Bilaga 5 Intern kontroll
4 Uppföljning
4.3 Organiserad brottslighet
Organiserad brottslighet är mångfacetterad. Det kan handla om kriminella nätverk,
kriminella organisationer, den kan vara projektbaserad, ideologiskt motiverad samt familje- och släktbaserad.
Vissa verksamheter som kommunen ansvarar för kan utsättas för organiserad brottslighet exempelvis upphandlingar, föreningsbidrag, LOV (oseriösa företag som vill ta sig in på marknaden), uthyrning av lokaler, försäljning av mark, rekryteringsprocessen, och påverkan på tillsyn som utförs av miljöenheten såsom livsmedel, tobak och miljö. Detta kan ge effekter på lokalsamhället.
Under året som gått har det inte funnits en aktiv arbetsgrupp inom detta område. Inom en snar framtid kommer säkerhetssamordnaren att bjuda in till ett första möte med denna grupp. Vi ska jobba med lokala lägesbilder samt orsaksanalyser. Genom detta kan vi
gemensamt identifiera vilka konkreta åtgärder och aktiviteter som ska riktas mot problem på lång och kort sikt med relevanta samverkansaktörer.
I denna grupp ska det finnas representanter från sektor lärande, sektor välfärd, kultur- och fritid samt representant för polis och bostadsbolaget STUBO AB. Sammankallande kommer säkerhetssamordnare vara.
Under våren 2018 har säkerhetssamordnare tagit fram en plan mot våldsbejakande
extremism. Med våldsbejakande extremism menas handlingar såsom att stödja, uppmana till eller delta i ideologiskt motiverade våldshandlingar för att främja en sak. Det förebyggande arbetet riktar sig mot tre olika miljöer, våldsbejakande högerextremistiska vit makt-miljön, den våldsbejakande vänsterextremistiska autonoma miljön och den våldsbejakande
islamistiska extremismmiljön.
2018
8
5 Sammanfattning
Lokala brottsförebyggande rådet med dess arbetsgrupper har under 2017-2018 börjat hitta sina former. Arbetet med två av tre arbetsgrupper har kommit igång och det finns ett engagemang med att jobba brottsförebyggande.
Det finns ett stort behov att komma igång med den tredje arbetsgruppen, organiserad
brottslighet. Genom samarbete mellan kommun, polis och räddningstjänst, där vi jobbar med lokala lägesbilder och gör orsaksanalyser, kan vi gemensamt skapa en gemensam lägesbild med åtgärder som gör att vi på kort och lång sikt kan jobba mot ett tryggare och säkrare Ulricehamn.
Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2018-05-28
Sida 1 av 1
§
Handlingsplan mot våldsbejakande extremism
Dnr 2018/294
Sammanfattning
Ulricehamns kommun har tagit fram en handlingsplan mot våldsbejakande extremism.
Planen kommer att kopplas till lokala BRÅ och arbetsgruppen Organiserad brottslighet.
Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning. Det finns i Sverige idag tre våldsbejakande extremismmiljöer, den autonoma miljön, vit makt-miljön och våldsbejakande islamistisk extremism.
Beslutsunderlag
1 Tjänsteskrivelse 2018-05-02 från kommunchef 2 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism
Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut
Handlingsplan mot våldsbejakande extremism antas.Tjänsteskrivelse
Kommunstyrelsens förvaltning
2018-05-02
Tjänsteskrivelse - Handlingsplan mot våldsbejakande extremism
Diarienummer 2018/294, löpnummer 1864/2018
Sammanfattning
Ulricehamns kommun har tagit fram en handlingsplan mot våldsbejakande extremism.
Planen kommer att kopplas till lokala BRÅ och arbetsgruppen Organiserad brottslighet.
Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning. Det finns i Sverige idag tre våldsbejakande extremismmiljöer, den autonoma miljön, vit makt-miljön och våldsbejakande islamistisk extremism.
Förvaltningens förslag till beslut
Handlingsplan mot våldsbejakande extremism antas.
Ärendet
I juni 2014 tillsattes en Nationell Samordnare med uppdraget att samordna arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism på nationell och lokal nivå. Den 12 januari 2018 löpte samordnarens uppdrag ut och Brottsförebyggande rådet, (BRÅ) inrättade ett permanent Center mot våldsbejakande extremism.
Regeringens nationella samordnare mot våldsbejakande extremism gick ut med rekommendationer om att varje kommun bör ta fram en plan för arbetet kring våldsbejakande extremism. Det är den rekommendationen som är grunden till denna handlingsplan.
Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning. Med våldsbejakande menas handlingar såsom att stödja, uppmana eller delta i ideologiskt motiverade våldshandlingar för att främja en sak. Att vara våldbejakande ska inte förväxlas med att vara våldsbenägen då ett
våldsbejakande beteende kan innebära ett långvarigt stöd till våldshandlingar som andra begår, trots att personen själv aldrig utövar våld.
Handlingsplanen innehåller en beskrivning av de tre våldsbejakande extremismmiljöer som finns i Sverige idag. Planen kommer att kopplas till lokala Brå och arbetsgruppen
Organiserad brottslighet där man kommer att arbeta med att ta fram lokala lägesbilder och orsaksanalyser i syfte att fördjupa kunskapsbilden av eventuella problemområden och vidta relevanta åtgärder.
Kommunens uppdrag är att värna demokratin. I en demokrati har alla rätt att uttrycka sin åsikt, men vi kan aldrig acceptera handlingar som står i strid med de demokratiska
grundläggande principerna och gällande lagar. Därför är det viktigt att Ulricehamns kommun arbetar med att värna demokratin mot all form av våldsbejakande extremism.
Beslutsunderlag
1 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism
2018/294, 1864/2018 2(2)
Beslut lämnas till
KommunchefHåkan Sandahl Cecilia Knypegård
Kommunchef Säkerhetssamordnare
Kanslifunktion
Kommunledningsstab
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Styrdokument
PLAN MOT
VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM
ANTAGET AV: [Klicka här och skriv]
DATUM: [Fyll i datum enligt ÅÅÅÅ-mm-dd]
GÄLLER FRÅN OCH MED: [Fyll i datum enligt ÅÅÅÅ-mm-dd]
ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: [Klicka här och skriv funktion]
GÄLLER TILL OCH MED: [Fyll i år enligt ÅÅÅÅ]
2
Våra styrdokument
[Normerande]
Policy – Vår hållning, övergripande
Riktlinjer – Rekommenderade sätt att agera Regler – Absoluta gränser och ska-krav
[Aktiverande]
Strategi – Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar
Program – Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan – Uppdrag, tidsram och ansvar
3
Innehåll
1 Bakgrund ...4
2 Syfte ...4
3 Ideologierna bakom våldsbejakande extremism ...5
3.1 Autonoma miljön ...5
3.2 Vit makt-miljön ...6
3.3 Islamistisk extremism ...6
4 Förvaltningens ansvar ...7
5 Förebyggande åtgärder ...8
5.1 Samverkansaktörer ...9
6 Anhöriga som central aktör ...10
7 Uppföljning ...10
4
1 Bakgrund
I juni 2014 tillsattes en Nationell Samordnare med uppdraget att samordna arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism på nationell och lokal nivå. Den 12 januari 2018 löpte samordnarens uppdrag ut och Brottsförebyggande rådet (BRÅ) inrättade ett permanent Center mot våldsbejakande extremism.
Regeringens nationella samordnare mot våldsbejakande extremism gick ut med rekommendationer om att varje kommun bör ta fram en plan för arbetet kring våldsbejakande extremism. Det är den rekommendationen som är grunden till denna handlingsplan.
Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning. Med våldsbejakande menas handlingar såsom att stödja, uppmana eller delta i ideologiskt motiverade våldshandlingar för att främja en sak. Att vara våldbejakande ska inte förväxlas med att vara våldsbenägen då ett
våldsbejakande beteende kan innebära ett långvarigt stöd till våldshandlingar som andra begår, trots att personen själv aldrig utövar våld.
Ordet extremism används för att beskriva företeelsen där individer använder extrema metoder för att förändra samhället i önskad riktning. Säkerhetspolisen använder ordet extremism för att beskriva rörelser, ideologier eller individer som inte accepterar den demokratiska samhällsordningen. Våldsbejakande extremism förekommer både inom den religiösa och politiska sfären.
Det finns i Sverige idag tre olika våldsbejakande extremistiska miljöer, den autonoma miljön, vit makt-miljön och den islamistisk extremistiska miljön. Det finns även individer som inte formellt tillhör en extremistisk miljö men som på egen hand kan agera utifrån en
extremistmiljös ideologi, så kallade ensamagerande våldsverkare.
Extremism oavsett politisk färg utgör ett hot mot demokratin.