ar bör tas med i beräkningen om strandskyddet ändras. Riskbedömning och ansvarfråga vid planläggning samt en ordentlig riskbedömning av vattentäkternas kvalitet hör också dit.

GRÖN INFRASTRUKTUR

Den gröna infrastrukturen sträcker sig över ad-ministrativa gränser. Det är ett viktigt tänkande för att bevara biologisk mångfald och skapa eko-logiskt fungerande landskap. Detta behöver lyftas fram inom kommunen och även hur landskapet hänger samman med områden utanför kommunen.

En god ljudmiljö är en långsiktigt värdefull hus-hållning enligt miljöbalkens 3 kap. Med ett så-dant resonemang kan man kanske kunna reso-nera att vindkraftsetablering inte är bästa lokalisering trots riktvärdet på 40 dBA?

Tillåta att upp till 5–6 bostadshus kan tillkomma utan detaljplan är ett dåligt förslag om man tänker på en hållbar utveckling.

BMK:S KOMMENTAR

Avvägningen mellan bebyggelse och riksintressen ses över och tydliggörs. Se kommentar till synpunkt från länsstyrelsens (sid 23).

Synpunkten gällande avvägningen mellan bebyg-gelse och bevarande av jordbruksmark upp-

märksammas och tillgodoses i sak. Se även kommentar på synpunkt från länsstyrelsen på sid (sid 21), miljönämnden (sid 42), Öxabäcks bygdelag (sid 54) och Älekullas byalag (sid 55).

Avvägningen mellan naturvårdsmål och miljömål inkluderas också vid omarbetningen av förslaget.

LIS-utredningen kommer att skickas ut på ett formellt samråd kring årsskiftet 2014-2015. Då kommer mer detaljerad motiveringar för varje föreslaget område att redovisas. Inkomna syn-punkter noteras. Se även kommentarer på synpunkter från länsstyrelsen på (sid 23), Trafikverket (sid 34), miljönämnden (sid 42), plan- och byggnadsnämnden (sid 42), Öxabäcks bygdelag (sid 54), Arbeus (sid 59) samt Åhs och Meissner (sid 62).

Möjligheten att lägga till ett resonemang kring grön infrastruktur ses över. Se även kommentar på synpunkt från Lygnerns vattenråd (sid 38).

Översiktsplanen följer Naturvårdsverkets riktlin-jer för buller från vindkraftverk. Huruvida det ska finnas vindkraftsproduktion i kommunen eller inte är ytterst en politisk fråga.

I översiktsplanen finns två huvudsakliga utma-ningar som delvis kan stå i konflikt med varandra, dels en hållbar utbyggnad enligt strukturbilden, dels att skapa en levande landsbygd. Strategin för att förena dessa båda behöver förtydligas i planförslaget. Se även kommentar på synpunkter från länsstyrelsen (sid 27), Trafikverket på (sid 33), Öxabäcks bygdelag (sid 53), Älekullas byalag (sid 55), Skephults byalag (sid 55) och Berghems hembygdsförening (sid 58). Antal hus som bör gälla som gräns för detaljplanering kan kopplas till avvägningen mellan dessa strategier.

Synpunkten om antal hus som bör gälla som gräns för detaljplanering noteras, se även kommentar på synpunkt från plan- och bygg-nadsnämnden (sid 43).

Övriga synpunkter noteras.

MINAB

För att Marks kommun nu och i framtiden ska kunna erbjuda ett levande samhälle så krävs ett större befolkningsunderlag. MINAB föreslår att befolkningsmålet höjs till minimum 40 000 in-vånare år 2030.

Vi anser att man bör eftersträva att förtäta cent-ralorten. Att bygga samman Kinna, Skene

och Örby. Detta för att centrala funktioner kan utvecklas på ett effektivare sätt. Här kan skolan vara ett viktigt incitament, t.ex. att bygga en ny höstadieskola vid Marks Gymnasium. Detta ger gynnsamma effekter på investeringar i infra-struktur såsom kollektivtrafik, bredband, ser-vice och fritid.

Med ambitionen att Marks kommun ska växa krävs en grundskola och ett gymnasium av högsta rang. MINAB står fast vid att skolan alltid är av yttersta vikt i all planering.

Vårt företagsklimat har förbättrats de senaste fyra åren och vi har gått ifrån bottennoteringen 251 (av 290) 2011 i Svenskt Näringsliv kom-munranking gällande företagsklimat till plats 140 2014, en förbättring på 111 placeringar. Vi anser att Mark skall sätta ett mål att år 2020 ha förbättra sig med ytterligare 100 placeringar och komma in på topp 40-listan.

Översiktplanen rekommenderar att ett närings-livprogram skall tas fram. Vi anser att detta skall prioriteras för att vi skall få strategier och handlingskraft att förbättra vårt företagsklimat.

MINAB föreslår även att näringslivssamarbete förutom BOHÄM också bör ske med Borås-regionen.

Det ska vara enkelt att komma till och från vår kommun. Alla intresseorganisationer i MINAB har påtalat vikten av en omedelbar start av ut-byggnad och förbättring av väg 156 som första prioritet och därefter väg 41 och Viskadals-banan. MINAB anser att detta är den viktigaste nyckeln för att Marks kommun ska ha möjlighet till tillväxt.

För den framtida utveckling är det viktigt att man är väl försedd med områden där industrin kan utvecklas och dessa områden väljs med strategisk omsorg. Vår kommun har ett mycket gynnsamt läge vilket vi kan utnyttja bättre.

MINAB ser det därför viktigt att rejäla och stra-tegiska områden finns att tillgå.

För att kunna uppnå befolkningsutvecklingens mål så ser vi det som viktigt med områden som lockar till nybyggnation. På följande platser ser vi det som möjligt att skapa dessa förutsättning-ar: Hede, ”skogen” mellan Kinnaström och Hedgärdessjön, Vallås och Brättingstorp.

BMK:S KOMMENTAR

Styrgruppen KSAU ÖP tog tidigt ställning till målet om 1% ökning per år 2030. Ett annat

alternativ var då ett 2%-mål. Se även kommentar på synpunkt från Södra skogsägarna (sid 49).

I översiktsplanens strukturbild ses både Kinna, Skene och Örby som en gemensam knutpunkt. Det är viktigt att utveckla hela centralorten. Syn-punkten att bygga ihop Kinna, Skene och Örby skulle kunna betonas mer i planen och vi tar med oss frågan i den fortsatta omarbetningen av förslaget. Hur man i detalj ska bygga samman Kinna, Skene och Örby är en fråga för fördjupning av översiktsplanen.

I planförslaget redovisas vikten av en strategisk utveckling av skolan för att klara av befolknings-målet (sid 45 del 2 under rubriken ”Social infra-struktur”). MINAB:s synpunkt noteras. Se även kommentar på synpunkt från Södra skogsägarna (sid 49).

I planförslaget betonas vikten av att utveckla näringslivet för att kunna attrahera nya invånare till kommunen (sid 23-27 i del 2). Behovet att ev förtydliga detta liksom förslagen om verk-samhetsområden ses över i planförslaget. På sid 23 i del 2 betonas också vikten av ta fram ett näringslivsprogram, ett arbete där MINAB bör ha en central roll. Detta skulle också kunna omfatta ovanstående frågor samt vilka mål som generellt ska gälla för näringslivsutvecklingen i kommunen. Se även kommentar på synpunkter från Södra skogsägarna (sid 49) och Tygriket.se (sid 51).

De stora stråken enligt planförslagets struktur-bild är väg 156 samt väg 41 och Viskadalsbanan.

Underhåll, utbyggnad och förbättring betonas i planförslaget (sid 36-37 i del 2). MINAB:s syn-punkt noteras. Se även kommentar på synsyn-punkt från Södra skogsägarna (sid 49).

Södra Skogsägarna

Man bör framhålla och marknadsföra kommun-en som kommun-en näringslivskommun med stora möj-ligheter och potential genom sitt geografiska lä-ge och de möjligheter som finns i form av bra industrimark till en rimlig kostnad med närhet till hamn i Varberg och tillgång till järnväg samt även goda vägtransporter.

Det gäller att använda den industrimark vi har i 1:a hand och inte exploatera ytterligare jord-bruksmark. Möjliggöra användandet av denna genom att förbättra infrastrukturen såsom för-bättring av R41 och Lv156 ytterligare. Utöver detta måste enskilda vägar premieras med

bidrag då dessa håller igång ett livskraftigt lant-bruk och skogslant-bruk som genererar många arbetstillfällen och närproducerade produkter.

Viktigt även att bredbandsteknik etc. byggs ut då detta är en förutsättning för företagsetabl-ering men även behövs för att täcka ett ökande behov av detta hos boende i kommunen. Dock måste vi tänka på natur- och kulturmiljöer när vi gör detta.

Planen bör även verka för bra områden för boende och andra etableringar. Den bör sträva efter att ytterligare ”förtäta” dagens centralort Kinna-Skene-Örby och skapa en ännu bättre centralort med levande centrum och bra möjlig-heter till utbildning och service etc. Dock utan att övriga mindre områden som Horred, Hyssna, Sätila m.fl. drabbas negativt av detta.

Viktigt att skola och utbildning växer i takt med detta. Mark måste ligga i ”framkanten” när det gäller detta.

Befolkningsmålet bör omprövas i planen då en tillväxt på 1% inte svarar mot den potential som finns. Sätts målen högre ställs större krav på prioritering av vad som bör göras och genom-förandetakt vilket är gynnsamt för kommunen.

Ett uttalat kommunalt näringslivsprogram bör tas fram snarast, detta i samarbete med dagens näringsliv, organisationer och Minab.

BMK:S KOMMENTAR

Kommentar till synpunkten om ett högre befolkningsmål se kommentar på synpunkt från MINAB på (sid 48). I planförslaget redovisas den huvudinriktning som bör tillämpas vid lokalise-ring och ianspråkstagande av områden för verk-samheter (sid 24 del 2). Ett kriterium är att be-fintliga verksamhetsområden bör förtätas i möj-ligaste mån.

De stora stråken enligt planförslagets struktur-bild är väg 156 samt väg 41 och Viskadalsbanan.

Se kommentar på synpunkt från MINAB (sid 48).

I del 2 på sid 42 under ”Teknisk infrastruktur”

finns ett avsnitt om bredband och vad dess ut-veckling har för betydelse för samhällsplanering-en. Se även kommentar på synpunkt från social-nämnden på (sid 43).

I översiktsplanens strukturbild ses både Kinna, Skene och Örby som en knutpunkt. Det är viktigt att utveckla hela centralorten. Horred och Hyssna är utvecklingsnoder enligt planens strukturbild och Sätila är en länkad ort. Detta innebär att

kommunen ställer sig positiv till utveckling även i dessa områden.

I planförslaget redovisas vikten av en strategisk utveckling av skolan för att klara av befolknings-målet (sid 45 del 2 under rubriken ”Social infra-struktur”). Synpunkten noteras. Se även kommen-tar på synpunkt från MINAB (sid 48).

På sid 23 i del 2 i planen föreslås att ett närings-livsprogram bör tas fram. Se även kommentar på synpunkt från MINAB på (sid 48) och Tygriket.se (sid 51).

De statliga vägarna är Trafikverkets ansvar.

Kommunen kommer fortsätta att påtala de behov som finns i kontakterna med Trafikverket. Se även kommentarer på synpunkter från Öxabäcks bygdelag (sid 54), Älekullas byalag (sid 55) och Hajoms byalag (sid 55).

Forma Framtiden

Strukturbilden är ensidig på så sätt att den i mycket hög grad lyfter transportinfrastrukturen men saknar andra viktiga strukturer. Man får intrycket av att det viktiga perspektivet är att komma snabbt till och från kommunen. Hur bidrar detta till en hållbar kommun? Planen förutsätter snarast business as usual med re-lativt låga kostnader för transporter och resor.

Med tanke på att planen är långsiktig och att vi knappast kan räkna med låga bränslepriser i framtiden är detta mycket olyckligt. Vi efter-lyser därför tydligare visioner när det gäller hållbarhet och ett omställningsperspektiv.

Hur kan Mark exempelvis bli en fossilfri kom-mun till år 2030? Här behövs strategier inom transportsektorn. Vi tycker att målsättningen att öka andelen som åker kollektivt är bra men otillräcklig. Viktigt också att framhålla förbin-delsen med Varberg (Viskadalsbanan) med bl.a.

förbättringar i banstandard. Att förbättra stan-darden på väg 156 är bra ur ett trafiksäkerhets-perspektiv men sådana projekt leder nästan alltid till ökad biltrafik. En offensiv satsning vore att satsa på pendeltågsförbindelse mellan Skene och Landvetter när Götalandsbanan byggs.

Hur kan vi arbeta bättre med att stärka den lo-kala produktionen och ekonomin? Här anser vi att de areella näringarna och andra typer av landsbygdsföretag behandlas väldigt styvmo-derligt.

Hur kan vi locka människor och företag till kom-munen? Här lyfts nästan enbart fram att vi har

nära till Göteborg och Viared. Hur skulle Mark kunna återta en bra position när det gäller håll-barhet och på så sätt locka till sig framtidens före-tag och boende?

För att öka möjligheten till omställning och ett mer hållbart samhälle behöver mark och vatten utnyttjas på ett klokt sätt. Det vore intressant att som ett första steg satsa på någon av kommun-ens mindre orter och dess närområde för att testa hur olika strategier för lokal produktion och ekonomi kan påverka utvecklingen i hållbar riktning.

Vi vill också lyfta fram att resultatet av de utred-ningar som föreslås verkligen får påverka över-siktsplanen. Kanske får vi då en översiktsplan med en eller flera spetsar och inte som nu lite om allting och väldigt lite som sticker ut positivt sett till hållbar utveckling. När det gäller frågor kopplat till Hållbart företagande är det väldigt magert.

Slutligen vill vi påpeka att utställningen för all-mänheten varit undermålig och inte gett mark-borna möjlighet att på ett enkelt och lättför-ståeligt sätt se vad planen innehåller. Den blir alldeles för svår att greppa. Detta är ju ganska allvarligt, då den ska vara underlag för plane-ringen i kommunen en bra bit fram i tiden.

Dessutom har det inte varit möjligt att få ut en utskriven version.

BMK:S KOMMENTAR

Översiktsplanen ska ange strategier för fram-tidens mark- och vattenanvändningen och styr planering och byggande i kommunen. För att på sikt kunna upprätthålla välfärden för sina med-borgare är kommunens största utmaning inför framtiden att växa befolkningsmässigt, samtidigt som detta måste ske på ett sätt som är långsiktigt hållbart även ekologiskt och socialt.

”Att komma snabbt till och från kommunen” är därför en angelägen fråga, och här spelar struk-turbilden en viktig roll. För att kunna behålla sina invånare och öka inflyttningen är restiderna till och från de större arbetsmarknaderna av av-görande betydelse. För att vara samhällseko-nomiskt möjligt att genomföra förutsätter en effektiv kollektivtrafik i sin tur ett stort befolk-ningsunderlag i goda kollektivtrafiklägen. Det gäller både expressbussar och i ännu hög grad pendeltåg. Pendeltåg vore mycket offensivt, men skulle kräva befolkningsunderlag i storleksord-ning som en större stad. Se även Trafikverkets yttrande (sid 18).

”Att komma snabbt till och från kommunen” är viktigt inte bara för att människor ska välja att flytta till kommunen och kunna pendla ut till ar-bete någon annanstans, utan också för att man lätt ska kunna pendla IN till kommunen. Med en effektivare kollektivtrafik som bättre knyter sam-man regionen, får företagen tillgång till en större arbetsmarknad och lättare att rekrytera specialiserad arbetskraft, vilket för många före-tag är avgörande för möjligheten att växa.

Genom att i så hög grad som möjligt samordna bebyggelseutveckling med kollektivtrafiken i strukturbildens knutpunkt, utvecklingsnoder och länkade orter, kan betydligt större andelar av persontransporterna fångas upp av kollektivtra-fik. Målsättningen har i planförslaget varit att hela resandeökningen skulle göra det, men efter synpunkter som kommit in bör den skruvas ner något, t.ex. till 75-80 %. Detta ses över i den fortsatta omarbetningen av planen, och sam-ordnas med strategin om att möjliggöra en lev-ande landsbygd, se kommentar till länsstyrelsens yttrande (sid 27) liksom hushållningen med jord- och skogsbruk, se bl.a. länsstyrelsen (sid 21 och 27).

Övriga synpunkter noteras.

Förläggargårdar i Sjuhärad

Vi föreslår att man i kommande översiktsplan särkilt omnämner textilarvet , gårdarna och på vilket sätt det kan gynna Marks framtida ut-veckling. Vi tänker då främst på turism, inflytt-ning och positiva bieffekter. Vi hoppas också på att någon rad ( i ÖP) kan ägnas åt vikten av att skylta dessa unika platser.

BMK:S KOMMENTAR

I avsnittet om Besöksnäring (sid 30-32 i del 2) redovisas att Marks textil- och kulturarv är vik-tiga värden för besöksnäringen, men detta kan förstärkas.

Frågan om skyltning förs vidare till Teknik- och servicenämnden.

Tygriket.se Marks kommun

Den gemensamma Regionens betydelse och vikten av samverkan kan tryckas än mera på.

Samtidigt anser vi att just Marks gynnsamma läge bör nyttjas än mer för såväl oss som vår omgivning. I Mark bör vi ha ambitionen att öka inflödet av besökare och därmed är samverkan

för strategier kring besöksnäringen viktig i ett så strategiskt dokument som ÖP är. Vi skall vara en viktig bit i framtidspusslet som vi lägger tillsammans. En ökning av turister ger på sikt även tydliga effekter i ökat intresse för in-flyttning.

Vi anser att ett mycket tydligare näringslivsar-bete måste till, följas upp och göras kontinuer-ligt när det gäller: Utvecklingsmål, roller, tillva-ratagande av engagemang och kunskap samt dialoger och möten där all den kraft som finns tillvaratas. Vi har en unik organisation kring be-söksnäringen idag och ett ovanligt stort engagemang från näringen och dess företag när det gäller turism och handel. Detta är en styrka som måste tillvaratas långt mycket bättre.

Turisnäringen i Mark måste utvecklas och det arbete om pågår i föreningsform och kluster kring destinationen ges resurser att utvecklas.

Här bör då mycket tydligt lyftas fram den möj-lighet som finns för småföretag att utvecklas och växa. En betydande potential för detta finns inom besöksnäringen. En långsiktig strategi med mätbara etappmål måste till.

Vi påpekar här och nu att handelsbalansen generellt också måste förbättras och en mycket kraftfullare plan fullföljas för att inte fortsätta

In document Översiktsplan för Marks kommun (Page 45-58)