Organiseringsformen

Organiseringsformen innefattar i detta resonemang antalet ledamöter, hur de utsetts d.v.s. vilket mandat de har och dessutom förekomsten av lokalkommittéer vid sidan av

länskommittén. Under åren har antalet ledamöter skiftat från tre plus tre till dagens elva landstingsledamöter plus tretton kommunföreträdare. Antalet ledamöter har också berott på om man sett de två huvudmännen blott som två olika organisationer och uppfattat ett

kommunkollektiv med representantskap eller ett kommunkollektiv bestående av likvärdiga representanter. Ända fram till 2000 utsågs kommunföreträdarna av Kommunförbundets länsavdelning och hade förankring och mandat därifrån. Mot slutet av 1990-talet pågick diskussioner om länsavdelningens nedläggning och detta påverkade sannolikt även synen på representationen i Läns-SLAKO. Landstinget har alltid varit en organisation och inte haft samma problematik att utse ledamöter. Lokalkommittéer har funnits vissa perioder, men inte i andra och hur viktiga de ansetts vara har varit knutet till hur representationen i Läns-SLAKO sett ut. Det finns ett samband i att lokala samrådsgrupper har efterfrågats när inte alla

kommuner varit representerade i Läns-SLAKO. Perioder då samrådet haft få ledamöter och därmed smal kommunrepresentation kombinerad med att de utsedda haft svagt mandat, har Läns-SLAKO haft en svag ställning. I slutet av 1990-talet och början på 2000-talet syntes detta tydligt. Troligen spelade osäkerheten om Östsams bildande också roll eftersom det fördes diskussioner om Läns-SLAKOs vara eller inte vara. Inte under någon annan period har detta varit uppe på dagordningen. Min analys är att Läns-SLAKO då var ett samråd utan större legitimitet fram till partiöverenskommelsen 2010. Samrådet var en angelägenhet för ett fåtal politiker och informationsutbytet upptog en stor del av sammanträdestiden.

Min slutsats är att dagens organiseringsform är ett försök att tillgodose behovet av

representation från samtliga kommuner och samtidigt involvera en grupp landstingspolitiker från olika partier. Kommunföreträdarna är nämndsordföranden och har därmed en tydlig position i kommunledningen. Landstinget representeras av Samverkansberedningen som är ett politiskt organ underställt Hälso- och sjukvårdsnämnden, HSN.

5.3.2. Graden av tillit

Interorganisatoriska relationer och graden av tillit avspeglar sig i undersökningen som en viktig faktor för hur Läns-SLAKO fungerar. Förhandling och dialog har alltid funnits

samtidigt, men under de två första decennierna tycks förhandlingar mellan motparter varit det dominerande. Det handlade oftast om gränsdragningar om ekonomiskt ansvar. Regelrätta förhandlingar skedde mellan landstingsråd och kommunalråd och överenskommelser

bekräftades i formella beslutsorgan. Under Läns-SLAKOs utveckling har dialogen med målet att öka resursutbytet, ”göra verkstad”, blivit tydligt. Förhandlingar om ekonomiska

ansvarsgränser finns fortfarande och då ställs parternas dialogförmåga på prov. Såväl förhandling som dialog är beroende av att parterna litar på varandra. Studien har visat att kommunföreträdarna varit mer skeptiska till landstinget än tvärtom.

Med alla kommuner representerade tillsammans med landstinget finns bättre förutsättningar nu än tidigare att i enlighet med Putnam, Rothstein m.fl. bygga tillit och förtroende. Läns- SLAKO existerar för att hitta gemensamma lösningar på sammansatta problem och att motverka att den sociala fällan slår igen. Likväl som tilliten mellan de ingående parterna behövs för att nå målsättningen är den fortsatta tilliten i hög grad beroende på att man når målsättningen.

5.3.3. Statlig påverkan

Statlig påverkan kan ta sig uttryck i reformer och lagstiftning som inte ger huvudmännen något annat val än att komma överens. Detta var tydligt på 1980-talet när institutionsvården förändrades och under 1990-talet när Ädelreformen och Psykiatrireformen innebar

huvudmannaskapsförändringar. För närvarande pågår ett arbete att överflytta ansvar för hemsjukvård från landstinget till kommunerna, på frivillig väg, men med ett ”hot” om lagstiftning från statens sida. Under 1990-talet präglades Läns-SLAKO av

huvudmannaskapsförändringarna och det uppfattades som att ”luften gick ur

kommunföreträdarna” därefter. Framförallt under 2000-talet har statens påverkan tagit sig uttryck i villkorade statsbidrag. Läns-SLAKOs uppgift att samordna projekt för att medel ska fördelas har blivit omfattande.

Min slutsats är att statlig påverkan spelar stor roll för Läns-SLAKOs val av uppgifter. Lokalt uppkomna behov kan nedprioriteras och därmed åsidosätter staten det kommunala självstyret. Samtidigt tvingar staten fram överenskommelser, vilket är en vinst ur medborgarperspektivet. Praktiska arbetsgrupper skapade varaktiga förbättringar inom psykiatrin med Miltonpengarna. Statligt initierade uppgifter kan också vara legitimitetsskapande och ge Läns-SLAKO reellt inflytande

5.3.4. Sammanfattande slutord

Hypotesen var att svag tillit mellan huvudmännen och att Läns-SLAKO har svag förankring och legitimitet som politiskt organ försvårar samverkan mellan kommunerna och Landstinget i Östergötland.Undersökningen visar att hypotesen fått stöd. Organiseringsformen, graden av tillit men också statens påverkan är bidragande förklaringar till hur väl samverkan inom Läns- SLAKO fungerar. De tre faktorerna samspelar med varandra.

Förutsättningarna för välfungerande samverkan ökar om organiseringsformen innefattar bred representation av politiker med mandat vilket underlättar samtal mellan jämbördiga parter.

Detta ökar tilliten mellan parterna vilket ökar möjligheten att hitta lösningar som är bra för medborgarna i tydliga överenskommelser. Statlig påverkan kan bidra till att öka tilliten genom att tvinga huvudmännen att sätta sig vid samma bord och komma överens. Alltför många statliga initiativ kan få en negativ effekt genom att det uppfattas bli överordnat det kommunala självstyret och tränga undan uppgifter med hög lokal prioritet. Dagens Läns- SLAKO har en fungerande organiseringsform och tilliten mellan parterna finns. Med den aktuella frågan om kommunalisering av hemsjukvården ställs tilliten på prov och beroende på utgången kan tilliten öka eller minska. Läns-SLAKO arbetar med flera frågor initierade från staten, men har också utrymme för lokala prioriteringar. Det finns en uttalad oro för att statliga uppgifter ska ta överhanden. Samtidigt kan statliga uppgifter vara

legitimitetsskapande för Läns-SLAKO och ge organet reellt inflytande.

5.4. Vidare forskning

Den genomförda undersökningen inriktas på en övergripande förståelse för samverkan i Läns- SLAKO. Vidare studier skulle kunna ge en fördjupning, t.ex. om maktförhållanden eller demokratiaspekter som medborgarnas möjlighet att utkräva ansvar eller en fallstudie med gemensam nämnd som jämförelseobjekt.

5.5. Personliga reflektioner

Läns-SLAKO är troligen ett okänt organ för de flesta östgötar även bland dem som är politiskt aktiva. Ändå har det funnits länge, varit samordnare av stora reformer och fördelat miljontals kronor i statliga stimulansmedel. Jag uppfattar att politikerna i Läns-SLAKO under

innevarande period klivit fram ur anonymiteten och åtminstone i de egna organisationerna blivit synliga. När frågorna börjar ses som ”heta” och rubbar maktbalanser skapar det oro i organisationerna. Då ställs tilliten och fingertoppskänslan på prov liksom vad det innebär att vara medborgarnas företrädare. Samverkan måste vårdas.

Framtiden för Läns-SLAKO är påverkas också av vad som händer i regionfrågan. Om Östergötland får tillstånd att bilda en egen regionkommun är det möjligt att frågorna hamnar där. Jag uppfattar inte att det finns intresse att bilda gemensam nämnd för vård- och

omsorgsfrågor i länet. Vilken hemvist frågorna än kommer att få är det ingen tvekan om att samverkan mellan huvudmännen har sitt berättigande. Stödet för välfärdspolitiken är starkt och det ställer krav på att de förtroendevalda kan samverka för medborgarnas bästa.

Referensförteckning

Anell, Anders och Mattisson, Ola, 2009, Samverkan i kommuner och landsting – en kunskapsöversikt, Studentlitteratur AB, Lund.

Axelsson, Runo och Bihari Axelsson, Susanna, 2007, Folkhälsa i samverkan mellan professioner, organisationer och samhällssektorer, Studentlitteratur

Bäck, Henry och Larsson, Torbjörn, 2008, Den svenska politiken – Struktur, processer och resultat, Upplaga 2:2. Stockholm. Liber AB.

Esaiasson et al., 2007. Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad, Tredje upplagan. Stockholm, Norstedts Juridik.

Fridolf, Marie, 2000, Att skapa politik över sektorsgränser i det lokala välfärdssystemet, CEFOS Rapport 15, Göteborgs universitet.

Fridolf, Marie, 2000, Samverkan i det lokala välfärdssystemet: Politikers och ledares betydelse, CEFOS Rapport 15, Göteborgs universitet.

Hardin, Garrett, 1968, "The Tradegy of the Commons", Science 612: 1243-1268

Hydén, Göran, 1999, Governance and the Reconstruction of Political Order, in Richard Joseph (ed.) State, Conflict and Democracy in Africa, Boulder, CO, Lynne Rienner.

Hådal, Lena, Kastensson, Monica, Rosander, Monica ,2005, Kommunala samverkansmönster - En kartläggning av interkommunal samverkan i östgötaregionen. Centrum för

kommunstrategiska studier, Linköping

Kjaer, Anne Mette, 2004, Governance, Första upplagan, Cambridge: Polity Press.

Kommunallagen, Kommentarer och praxis, 2006, Fjärde upplagan. Sveriges Kommuner och Landsting och Kommentus Förlag. Stockholm.

March, James G and Olsen, Johan P, 1989, Rediscovering Institutions: The Organizational Basis of Politics, New York, The Free Press.

Misztal, Barbara A, 1996, Trust in Modern Societies, Cambridge: Polity Press.

Mörck, Johan, 2005, Ett gränslöst ledarskap i Östergötland? Det kommunala

ledarskapets praktik genom samverkan och nätverk, Centrum för Kommunstrategiska Studier, Norrköping.

Ostrom, Elinor, 1992, Governing the Commons: The Evolution of Institutions for Collective Action. New York: Cambridge University Press.

Persson, Bo, 2010, Lokal och regional näringslivspolitik – konkurrens, samarbete, utveckling Centrum för kommunstrategiska studier, Linköping.

Pierson, Christopher, 2004, The Modern State Tredje upplagan, London, Routledge.

Putnam, R D, 1993, Making Democracy Work-Civic Traditions in Modern Italy, New Jersey, Princeton University Press. I svensk översättning av Margareta Eklöf,1996,

Den fungerande demokratin - Medborgarandans rötter i Italien. Andra upplagan 2011 Stockholm, SNS Förlag.

Rodhes, R.A.W, 1996, The New Governance: Governing without Government, Political Studies, XLIV, 652-67.

Rodhes, R.A.W, 1997a, Understanding Governance. Policy Networks, Governance, Reflexivity and Accountabilitiy, Buckingham: Open University Press.

Rothstein, Bo, 2003, Sociala fällor och tillitens problem Första upplagan, Stockholm, SNS.

Rothstein, Bo, 2010, Vad bör staten göra? Om välfärdsstatens moraliska och politiska logik Tredje upplagan. Stockholm, SNS.

Scharpf, Fritz W, 1994, ” Games Real Actors could Play: Positive and Negative Coordination in Embedded Negotiations”, Journal of Theoretical Politics, vol. 6, no. 1, 27-53.

Sztompka, Piotr, 1998, “Trust, Distrust and Two Paradoxes of Democracy”, European Journal of Social Theory 1:19-32

de Tocqueville, Alexis, 1969 Democracy in America, red. J.P Mayer, övers. George Lawrence Garden City, N.Y.,Anchor Books.

Torége, Jan, 2005, Spela roll – En bok om lokal och regional utveckling, Andra upplagan. Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm.

Vedung, Evert, 2006, Konsten att utvärdera nätverk, Stakes, Rapporter 5/2006Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården, Helsingfors.

Yin, Robert K, 2009, Case study research: design and methods, Thousand Oaks, CA: Sage

Källor

Läns-SLAKO PM 2010-04-01, Läns-SLAKO 2011-2014 – uppdrag, uppgifter och organsiation, Kommunförbundets arkiv hos Regionförbundet Östsam, Linköping

Protokoll från Läns-SLAKO, 1971 – 2000; 2003-2010, Kommunförbundets arkiv hos Regionförbundet Östsam, Linköping

Protokoll från Läns-SLAKO, 2011-2012,

http://www.slako.se/ (2012- 03-30)

Regionförbundet Östsams hemsida

Samtalsintervjuer genomförda med nyckelpersoner, fyra förtroendevalda och tre tjänstemän, under perioden 2012-04-12 till 2012-05-08. I uppsatsen är intervjupersonerna anonyma. Om namnen är av värde för vidare forskning finns de att hämta hos författaren.

Socialstyrelsens projektkatalog över kommunernas och landstingens projekt 2005-2007

http://www.socialstyrelsen.se/psykiskhalsa/nationellpsykiatrisamordning2005- 2007/Documents/Miltonprojekt%20-%20Projektkatalog%20over%20lansprojekt.pdf (2012-03-28) SFS 2001: 453 Socialtjänstlagen http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453/ (120328)

SFS 1982: 763 ändrad t.o.m SFS 2011: 1576 Hälso- och sjukvårdslagen

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1998531- om-yrkesverksam_sfs-1998-531/(2012-03-28)

SFS 2003:1210 Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag- 20031210-om-finansiell-_sfs-2003-1210/

SFS 2010:1 408 Regeringsformen 14 kap. 4§

http://www.lagboken.se/files/SFS/2010/101408.PDF(2012-05-25)

SOU 2011:55 Kommunaliserad hemsjukvård

Intervjuguide Bilaga 1

C-uppsats om Läns-SLAKO 2012

Inspelningen startar

Berätta lite om din bakgrund i arbetet med Läns-SLAKO – när kom du in, vilka uppgifter har du nu och vilka har du haft?

Syfte och uppdrag

a) Behovet av samråd? (nationellt direktiv staten via kf och lf – läns-Slako 1971)

b) Uppdraget – tydligt? Vilka frågor för samrådet – har de förändrats? Hur?

Organisering: Arbetsformer och representation

c) Arbetsformer (varierat över tid; lokalkommittéer, temakonferenser)

d) Översyn inför varje ny mandatperiod? Större förändringar resp mindre justeringar? Finns det

något som är särskilt tydligt? Positivt eller negativt?

e) Utseende av ledamöter – hur har den gått till? Representationen för kommunkollektivet – alla

kommuner har tidigare inte varit representerade – problem?

f) Relationen mellan huvudmännen – jämbördiga?

g) Jfr Östsam – formaliserat samverkansorgan för regionala frågor – start som ideell förening - regionförbund – regional länk till staten. Har Läns-SLAKO motsvarande roll inom vård- omsorgsområdet?

h) Samrådet är ” utan beslutande funktion i egentlig bemärkelse” (ao 1971). Hur ser du på det?

Är gemensam nämnd ett bra alternativ?

Förena rollerna som samrådspolitiker och kommun/landstingspolitiker

i) Ledamotens möjlighet att föra diskussion och frågor vidare i sin egen organisation

j) Har beslut i Läns-SLAKO hamnat i konflikt med beslut i din kommun/landsting? (långsiktig nytta av samverkan kontra kortsiktig nytta för huvudmannen)

Måluppfyllelse

k) Hur väl uppfyller Läns-SLAKO sina målsättningar?

l) På hemsidan står: Vi har också som en viktig uppgift att stödja och legitimera

samverkan mellan kommunernas och landstingets vård-och omsorgsverksamheter

Hur väl uppfylls detta?