Att erbjuda åtgärder i enlighet med de nationella riktlinjerna kan leda till besparingar på lång sikt i form av minskade sjukvårdskostnader för levnadsvanerelaterade sjukdomar.
Socialstyrelsen bedömer att riktlinjerna kräver förändringar i fråga om:
Personalresurser
Styrdokument
Organisation och omfördelning av resurser
Utbildning och kompetensutveckling
Samverkan med aktörer inom och utanför hälso- och sjukvården.
Ansvarsfördelning
Vad bör hanteras på ledningsnivå för hälso- och sjukvårdsförvaltning och tandvård?
Tydliga mål för det primär- och sekundärpreventiva arbetet.
Säkra tillgången till strategiskt stöd för kompetensutveckling, implementering, metod- och verksamhetsutveckling samt omvärldsbevakning inom området.
Bidra och stimulera till gränsöverskridande samverkan mellan förvaltningarna för att skapa bästa omhändertagande för patienter med särskilda behov av levnadsvaneinsatser, t.ex. samfinansieringar av gemensamma lösningar, utbyte av kompetens m.m.
Vad bör hanteras på kliniknivå?
Tydliga mål för det primär- och sekundärpreventiva arbetet.
Ta tillvara på medarbetarnas kompetens och kreativitet inom levnadsvaneområdet och uppmuntra till förbättringsarbete.
Förvaltningsledningsgrupperna, som bland annat består av verksamhets-/klinikchefer och
områdeschefer, ska bidra och stimulera till gränsöverskridande samverkan mellan kliniker, enheter, avdelningar och övriga förvaltningar för att skapa bästa omhändertagande.
Vad bör hanteras på avdelnings-/vårdcentrals-/enhetsnivå?
Tydliga mål för det primär- och sekundärpreventiva arbetet.
Alla vårdenheter ska vid behov kunna erbjuda rådgivning på alla nivåer eller se till att patienten får stöd via annan vårdgivare.
Tid i alla verksamheter för planering, utarbetande av rutiner och faktiskt utförande på respektive avdelning/vårdcentral/enhet, d.v.s. ge möjlighet att se över hur arbetet ska bedrivas på den enskilda enheten för att skapa tydlighet i vem som gör vad och när, tid för utförande, lokaler,
kompetensutveckling, handledning och mycket mera.
Förutsättningar för samarbete mellan olika professioner och ett optimalt utnyttjande av resurser och specifika kompetenser på vårdenheten samt utbyte med andra vårdenheter.
Vårdcentralerna i Hälsoval ska kunna erbjuda patienter alla rådgivningsnivåerna för de fyra levnadsvanorna. Varje vårdcentral utarbetar flöden och rutiner för att detta ska fungera på ett tillfredsställande sätt, där det tydligt framgår vilka funktioner som ska göra vad.
Slutenvården ska ha en snabb insättning av åtgärd till patienter när de är som mest mottagliga för en livsstilsförändring t.ex. vid en akut hjärthändelse, stroke eller inför en operation.
Vad bör hanteras av all personal med patientkontakter?
Alla medarbetare med patientkontakt i nära vård, specialiserad vård och tandvård ska kunna och bör i relevanta fall ställa frågor som syftar till att identifiera ohälsosamma levnadsvanor och ge enkla råd.
Alla medarbetare med patientkontakt ska vid behov erbjuda patienter relevant åtgärd enligt riktlinjerna.
Arbetet med levnadsvanorna ska dokumenteras under sökordet ”Levnadsvanor” i journalsystemet.
Sökordet ger möjlighet till uppföljning och vidareutveckling av arbetet över tid på individ-, verksamhets- och befolkningsnivå.
Socialstyrelsen har uppskattat att åtgärderna enligt riktlinjerna medför en betydande kostnadsökning eftersom en stor andel av befolkningen har minst en ohälsosam levnadsvana som ökar risken för framtida sjuklighet.
Primärvården har en central roll för att genomföra rekommendationerna, men även specialistvården, mödrahälsovården och elevhälsan möter personer med ohälsosamma levnadsvanor (1). För Region Blekinge skulle det innebära en ökning på som lägst 4 700 samtal till en kostnad av 17 miljoner kronor per år för 2019 och de kommande 5 åren. Beräkningen är baserad på en minimikostnad och på att samtalens olika kostnad beroende på vilken levnadsvana som avses.
Lagar, riktlinjer och regionala styrdokument
Lagar
Hälso- och sjukvårdslagen, patientlagen och tandvårdslagen säger att ”hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården eller till tandvården skall, när det är lämpligt, ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada” (2, 3, 4).
FN har antagit en resolution Agenda 2030 för en hållbar samhällsutveckling och regeringen har beslutat om en handlingsplan för åren 2018-2020 för att stärka arbetet med att genomföra agendan och göra det tydligt hur myndigheter och andra samhällsaktörer kan bidra (5). Som en del i arbetet vill regeringen främja en god och jämlik hälsa med en utvecklad folkhälsopolitik (6). Ett av regeringens åtta folkhälsopolitiska mål är levnadsvanor där alla målområde syftar till att bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar.
2011-års riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. I riktlinjerna ger Socialstyrelsen rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors förändering av levnadsvanorna
tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor (7). Socialstyrelsen har också föreskrifter och allmänna råd om behandling vid undernäring (8).
Regionplanen 2018-2020
Ett regionövergripande mål är en god hälsa- och sjukvård samt insatser för en bättre folkhälsa. Mål för det sjukdomsförebyggande arbetet återfinns även i regionsstyrelsens och förvaltningsnämndernas
verksamhetsplaner. Även Regelboken som styr arbetet i Hälsoval Blekinge har tydliga mål för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet (9, 10).
Region Blekinges tobaksförebyggande arbete.
Landstinget Blekinge har ställt sig bakom det nationella projektet Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025 som syftar till att fasa ut rökningen. Regionens tobakspolicy med sin rökfria arbetstid kan ses som ett led i detta (11).
12.1. Referenser
1. Socialstyrelsen. 2018. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 (Hämtad 2019-02-22)
2. Sveriges riksdag. Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) Svensk författningssamling 2017:30 t.o.m. SFS 2018:1997.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-201730_sfs-2017-30 (Hämtad 2019-02-28)
3. Sveriges riksdag. Patientlag (2014:821). Svensk författningssamling 2014:821 t.o.m. SFS 2018:554.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821 (Hämtad 2019-02-28)
4. Sveriges riksdag. Tandvårdslag (1985:125). Svensk författningssamling 1985:125 t.o.m. SFS 2018:685.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/tandvardslag-1985125_sfs-1985-125 (Hämtad 2019-03-04)
5. Regeringskansliet. 2019. Agenda 2030. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/ (Hämtad 2019-03-04)
6. Regeringskansliet. 2019. God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik, Prop. 2017/18:249.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2018/04/prop.-201718249/ (Hämtad 2019-03-04)
7. Socialstyrelsen; 2018. Nationella riktlinjer prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor.
http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerpreventionochbehandlingvidohalsosammalevnadsva nor (Hämtad 2019-01-17)
8. Socialstyrelsen. 2014. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer sök på: SOSFS 2014:10 (Hämtad 2019-02-22)
9. Region Blekinge. 2019. Regionplanen 2019-2021.
https://regionblekinge.se/download/18.7ce4d450166623979117bd15/1545298880246/regionplan-2019-2021-med-budget-for-2019_webb.pdf (Hämtad 2019-02-28)
10. Region Blekinge. 2019. Uppdragsbeskrivning och regelbok för Hälsoval Blekinge 2019.
https://regionblekinge.se/halsa-och-vard/for-vardgivare/halsoval-blekinge/allt-infor-ansokan-och-avtalsskrivning/uppdragsbeskrivning.html (Hämtad 2019-02-28)
11. Region Blekinge. Tobakspolicy för Landstinget Blekinge.
https://regionblekinge.se/download/18.1d469c2d16662db3e43bcee8/1545298903974/tobakspolicy.