ORGANISERING AV SAMVERKAN

I tabell tre är varje organisation analyserad utifrån de tre perspektiven: styrning, verksamhet och profession. Styrningsperspektivet belyser främst det externa förhållandet, det vill säga hur varje organisation har reglerat sin samverkan med andra organisationer. Det är i huvudsak två former av samverkan som framträder: integrerad samverkan och avskild samverkan. Integre-rad samverkan innebär att organisationen gör samverkan till en del av sin verksamhet. Av-skild samverkan medför att samverkan avskiljs från kärnverksamheten och genomförs i en egen organisatorisk enhet. I verksamhetsperspektivet beskrivs i första hand de interna förhål-landena i varje organisation. De interna organiseringen innebär att verksamheten bedrivs av antingen team eller utifrån enskilda handläggare. Det professionella perspektivet visar att det sker en specialisering av yrkesgrupperna utifrån kompetens, arbetsuppgifter och ärendets ka-raktär. Med kompetens avses den formella kompetens som avgränsar yrkesgrupper. Speciali-sering avseende uppgift fokuserar verksamhetens inriktning och innebär till exempel att handläggare arbetar med ekonomifrågor, viss typ av behandling etcetera. En specialisering beträffande ärende medför att klientens problematik är avgörande för yrkesgruppens speciali-sering.

Förhållandena i de tre perspektiven kan både vara villkor för samverkan och ett resultat av samverkan. Med villkor menas att om organisationens förhållande föreligger även innan sam-verkan har de i samsam-verkan både varit en utgångspunkt och blivit en form som befästs. För att resonemanget skall bli tydligare görs en genomgång av tabellen utifrån varje organisation.

Styrning Verksamhet Profession

Arbetsförmedlingen Avskild samverkan

(kollektiv)

Enskilt

Ingen koordinering

Specialisering -ärende

Arbetsmarknadsinstitutet Integrerad samverkan

(individuellt) Team Specialisering Specialisering -kompetens -uppgift

Försäkringskassan Integrerad samverkan

(kollektiv) Team Geografisk Specialisering -uppgift -ärende

Primärvården Integrerad samverkan

(selektiv) Enskilt Koordinering Specialisering -kompetens -ärende

Psykiatrin Integrerad samverkan

(kollektiv) Team Specialisering Specialisering -kompetens -ärende

Socialtjänsten Integrerad samverkan

(individuellt)/Avskild samverkan (kollektiv) Enskilt Koordinering Specialisering -ärende -uppgift Tabell 3 Organisering av samverkan

Arbetsförmedlingen på Hisingen har utvecklat en avskild samverkan med andra

organisatio-ner, det vill säga samverkan med andra organisationer skilts ut och är placerad i särskilda heter till exempel ungdomsgruppen och arbetsmarknadstorget. Tjänstemän i de särskilda en-heterna arbetar i huvudsak i samverkan med andra medan tjänstemän i övriga enheter knappt samverkar med andra organisationer. Samverkan i enheterna sker i samarbete mellan hand-läggarna och tillsammans med tjänstemän från andra organisationer, vilket medför att sam-verkan är kollektiv. Övrig verksamhet på Arbetsförmedlingen som inte har kontakt med DELTA är organiserad så att handläggarna arbetar enskilt och det sker ingen koordinering mellan de olika grupperna. Tjänstemännen är specialiserade utifrån en ärendeindelning, det vill säga de arbetar antingen med transportärenden eller industriärenden. Dessutom är de in-delade i olika yrkesgrupper – platsförmedlare, vägledare och företagsansvariga.

Arbetsmarknadsinstitutet har en extern samverkan som sker utifrån kärnverksamheten. Den

mesta kontakten med andra organisationer sker dock med utgångspunkt från den individuelle handläggaren och dennes personliga nätverk. Det finns inga ordnade gemensamma samord-ningsformer för verksamheten eller grupperna, vilket ger beteckningen integrerad samverkan men med individuella förtecken. Samtidigt arbetar man efter en team-modell där olika grup-per täcker in olika stadier i ärendegången, från yrkestorget till utredningsgruppen och jobbfo-kusgruppen. Grupperna har olika typer av tvärprofessionell inriktning som ska passa in på olika stadier i rehabiliteringsprocessen. Samverkan mellan grupper rör övertagande av ärende och inom gruppen tas ibland ärenden upp även om det mestadels hanteras av handläggarna själva. Grupperna är överhuvudtaget mer administrativa indelningar än aktiva ”samverkansforum”. Samtidigt finns det också en viss generell handläggarkompetens (alla är någon form av arbetskonsulenter) även om specialiseringen är tydlig. Kompetensen styr mycket av arbetsuppgifterna även om det också finns en viss överlappning i och med att det till exempel kan finnas psykologer både i utredningsgruppen och jobbfokusgruppen. Det in-nebär att det också finns ett mått av uppgiftsorientering av arbetet.

På Försäkringskassan har kontorets ledning arbetat aktivt med att integrera samverkan i hela organisationen. Ambitionen är att tjänstemännen skall samverka internt med varandra och externt gentemot andra organisationer. Därför har organisationen strukturerats för att

samver-kan skall underlättas. Tjänstemännen är indelade i två olika sorters team. De stora teamen bygger på geografisk indelning där tjänstemän med alla sorters kompetenser finns represente-rade. Inom varje stort team arbetar dessutom försäkringsrättsbedömare och rehabiliterings-samordnare i små team (två och två) kring ärenden. Det innebär att den integrerade samverkan är kollektiv. Indelningen av de små teamen bygger på en specialisering utifrån arbetsuppgift samt ärende eftersom man skiljer på försäkrade som är arbetslösa och arbetande.

Primärvården har valt att integrera samverkan avskilt på tre av nio vårdcentraler genom att

via DELTA-projekten rekrytera rehabiliteringspersonal som sjukgymnast och psykolog för att arbeta på vårdcentralen. Man kopplar alltså DELTA- projekten till kärnverksamheten dels genom rekryteringen av rehabiliteringspersonal, dels genom att binda upp olika organisations-representanter till att sitta permanent på vårdcentralen eller komma till regelbundna möten. Det interna arbetssättet bygger på ett fokus kring det enskilda behandlingsarbetet och då spe-ciellt hos läkarna. Samverkan internt sker vid behov genom gemensam och koordinerad vård-planering där olika intressenter samlas kring patienten. Den professionella delen bygger i stor utsträckning på olika specialiserade arbetsuppgifter med grund i olika kompetenser. Läkarna har det medicinska ansvaret, sjuksköterskorna omvårdnad, sjukgymnast rehabilitering och så vidare. Ärendena bestämmer vilka yrkesgrupper som får ansvaret för behandlingen med de flesta har en läkare som huvudansvarig.

Samverkan i psykiatrin är integrerad i den ordinarie verksamheten. Samverkan sker utifrån teamet med regelbundna möten med försäkringskassan och efter hand även socialtjänsten. Organiserad samverkan sker också främst med de vårdcentraler som har DELTA-finansiering. Det interna arbetet är utformat efter tvärprofessionella team. Teamen skiljer sig inte åt sins-emellan men det finns en specialisering i olika yrkesgrupper som styr ärendegången. Ärenden behandlas dock konsekvent i teamet, speciellt vid nya ärenden och vid viktiga beslut eller problem. Ärenden betraktas i princip som teamets ärenden och är inte individuella även om någon person är formellt ansvarig. Det medför att samverkan kan ses som kollektiv. Det finns en tydlig tvärprofessionell karaktär på teamen i och med att de består av olika professioner (läkare, sjuksköterska, psykolog, kurator, arbetsterapeut, sjukgymnast). Det skapar en specia-lisering i arbetsuppgifter som bygger på den professionella kompetensen, det vill säga att lä-kare sköter det medicinska, arbetsterapeuten arbetsrelaterade ärenden osv.

Socialtjänsten har en integrerad samverkan kopplat till kärnverksamheten och de enskilda

handläggarna. Handläggarna arbetar individuellt och samverkar med andra organisationer och DELTA-projekt beroende på vad det enskilda ärendet kräver. Samtidigt finns det exempel på avskild samverkan där man avskiljer verksamhet, till exempel SANNA-projektet, från verk-samheten genom att lägga den som en enhet i organisationen med samma chef som ordinarie arbetsgrupper. Den interna organisationen är uppbyggd kring enskilda handläggare även om det finns olika inriktade enheter, till exempel missbruk eller arbetsmarknad. Man arbetar fö-reträdelsevis individuellt med sina ärenden även om man också tar upp ärenden i grupp. Det sker dock en koordinering och utbyte av information med övrig personal vid till exempel överlämningar av ärenden mellan grupper. Personalen på socialtjänsten skiljer sig inte nämn-värt åt vad gäller kompetens, men däremot finns det en specialisering som baseras på vilka ärenden man arbetar med och vilken grupp man tillhör. Ärenden kan vara inriktade mot miss-bruksproblematik, arbetsproblem, psykiska besvär etcetera. Uppgiftsmässigt kan man skilja på att arbeta med ekonomiskt bistånd eller övrigt bistånd. Det förra är mer administrativt med tydliga normer medan det sistnämnda handlar om ett mer behandlingsinriktat arbete med in-dividuella bedömningar. Ofta hanteras dock ärendena utifrån en handläggare som både har hand om ekonomi och behandling.