Den bildbaserade matematiska textuppgiften kan med fördel utvecklas till att genomföras i en större skala. Med detta menas att undersökningen skulle kunna genomföras under en längre tidsperiod där klassrumsdiskussioner kan föras utifrån uppfattning av bilder och text i ett matematiskt perspektiv.
Ett tema som skulle kunna bedrivas över längre tid är att elever själva får fotografera sådana händelser eller föremål som de uppfattar som matema-tiska. Och på så vis synliggöra sin matematiska kunskap samt syn på mate-matik. Sedan kan bilderna utgöra en grund för den text eleverna vill ska
37
tillhöra uppgiften. Detta skulle kunna generera en ämnesövergripande under-sökning genom ett samspel mellan matematik och svenska.
Har det betydelse vilket matematikläromedel som används utifrån den kun-skap som ska uppnås för årskurs tre? Kan vara en fråga som tar fram hur stor betydelse det egna läromedlets innehåll och utformning har för undervisning-en i klassrummet. Och vilka konsekvundervisning-enser det ger för lärandet.
38
REFERENSER
Ahlberg, A. (1992). Att möta matematiska problem : en belysning av barns lärande = [The meeting with mathematical problems] : [an illuminat-ion of children’s learning]. Göteborg: Acta Universitatis Gothobur-gensis.
Ahlberg, A. (1995). Barn och matematik : problemlösning på lågstadiet.
Lund: Studentlitteratur.
Bendroth Karlsson, M., & Karlsson Häikiö, T. (2014). Bild, konst och medier för yngre barn : kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. Lund:
Studentlitteratur.
Berglund m.fl., B. (1991). Att tänka på vid läroboksvalet. I Lärobok om läroböcker (s. 39–64). Stockholm: Läromedelsförfattarnas förening.
Björkvall, A. (2009). Den visuella texten : multimodal analys i praktiken.
Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Burkhardt, H., & Bell, A. (2007). Problem solving in the United Kingdom.
ResearchGate, 39(5), 395–403. https://doi.org/10.1007/s11858-007-0041-4
Calderon, A. (2015a, januari 25). Hur har läromedlen förändrats över tid?
[Skolverket]. Hämtad från
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-laromedel/hur-har-laromedlen-forandrats-over-tid-1.181777
Calderon, A. (2015b, januari 27). Hur anpassas läromedel till elever med särskilda behov? [Forskning för skolan]. Hämtad från http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema- laromedel/hur-anpassas-laromedel-till-elever-med-sarskilda-behov-1.181750
Danielsson, K. (2013). Multimodalt meningsskapande i klassrummet. I Å.
Wedin & C. Hedman (Red.), Flerspråkighet, litteracitet och multimo-dalitet. Lund: Studentlitteratur.
Ekström, M. (2008). Mediernas språk. Malmö: Liber. Hämtad från http://www.liber.se/productimage/large/4708786o.jpg
Ekström, M., & Moberg, U. (2008). Semiotik. I M. Ekström (Red.),
Medier-nas språk. Malmö: Liber. Hämtad från
http://www.liber.se/productimage/large/4708786o.jpg
Eliasson, A. (2010). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
39
Elofsdotter Meijer, S., & Picetti, M. (2011). Matte direkt. Safari. 3 B. Stock-holm: Bonnier utbildning.
Erbas, A. K., Alacaci, C., & Bulut, M. (2012). A Comparison of Mathematics Textbooks from Turkey, Singapore and the United States of America.
Hämtad 10 september 2016, från
http://www.kuyeb.com/pdf/en/d16118361b38935fe394453fef2c768ab asen.pdf
Falck, P., & Picetti, M. (2011). Matte direkt. Safari. 3 A. Stockholm: Bonnier utbildning.
Grevholm, B. (2014). Matematikundervisning i praktiken. (K. Wallby, Red.).
Göteborg : Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet, 2014.
Hino, K. (2007, juli 28). Toward the problem-centered classroom: trends in mathematical problem solving in Japan. Hämtad 10 september 2016, från
http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.582.8974&
rep=rep1&type=pdf
Liljekvist, Y. (2014). Lärande i matematik : Om resonemang och matematik-uppgifters egenskaper. Hämtad från http://kau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A696528&dswid=-9792 Lo, M. L. (2014). Variationsteori : för bättre undervisning och lärande.
Lund: Studentlitteratur.
Läromedelsförfattarnas Förening, & Bernäng, G. (1991). Lärobok om läro-böcker. Stockholm: Läromedelsförfattarnas förening.
Löwing, M., & Kilborn, W. (2002). Baskunskaper i matematik : för skola, hem och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Malmer, G. (2002). Bra matematik för alla : nödvändig för elever med inlärningssvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Marton, F., & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Nationellt centrum för matematikutbildning, & Trygg, L. (2014). Matematik-undervisning i praktiken. Göteborg: Nationellt centrum för matema-tikutbildning (NCM), Göteborgs universitet.
Olsson, I., & Forsbäck, M. (2010a). Eldorado : matte. [3A, Grundbok].
Stockholm: Natur & kultur.
Olsson, I., & Forsbäck, M. (2010b). Eldorado : matte. [3B, Grundbok].
Stockholm: Natur & kultur.
40
Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder : att pla-nera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitte-ratur.
Pehkonen, E. (2011, september 7). Problem solving in mathematics education
in Finland. Hämtad 07 juli 2016, från
https://www.unige.ch/math/EnsMath/Rome2008/ALL/Papers/PEHK ON.pdf
Pettersson, R. (1991). Bilder i läromedel. Tullinge: Institutet för infologi.
Sandström, A. (2015, januari 27). Är forskarna överens? [Forskning för
skolan]. Hämtad från
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-laromedel/ar-forskarna-overens-1.181787
Skolinspektionen. (2009). Undervisningen i matematik utbildningens innehåll och ändamålsenlighet. Hämtad 12 mars 2016, från
http://docplayer.se/333426-Undervisningen-i-matematik-utbildningens-innehall-och-andamalsenlighet.html
Skolverket. (2003). Lusten att lära : med fokus på matematik : nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002. Stockholm: Skolverket : Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=1148
Skolverket. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskole-klassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2008a). Grundskolan kursplaner och betygskriterier (2:1).
Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2008b). Grundskolan : kursplaner och betygskriterier : förord-ning (SKOLFS 2000:135) om kursplaner för grundskolan : Skolver-kets föreskrifter (2000:141) om betygskriterier för grundskolans
äm-nen. Stockholm: Skolverket : Hämtad från
http://www.skolverket.se/publikationer?id=745
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritids-hemmet 2011. Stockholm: Skolverket. Hämtad från
41
Skolöverstyrelsen. (1980). Läroplan för grundskolan. Allmän del. Stock-holm: Skolöverstyrelsen.
Skolöverstyrelsen. (1990). Läroplaner. 1990:29, Om grundläggande kun-skaper och färdigheter i en skola för alla : [kommentarmaterial].
Stockholm: LiberUtbildningsförl.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken : ett sociokulturellt perspektiv. Stock-holm : Prisma, 2000 ;
Säljö, R. (2015). Lärande : en introduktion till perspektiv och metaforer.
Malmö: Gleerup.
Taflin, E. (2007). Matematikproblem i skolan : för att skapa tillfällen till lärande. Umeå: Department of Mathematics and Mathematical
Statis-tics, Umeå University. Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1384 Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer (3:4). Lund: Studentlitteratur. Hämtad från http://libris.kb.se/bib/9712835
Österholm, M. (2004). Läsa matematiska texter : förståelse och lärande i läsprocessen. Linköping: Univ. Hämtad från http://www.ep.liu.se/lic/science_technology/11/34/digest.pdf
42