Organisationernas verksamhetsformer

Lokalt har samarbetet mellan VTI och näringslivet fungerat bra. I princip har svårigheterna med samdistribution lösts på denna nivå. Alla parter har varit konstruktiva och angelägna om att driva projektet vidare. Problem har uppstått när projektet har lyfts upp på en högre nivå i respektive organisation och när det har blivit nödvändigt att skapa säkerhet kring utvecklingen av områden som ligger utanför de ingångna avtal om forskningsfinansiering som styr VTI:s medverkan i projektet.

7.4.1 VTI

Forskare på VTI arbetar av tradition mycket självständigt och inom avgränsade och klart definierade projekt. Projekten finansieras inte av VTI utan av externa uppdragsgivare och forskningsfinansiärer. Det innebär att begreppet ”högre nivå” är oklart för projektet – är det projektfinansiären som har skrivit avtal med VTI om projektets finansiering och utformning eller är det nivån över projektledaren i VTI:s interna linjeorganisation? På VTI finns det, när det gäller att driva projekt, ingen ansvarsnivå mellan projektledare och generaldirektör. Beslut med ekonomiska konsekvenser som ligger utanför befintliga avtal kan inte tas utan ett omfattande arbete för att få nya avtal med finansiering för detta. Detta svarar inte mot de förväntningar som kan finnas på VTI från näringslivet, där förutsätt- ningarna ser ut på ett annat sätt.

VTI:s roll inom Samlic har varit att som projektledare driva implementerings- processen framåt. VTI:s medverkan har inneburit att en öppen plattform och en neutral arena har skapats där alla berörda intressenter kan mötas för diskussion och beslut. Erfarenheterna från Samlic visar på nödvändigheten av att en sådan funktion finns med vid implementeringen. Men för att VTI ska kunna spela en sådan roll på bästa möjliga sätt krävs tydliga förutsättningar, kontinuitet och långsiktig säkerhet. Dessa krav är synnerligen svåra att tillmötesgå när VTI:s medverkan helt och hållet styrs av fasta avtal om utformning och finansiering av ett avgränsat projekt. Utvecklingen av implementeringsprocessen var inte möjlig att i detalj förutsäga och beskriva i ett framåtriktat avtal om projektfinansiering.

7.4.2 Näringslivet

De fyra speditörerna som har deltagit har givetvis olika organisationer, men det finns en del gemensamma faktorer. Hård konkurrens och kravet på kostnads- effektivitet har gjort organisationerna både slimmade och platta. Det innebär med nödvändighet att kontakter med en högre nivå i organisationen ställer speciella krav, t.ex. att ett ärende oftast endast kan behandlas en eller ett fåtal gånger under en viss tidsperiod. Därför måste de som drar ett ärende för den högre nivån i näringslivet vara mycket professionella och väl förberedda. Osäkerheter ska i så hög utsträckning som möjligt vara eliminerade och allt som föreslås måste vara väl förankrat hos övriga aktörer. Detta var inte alltid förenligt med de förut- sättningar som gällde för en implementeringsprocessen för Samlic där många aktörer är inblandade.

7.4.3 Möten

Förankring på högre nivåer inom företagen återspeglas också i att andra funktionärer med större befogenheter och mandat deltar. VTI:s projektbaserade verksamhetsformer medför att ledningen för projektet utgör den högsta nivån, se

ovan. Vid mötena med de svenska ledningarna för respektive speditör borde högre befattningshavare från VTI:s linjeorganisation, lämpligen generaldirektören, ha lett VTI:s delegation. Detta skulle ha skapat en större tyngd och trovärdighet för VTI hos företagsledningarna och matchat företagens berednings- och beslutsgång på ett mer balanserat sätt. Det hade också varit möjligt att göra något mer tydliga utfästelser från VTI:s sida om utveckling och fortsättning av projekt och imple- mentering utöver de redan fastställda budgetramarna för projektet. Frågan är om också Vinnova borde ha varit representerade. Tanken var att det skulle bli så först på förhandlingsmötet.

7.5 Politisk medverkan

Lokalt har projektet förankrats och fått uppmuntrande stöd av kommunen. Med i projektets idé fanns föresatsen att det privata näringslivet, med samdistribution som medel, skulle bidra med en bättre stadsmiljö genom minskad lastbilstrafik i city. För att detta skulle lyckas var det nödvändigt att visa att samdistribution var lönsamt, vilket också har visats här. Lokalt har således den politiska medverkan varit tillräcklig i detta projekt.

När samdistributionsfrågan lyftes till en central nivå i näringslivet borde den – det kan ifrågasättas – även lyfts upp politiskt. Under projektets gång utvecklades frågan om samdistribution från att inte bara gälla den ursprungliga tanken om ett system i Linköping till att omfatta ett koncept med potentiell nationell täckning. Företagens beslut kom därför att inte bara avse deltagande i samdistribution i Linköping utan fick mer och mer karaktären av principiella och strategiska beslut om samdistribution generellt i Sverige med tydliga prejudicerande effekter.

När frågan lyftets till den nivån blev det oklarheter om vilken aktör som egentligen svarade för det samhälleliga politiska intresset av att driva samdistribu- tionsprojekt till faktisk implementering på nationell basis. Det är möjligt att t.ex. trafikutskottet borde ha behandlat frågan. Det är också möjligt att sektors- ansvariga myndigheter borde ha involverats mer aktivt i projektet för att synlig- göra ansvaret för det samhälleliga intresset av en ökad grad av samdistribution i svenska städer.

Referenser

Rapporter

Eriksson, Jan och Svensson, Tomas (2003): Samordnad varudistribution i städer – konferensbidrag. VTI notat 54-2003. Statens väg- och transport- forskningsinstitut. Linköping.

Fors, Tobias och Fredholm, Olof (2005): Effektivare transporter med sam- distribution. Ett projekt inom SAMLIC, hösten 2004. VTI notat 8-2005. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.

Lång, Anna-Maria (2005): Transport- och trafikeffekter av samdistribution i Linköping city – ett projekt inom SAMLIC. VTI notat 17-2005. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.

Eriksson, Jan, Karlsson, Rune, Fors, Tobias, Fredholm, Olof, Lång, Anna-Maria och Svensson, Tomas (2006): SAMLIC – Pilotförsöket. VTI rapport. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.

Artiklar

Kindaposten 26 september 2003, Daniel Cannervik: Varutransporter i stads-