F ORTSATT FORSKNING

Det vore intressant för fortsatt forskning att följa upp mina resultat med jämna mellanrum under dessa elevers grundskoletid. Har de fortfarande samma positiva syn på utomhusmatematik då? Det vore även intressant att jämföra mina resultat med resultat från elever som har haft utomhusmatematik under en längre tid än bara några månader. Vad har elever som går i årskurs sex och har haft utomhusmatematik sedan de började skolan för uppfattning om utomhusmatematik? Skiljer det sig mot mina resultat? Det skulle också vara spännande att se om elevuppfattningarna av utomhusmatematik skiljer sig mellan yngre och äldre elever. Ökar intresset eller minskar det med åren? En erfarenhet jag har av VFU-perioder är att många elever i årskurs fem och uppåt gärna är inne på rasterna och ogillar att vara ute längre stunder på skoltid. Det upplevs töntigt och fult att ha mycket kläder på sig och därför fryser de hellre. Men kan det vara så att elever i årskurs fem eller sex är positiva till utomhusmatematik? Är utomhusmatematik även lösningen i de högre åldrarna? Detta vore intressant för vidare forskning.

Referenslista

Ahlberg, A. (2000). Att se utvecklingsmöjligheter i barns lärande. I: K. Wallby, G.

Emanuelsson, B. Johansson, R. Ryding & A. Wallby (Red.), Matematik från början (9-98). Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning.

Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I P.-G.

Svensson & B. Starrin (Red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori (s. 111-136). Lund: Studentlitteratur.

Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Bergius, B. & Emanuelsson, L. (2000). Att stimulera barns intresse för och upptäckter i matematik. I: K. Wallby, G. Emanuelsson, B. Johansson, R. Ryding & A.

Wallby (Red.), Matematik från början (145-178). Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning.

Bergius, B. & Emanuelsson, L. (2008). Hur många prickar har en gepard? Unga elever upptäcker matematik. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning.

Bjerneby Häll, M. (2006) Allt har förändrats och allt är sig likt: En longitudinell studie av argument för grundskolans matematikundervisning. Doktorsavhandling, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.

Brügge, B & Szczepanski, A. (2007). Pedagogik och ledarskap. I: B. Brügge, M. Glantz, K.

Sandell (Red.), Friluftslivets pedagogik – för kunskap, känsla och livskvalitet.

Tredje upplagan (s. 25-52). Stockholm: Liber.

Carlgren, I. (1999) Pedagogiska verksamheter som miljöer för lärande. I: I. Carlgren (Red.), Miljöer för lärande. (s. 9-29). Lund: Studentlitteratur.

Dahlgren, L. O. & Szczepanski, A. (2004). Rum för lärande – några reflexioner om

utomhusdidaktikens särart. I: I. Lundegård, P-O. Wickman & A. Wohlin (Red.), Utomhusdidaktik (s. 9-24). Lund: Studentlitteratur.

Dewey, J. & Dewey, E. (1917) Framtidsskolor. Lund: Pedagogiska skrifter - Sveriges Allmänna Folkskollärareförenings Litteratursällskap.

Ericsson, G. (2004). Uterummets betydelse för det egna växandet. I: I. Lundegård, P-O.

Wickman & A. Wohlin (Red.), Utomhusdidaktik (s. 137-150). Lund:

Studentlitteratur.

Greene, S. & Hill, M. (2005) Researching children´s experience: methods and methodological issues. In: S. Greene & D. Hogan (Eds.), Researching Children´s Experience – Approaches and Methods (s. 1-21). London: SAGE.

Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. I:

Pedagogisk forskning i Sverige. Årg. 8, nr. 1-2. (s. 12-23), Åttioandra häftet.

Hedberg, P. (2004). Att lära in ute - Naturskola. I: I. Lundegård, P-O. Wickman & A. Wohlin (Red.), Utomhusdidaktik (s. 9-24). Lund: Studentlitteratur.

Holme, I. M. & Krohn Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, B. & Svedner, P. O. (1998). Examensarbetet i lärarutbildningen – Undersökningsmetoder och språklig utformning. Andra upplagan.

Kruse, A. (1910). Åskådningsmatematik: ett försök till plan för de fyra första skolårens arbete på matematikens område. Stockholm: P. A. Norstedt & Söners Förlag.

Molander, K., Hedberg, P., Bucht, M., Wejdmark, M. & Lättman-Masch, R. (2005). Att lära in matematik ute. Halmstad: Naturskoleföreningen.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen – kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber AB.

Olsson, I. & Forsbäck, M. (2006). Utematte för meningsfullt lärande: förskoleklass – år 3.

Oskarshamn: mattemediamix.

Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju – från vetenskapsteori till fältstudier. Stockholm: Liber.

Skolverket (2003). Lusten att lära - med fokus på matematik. Stockholm: Skolverket.

Starrin, B. (1994). Om distinktionen kvalitativ – kvantitativ i social forskning. I P.-G.

Svensson & B. Starrin (Red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori (s. 11-39).

Lund: Studentlitteratur.

Starrin, B. & Renck, B. (1996). Den kvalitativa intervjun. I P.-G. Svensson & B. Starrin (Red.), Kvalitativa studier i teori och praktik (s. 52-78). Lund: Studentlitteratur.

Strandberg. L. (2006). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar.

Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Strotz, H. & Svenning, S. (2004). Betydelsen av praktisk kunskap, den tysta kunskapen. I: I.

Lundegård, P-O. Wickman & A. Wohlin (Red.), Utomhusdidaktik (s. 25-46).

Lund: Studentlitteratur.

Szczepanski, A. Malmer, K., Nelson, N. & Dahlgren, L. O. (2006) Utomhuspedagogikens särart och möjligheter ur ett lärarperspektiv: En interventionsstudie bland lärare i grundskolan. Didaktisk tidskrift. Vol. 16 (nr. 4), s. 90-106.  

Szczepanski, A. (2007). Uterummet – ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. I: L. O.

Dahlgren, S. Sjölander; J. P. Strid & A. Szczepanski (Red.), Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö (s. 9-38). Lund: Studentlitteratur.

Szczepanski, A. (2008) Handlingsburen kunskap: Lärares uppfattningar om landskapet som lärandemiljö. Licentiatavhandling, Linköpings Universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Institutionen för kultur och kommunikation.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Bokförlaget Prisma.

Westcott, H. L & Littleton, K. S. (2005). Exploring meaning in interviews with children. In:

S. Greene & D. Hogan (Eds.), Researching Children´s Experience – Approaches and Methods (s. 1-21). London: SAGE.

Elektroniska källor

Nationalencyklopedin (2010) Uppfattning. [www]. Tillgängligt på

<http://proxy.ub.umu.se:2067/sve/uppfattning> Hämtad 20 december, 2010.

Nationellt centrum för utomhuspedagogik [NCU] (2004). [www]. Tillgängligt på

<http://www.liu.se/ikk/ncu/ncu_filarkiv/Allm%25C3%25A4nt/1.165267/Utomh uspedagogik_def.pdf> Hämtad 10 november, 2010.

Nationellt centrum för utomhuspedagogik [NCU] (2010). Presentation. [www]. Tillgängligt på <http://www.liu.se/ikk/ncu/presentation?l=sv > Hämtad 10 november, 2010.

Skolverket (2000) Kursplan för Matematik. [www]. Tillgängligt på

<http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3873/titleId/MA 1010%20-%20Matematik> Hämtad 9 november, 2010.

Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet- Lpo 94 [www]. Tillgängligt på

<http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069> Hämtat 9 november, 2010.

Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. [www]. Tillgängligt på <http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf>

Hämtad 9 november, 2010.

Bilagor

Bilaga 1 Till vårdnadshavare för eleverna i årskurs ett

Hej! 2010-11-12

Jag heter Lisa Edholm och studerar till lärare vid Umeå Universitet och är nu inne på min sista termin. Innan jag tar ut min examen ska jag skriva ett

examensarbete och jag har då valt att skriva om utomhusmatematik. Mitt syfte med arbetet är att undersöka elevernas uppfattningar om utomhusmatematik.

För att kunna genomföra mitt arbete behöver jag hjälp av eleverna i årskurs ett.

Jag kommer att observera ett par lektioner som eleverna har i

utomhusmatematik. Därefter kommer jag att intervjua några av eleverna kring deras tankar och känslor. Intervjuerna kommer att ljudinspelas för att

underlätta för min bearbetning men kommer inte att spelas upp för någon annan än mig. Det är bara för detta examensarbete som uppgifterna kommer att

användas. I det färdiga examensarbetet kommer varken eleverna eller skolan att kunna identifieras. Elevernas deltagande av studien är frivilligt och de kan när som helst säga att de inte vill svara på frågor.

Ringa in det alternativ som passar er och skicka tillbaka nedre delen av lappen till skolan senast 19 november. Hör av er om ni har några funderingar.

Hälsningar,

Lisa Edholm (070-XX XX XXX)

...klipp här Mitt barn får delta i studien.

JA NEJ

Barnets namn: ________________________________________

Vårdnadshavarens underskrift: ____________________________________

Bilaga 2

Intervjufrågor till läraren

1. Vad är utomhusmatematik för dig?

2. Varför har du utomhusmatematik med eleverna?

3. Vad har du gjort hittills denna termin med eleverna under utomhusmatematiklektionerna?

4. Vad ska du göra med eleverna i morgon?

Bilaga 3

Observationsprotokoll

Datum:

Starttid: Sluttid:

Lektion i ordningen:

Antal elever:

Observera: Aktiviteter och dialog kring lektionen

Bilaga 4

Namn:_________________________

Före jag ska ha utematte känner jag mig:

Under tiden jag har utematte känner jag mig:

Efter jag haft utematte känner jag mig:

Bilaga 5

Intervjufrågor till eleverna

1. Frågor utifrån deras svar på enkäten.

2. Berätta vad ni gjorde med Sara ute igår.

3. Varför tror du att ni har matte utomhus?

4. När är det roligt med utematte?

5. När är det tråkigt med utematte?

6. Berätta om någon gång när det var extra roligt att ha utematte.

7. Berätta om någon gång när det var extra tråkigt att ha utematte.