Eftersom föreliggande studie utgår ifrån semistrukturerade intervjuer där informanterna inter-vjuas separat ger den utrymme för ärliga och personliga svar. Ingen av informanterna arbetar på samma skola som en annan och ingår inte heller i ett och samma projekt. För att få en större förståelse för erfarenheter av ämnesintegrerade projekt skulle en studie av lärare som arbetar med ett och samma projekt vara av intresse. En förståelse för om erfarenheter förändras bero-ende på vilket ansvar deltagarna i studien har skulle då vara möjlig. Studien skulle kunna utföras i fokusgrupper för att få en diskussion mellan deltagare eller enskilt för att få en personlig bild av erfarenheter.
Informanterna i föreliggande studie är musiklärare. För att få en djupare förståelse av hur äm-nesintegrerade projekt påverkar elever skulle intervjuer med elever i olika åldrar vara av in-tresse. I föreliggande projekts resultat framkommer ett resonemang kring återkoppling. En stu-die där intervjuer utförs precis innan ett projekt startar, under projektets gång och när ett projekt är avslutat skulle vara av intresse för att se hur erfarenheter förändras hos elever under en pro-cess.
Föreliggande studie är en fenomenologisk studie där kvalitativa intervjuer används som metod.
Ämnesintegrerat arbete skulle kunna undersökas utifrån andra perspektiv och med andra meto-der. Observationer av möten mellan deltagare i projektets utveckling skulle vara av intresse då det skulle kunna synliggöra beteendemönster i förhållande till erfarenheter. Parallellt med ob-servationerna skulle intervjuer kunna ske för att få inblick i hur informanterna tänker samtidigt som forskaren kan observera hur de agerar i olika situationer där samarbete med andra sker.
Genom en kombination av dessa metoder skulle det gå att få en djupare förståelse i hur samar-bete med andra påverkas över tid i en projektprocess.
Referenser
Ahlin, A., Arnessonm K. & Marcusson, L. (2007). Råd om projekt – Erfarenheter från pro-jektarbete och projektledning. Kalmar: Tento Förlag.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion – vetenskapsfilosofi och kvali-tativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Arfwedson, G., Arfwedson, Lydén, Qamhawi & Sundström, A., Qamhawi, O. & Sundström, E. (1989). Häften för didaktiska studier 18 - Ämnesintegration i lärarutbildning och skola.
Stockholm: Didaktikcentrum.
Arnman, G., Assarson, B., Bjurman, E., & Jönsson, I. (1983) Kultur på skolans villkor – undersökning i några socialt segregerade skolmiljöer. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget Bengtsson, J. (red.) (2005) Med livsvärlden som grund: bidrag till utvecklandet av en livs-världsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. (2., rev. Uppl.) Lund: Studentlitteratur AB
Björkgren, M., Gullberg, T. & Hilli, C. (2014). Mot en ämnesintegrativ helhetssyn – ett digi-talt utvecklingsprojekt i finländsk lärarutbildning. Åbo Akademi.
Tillgänglig: http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:736179/FULLTEXT01.pdf
Bjørnsen, E. (2012) Inkluderende kulturskole . Utredning av kulturskoletilbudet i storbyende.
Tillgänglig: http://docplayer.me/3887192-Inkluderende-kulturskole.html
Blanck, S. (2014) När ämnen möts – en analys av samhällskunskapsämnets funktioner och karaktärer vid ämnesintegrerad undervisning. Karlstad universitet.
Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:736641/FULLTEXT02.pdf Blomberg, J. (2013) Myter om projekt. (2. Uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.
Braun, V., & Clarke, V. (2006) Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in Psychology, 3(2). Pp. 77-101. ISSN 1478-0887 Tillgänglig:
http://eprints.uwe.ac.uk/11735/
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3.Uppl) Stockholm: Liber.
Carlsson, N. (2005). Livsvärldar på kollisionskurs i skolan. I J. Bengtsson (Red.), Med livs-världen som grund: bidrag till utvecklandet av en livsvärldsfenomenologisk ansats i pedago-gisk forskning (s. 105-135). (2., rev. Uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Chungwon, K. (2004). Nurturing students through group lessons. American Music Teacher.
Tillgänglig:
http://explore.bl.uk/primo_library/libweb/action/display.do?tabs=de- tailsTab&gathStatTab=true&ct=display&fn=search&doc=ETOCRN154265363&indx=1&re-cIds=ETOCRN154265363
Codex. (2018). Informerat samtycke. Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/index.shtml Egelund, N., Haug, P., & Persson, B. (2010). Inkluderande pedagogik i skandinaviskt per-spektiv. (1. Uppl.) Stockholm: Liber AB.
Eklund, S. (2011). Arbeta i projekt – individen, gruppen, ledaren. (4. Uppl. Lund: Studentlit-teratur AB.
Fagerberg, A. (2004). Spider Integration Music Projekt. Blekinge Tekniska Högskola. Till-gänglig: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1468
Jansson, T & Ljung, L. (2017). Individer, grupper och ledarskap i projekt. (2. Uppl.) Lund:
Studentlitteratur AB.
Jeppsson, C & Lindgren, M. (2018). Exploring equal opportunities: children’s experiences of the Swedish community school of music and arts. Göteborgs universitet.
Tillgänglig: https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/1321103X18773153
Kalrsson, G. (1999). Empirisk fenomenologisk psykologi. I C. M. Allwood & M. G. Erikson, (Red.), Vetenskapsteori för psykologi och andra samhällsvetenskaper. Lund: Studentlitteratur.
Kjellström, E. ( 2005). Att fånga kunskap med projekt. I N. Macheridis (Red.), Ekonomiska perspektiv på projekt (s. 101-125). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S & Brinkman, S. (2017). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3.Uppl.) Lund: Stu-dentlitteratur AB.
Löwendahl, J. (2011). Lärares syn på ämnesintegration – en fallstudie på ett yrkesförbere-dande gymnasium och en jämförelse med 12 liknande studier. Göteborgs universitet.
Tillgänglig: https://core.ac.uk/download/pdf/16333786.pdf Nationalencyklopedin [NE]. (2019a). Målsättning.
Tillgänglig: https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/målsättning Nationalencyklopedin [NE]. (2019b). Inkludera.
Tillgänglig: https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/inkludera Nationalencyklopedin [NE]. (2019c). Funktionsvariationer.
Tillgänglig: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/funktionsvariation Nationalencyklopedin [NE]. (2019d). Projekt.
Tillgänglig: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/projekt Nationalencyklopedin [NE]. (2019e). Fenomenologi.
Tillgänglig: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fenomenologi Nationalencyklopedin [NE]. (2019f). Livsvärld.
Tillgänglig: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/livsvärld Nationalencyklopedin [NE]. (2019g). Integration.
Tillgänglig: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/integration
Nompula, Y. (2012). An investigation of strategies for integrated learning experiences and instruction in the teaching of creative art subjects. Sydafrika: KwaZulu-Natal university.
Tillgänglig: http://www.scielo.org.za/pdf/saje/v32n3/06.pdf
Paulander, A.-S. (2011). Meningen med att gå i musikterapi: En fenomenologisk studie om deltagares upplevelser (Doktorsavhandling). Stockholm: KMH- förlaget.
Smarkusky, D. & Toman, S. (2014). Interdisciplinary project experiences: collaboration between majors and non- majors (forskningsrapport). USA: Penn state university.
Tillgänglig: https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1140732.pdf
Schenck, R. (2000). Spelrum: en metodikbok för sång- och instrumentalpedagoger. Göteborg:
Bo Ejeby Förlag.
SKL (2016). Samverkan mellan skola och kulturskola – resultat från enkätundersökning hos landets kulturskolor. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Tillgänglig:
https://skl.se/download/18.37ea390515506e6cb07454f/1464767191366/Samverkanskola_kul-turskola.pdf
Skolverket. (2009). Skolan och Aspergers syndrom – erfarenheter från skolpersonal och fors-kare. Stockholm: Davidsons tryckeri AB
Skolverket. (2015). Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning - En samman-ställning av forskning, utvärdering och inspektion 1994-2014. Stockholm: Elanders Sverige AB.
Stålhammar, B. (1995). Samspel: grundskola- musikskola i samverkan: en studie av den pe-dagogiska och musikaliska interaktionen i en klassrumssituation. Göteborg: Novum Grafiska AB.
Thomas, A. (2017). ''I think everyone’s been thrilled'': Music teachers’ perspectives on school music performance collaborations. Österrike: Monask university. Tillgänglig: https://jour-nals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/0255761416689839
Törnquist, E. (2000). Skapande föreställning- elevers uppfattningar av arbetet i ett musikal-projekt. Tillgänglig: http://hdl.handle.net/2043/11718
Bilagor
Bilaga 1 Information om forskningsstudie Erfarenheter av ämnesintegrerat arbete
Jag heter Nina Granat och går sista året på musiklärarlinjen med huvudinstrument cello på Musikhögskolan Ingesund i Arvika. Just nu skriver jag mitt examensarbete på avancerad nivå och jag kontaktar dig med en förhoppning att hitta personer som vill delta i min studie.
Syftet med forskningen är att få insikt i vilka erfarenheter musiklärare i kulturskolan har av att utföra ämnesintegrerade projekt tillsammans med andra ämneslärare samt ta reda på i vilken mån de tror att sådant projekt kan främja inkludering i kulturskolan. För att studera detta kom-mer jag intervjua några musiklärare vid olika musik- och kulturskolor i Sverige.
Din medverkan innebär en intervju med ljudupptagning, vilken varar ca 30–60 min och ge-nomförs vid ett tillfälle under vårterminen. Intervjun kommer endast användas för det aktuella examensarbetet och ljudupptagningen förvaras så att ingen obehörig kan komma åt den. Del-tagandet är självklart frivilligt och du kan om så önskas avbryta ditt deltagande i studien när du vill. Du garanteras att bli avidentifierad i studien.
Om du väljer att delta i studien vill jag att du som informant ger ditt samtycke till att bli inter-vjuad, samt att du ger tillåtelse till att avidentifierade uttalanden får redovisas i arbetet.
Om du har några frågor om studien är du välkommen att höra av dig till nedanstående telefon-nummer eller mailadress.
Med vänliga hälsningar Nina Granat
Musikstuderande
Musikhögkolan Ingesund Karlstad universitet 671 91 Arvika Mobil: XXXX Mailadress: XXXX
Bilaga 2 Samtycke till medverkan i forskningsstudie Genom din namnteckning nedan samtycker du till att bli intervjuad samt att avidentifierade uttalanden från intervjun får presenteras i det självständiga arbetet. Vidare medger Du att Du har fått information om studien, att Du har haft möjlighet att ställa frågor och att Du har fått eventuella frågor besvarade.
Jag samtycker till att delta i studien JA
Namn:___________________________________________________
Lärare på (skola):__________________________________________
Ålder:______________________
Antal år som verksam lärare:_______________________
Datum, ort och namnunderskrift:
________________________________________________________
Bilaga 3 Intervjuguide
● Hur länge har du varit verksam musiklärare?
● Hur länge har du arbetat på denna musik/ kulturskola?
● Vad undervisar du i?
● Vilken utbildning har du?
● I vilken stad och land är du uppvuxen?
Projektet:
● Kan du berätta om det pågående projektet/ det projekt du nyligen utförde?
- Vad det handlar om?
- Medverkande
- Vilka samarbetar/ samarbetade du med?
- Vilken roll har du i projektet?
- Hur lade ni upp arbetet rent schematekniskt?
• Vilka erfarenheter och lärdomar har du fått av att medverka i detta projekt?/ Vilka er-farenheter och lärdomar har du fått eller tror du att du kommer få av att medverka i projektet?
• Vilka nya kunskaper har eleverna kunnat nå genom att ha medverkat i projektet?/
Vilka nya kunskaper kommer eleverna få genom att medverka i det pågående pro-jektet?
● Vilket moment i projektet upplever du som roligast/ mest givande för dig?
● Vilket moment i projektet upplever du som tråkigast/ minst givande för dig?
Allmänt om ämnesintegrerade projekt och motivation:
• Om du tänker tillbaka på din egen skolgång, vad har motiverat dig till att fortsätta spela?
● Har du under din egen skolgång deltagit i ämnesintegrerade projekt?
Om ja:
- Minns du vad du tyckte om att delta i sådana projekt?
- Hur påverkades din motivation till att spela av att delta i sådana projekt?
Om nej:
- upplevde du en saknad av att inte få samarbeta med andra ämnen?
- Tror du att din motivation till att spela hade förstärkts av att delta i ämnesintegrerade projekt?
• Om någon i ditt arbetslag föreslår att ni ska arbeta ämnesintegrerat, vilka känslor upp-står inom dig då?
● Hur van är du att arbeta ämnesintegrerat med följande personer på en skala 1 - 10 där 1 är mycket ovan och 10 är att du gör det kontinuerligt.
- Instrumentallärare?
- Danslärare?
- Teaterpedagoger?
- Bildpedagoger?
- Musiklärare i grundskolan eller gymnasieskolan?
- Andra organisationer eller personer i kommunen?
- Andra kulturyttringar?
● Skulle du vilja arbeta mer med sådana projekt?
- Varför/ varför inte?
● Har du något drömprojekt?
Grupparbete:
● Vad anser du om grupparbete?
- Positivt?
- Negativt?
● När fungerar ett grupparbete som bäst?
● När fungerar ett grupparbete som sämst?
● Hur upplever du gruppdynamiken med de du arbetar med i pågående/ nyligen avslutat projekt?
Inkludering:
● Hur viktigt är inkludering av elever som inte har möjlighet eller ännu inte har hittat till kulturskolan för dig?
● Arbetar du och dina kollegor något med inkludering i undervisningen?
-Varför/ varför inte?
-Hur?
● Tror du att det pågående projektet kan främja inkludering?
- På vilket sätt/ varför inte?
● Om resurser fanns, hur skulle du genom ämnesintegrerade projekt arbeta för att främja inkludering?
- vad skulle krävas för att detta skulle vara möjligt?