Var har den organiserade rörelseleken för syfte? Pedagogernas uppfattningar har delats in i fyra olika kategorier.
33
5.3.1 Utveckling av kroppsliga förmågor
Att utveckla barnets kroppsliga förmågor, det är en av pedagogernas uppfattningar kring rörelselekens syfte. Ett exempel på dessa förmågor är koordinationsförmågan, som pedagogerna tränar med barnen genom att bland annat göra korsrörelser. Korsrörelser innebär att barnen ska korsa armar och ben över kroppens mittpunkt, dessa korsrörelser ser pedagogerna som viktig träning för samarbetet mellan hjärnhalvorna.
För att hjärnhalvorna ska samarbetar så krävs det god en koppling mellan och för att kunna lära sig saker så är ju båda hjärnhalvorna inblandade... (Pedagog G)
Pedagogerna nämner att det är viktigt att barn får göra övningar där de korsar sin mittlinje och på så sätt så stimulerar det båda hjärnhalvorna. Holle (1985) menar att hjärnhalvorna är beroende av varandra och genom att båda hjärnhalvorna utvecklas utvecklar barnet sina kroppsliga förmågor, och samtidigt är kroppsrörelse grundläggande för att hjärnhalvorna ska fungera och utvecklas. Förbindelser mellan hjärnhalvorna finns vid födseln och utvecklas och blir starkare genom upprepad fysisk aktivitet (Jagtöien, Hansen & Annerstedt, 2002). Några andra kroppsliga förmågor som pedagogerna har som avsikt att träna genom rörelseleken är balansförmågan, kroppsuppfattningen och kroppskontrollen. Pedagog A menar att det är viktigt att barnen blir medvetna om var de har sina armar och ben. Tre av pedagogerna berättar hur viktigt de tycker att barnen skall förstå och tänka efter vad det är de gör och hur de gör det, så att de blir medvetna om sina rörelser. Så här säger en av pedagogerna om syftet med rörelselek:
Rörelseleken är till för att barnen ska har roligt och för att får tillfälle att utveckla sin kroppsuppfattning, sin koordinationsförmåga och sin rumsuppfattning... (Pedagog C)
Pedagog C menar att genom rörelselek så får barnen möjlighet att utveckla sina kroppsliga förmågor, men hon betonar samtidigt vikten av att barnen skall ha roligt. Flera av pedagogerna uppger att de arbetar med kroppsuppfattning och balans. Om pedagogerna märker att något barn har problem att utföra en övning så tränar de lite extra på just det motoriska momentet genom att de skapar övningar för hela barngruppen. Anledningen till
34
att de skapar övningar för hela gruppen är för att barnen ska få träna på ett lekfullt och lustfyllt sätt utan att peka ut något barn, barnen ska uppleva rörelsestunderna som lek, inte som träning. Några av pedagogerna uppger att när de arbetar med rörelselek så iakttar de barnens rörelseförmåga för att se vad barnen klarar av och hur långt de har kommit i sin motoriska utveckling. Pedagog F talar om vikten av organiserad rörelse för att kunna upptäcka barns eventuella motoriska problem och för att kunna hjälpa de som är i behov av extra rörelseträning.
Alla barn har det inte automatiskt, då får man träna lite extra… Det är viktigt att barnen får med sig alla delarna i den grovmotoriska utvecklingsfasen, som åla och krypa och rulla... (Pedagog F)
Pedagog C och G anser att rörelselek är ett bra verktyg för att följa barnen och se att de får med alla bitar i utvecklingen. Om de upptäcker barn som inte följer med i utvecklingen så övar de mer med de barnen eller så interagerar de vissa övningar i gruppen för att träna detta. Ericsson (2005) menar genom att barnen får göra övningar i större grupper kan de få en bättre uppfattning av sin egen kroppsuppfattning och förmåga. Dessen (1990) påpekar för att barn ska kunna leka tillsammans är det viktigt att barnet utvecklar en god självkänsla.
5.3.2 För hälsan
Alla pedagogerna uppgav att de tycker att barn idag rör på sig för lite. Pedagogerna uttrycker en oro för barnfetma och att de med rörelseleken vill motarbeta detta. De vill genom rörelseleken ge barnen möjlighet att röra sig på ett positivt och glädjefyllt sätt. Pedagogerna tycker det är viktigt att barnen får en positiv upplevelse av att röra sig och de tror att barnen, genom detta, kommer få en bättre inställning till rörelse senare i livet. Flera av pedagogerna betonar att barnen ska ha roligt och att detta är ett av de viktigaste syftena med rörelselek. Genom att det är roligt så tror pedagogerna att barnen lär sig lättare och får lättare för att ta till sig information. Grindberg och Jagtöien (2000) menar att fysisk aktivitet är en källa till glädje. Pedagogerna ser rörelse och träning som ett viktigt redskap
35
för att förhindra barnfetma och för att barnen ska få ett sunt förhållande till sin kropp och till rörelse.
Börjar man tidigt med rörelse som en naturlig del i vardagen så tror jag att det hjälper barnen till en bättre hälsa. (Pedagog C)
Tre av pedagogerna uppger att rörelseleken även ska träna konditionen för att barnen ska orka mer och vara mer uthålliga.
Alla barn orkade inte vara med på hela rörelsepasset när vi började ha regelbunden och schemalagd rörelselek. De gick och satte sig... … man blir orolig när friska barn inte orkar hoppa och springa i 15-20 minuter.… (Pedagog G)
Pedagogerna upplever att de ser en utveckling av barnens kondition, de orkar mer och är mer uthålliga. Behovet av fysisk aktivitet hos barn är stort, därför är det viktigt att vi uppmuntrar barnen hela tiden (Jagtoien, Hansen & Annerstedt, 2002).
5.3.3 Rörelse i förebyggande syfte
Pedagog D berättar att ju mer de arbetar med rörelselek, desto lättare har barnen för att slappna av. Jag kan se många likheter i pedagogernas uppfattningar kring att barn behöver röra sig för att kunna bli lugnare och på så sätt skapa en lugnare barngrupp. Det finns även uppfattningar bland pedagogerna att om det är rörigt i barngruppen så kan en spontan rörelselek underlätta för barnen att sitta still och koncentrera sig efteråt.
Alla hur ju svårt för att sitta still och koncentrera sig under en längre tid och framförallt barn. Så då får man upp och röra på sig så att man orkar koncentrera sig en stund till… (Pedagog A)
Pedagogerna upplever att barnen kan lättare ta åt sig information eller instruktioner efter rörelselek. Annerstedt (2002) menar att fysisk aktivitet ger kroppen mer energi vilket i sin tur underlättar den psykiska och fysiska inlärningen.
36
5.3.4 Rörelse till instruktioner
Flera av pedagogerna anser att barnen tränar koncentrationsförmågan när de lyssnar till instruktioner samtidigt som de rör sig och sedan ändrar sitt rörelsemönster efter instruktioner. Instruktionerna kan komma från pedagogen eller från ett barn som har tagit över ledarrollen i till exempel Följa John.
Det är ju otroligt viktigt att förstå instruktionerna, så att man kan sätta rätt rörelse till orden… (Pedagog F)
Flera pedagoger använder olika instrument för att göra barnen uppmärksamma på att de skall göra en viss rörelse vid ett visst tillfälle. Pedagog B berättar att olika ljud betyder olika rörelser så barnen får träna på att lyssna efter olika ljud för att sedan göra rörelsen som hör till ljudet.