Då resultatet i studien visat att det kan finnas potential för att skapa lärande möten med musik skulle det vara intressant att tillämpa dessa praktiskt genom att utföra experiment och
producera möten med musik. Det skulle även vara lämpligt att utföra observationer och fallstudier av hur mötesstrateger använder musik i sina möten idag, för att få en större bredd och mer kunskap om nuläget. Jag tror även att mötesindustrin är intresserad av att se vad musik i möten kan generera i ekonomiska vinster, därför kan det vara fördelaktigt att göra en ekonomisk kalkyl. Då min avsikt är att tillföra något till mötesindustrin skulle det vara mycket önskvärt om denna undersökning, kompletterad med fortsatt forskning, kunde mynna ut i ett konkret koncept med sådan tyngd att den praktiskt kan utövas i mötesindustrin.
Referenser
Tryckta och elektroniska källor
Acar, T, Helgius, E, Keyser, A (2007) Ett annorlunda möte – mötesindustrins omvandling i den nya ekonomin (D-uppsats). Lund: Lunds universitet.
Ahrnell, B. & Wildhuss, R. (1999) Möten med mening – Det nya sättet att leda, kommunicera och förändra. Uppsala: Uppsala Publishing House AB.
Alger, B. (2002) The Experience Designer – Learning, networks and the cyberspace. Tucson:
Fenestra Books.
Algotson, S. & Daal, C. (2007) Mötesplatser för upplevelseindustrin – metoder för
samproduktion av kunskaps- och kompetensutveckling. Stockholm: EkotryckRedners.
Backman, J. (1998) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bell, J. (2000) Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Bojner, G. & Horwitz Bojner, E. (2005) Må bättre med musik. Västerås: ICA bokförlag.
Boliden (2008) Hämtad 1 maj 2008 från www.boliden.com
Borg, E. (2004) – Att höra med kropp och själ. I Sinnena, konsten och
vetenskapen 4 – Hörsel och lyssnande (s.13-16). Örebro: Örebro Universitet.
Börjeson, L. (1992) ABC-bok om lärande. Stockholm: Metoda.
DeNora, T. (2000) Music in everyday life. Cambridge: Cambridge University Press.
Gabrielsson, A (2000) Introduktion till musikpsykologin. Uppsala: Uppsala universitet
Gabrielsson, A (2001) Emotion in strong experiences with music. I Juslin, P. N. & Sloboda, J.
A. Music and emotion: Theory and research. New York: Oxford University Press.
Hartman, J. (2004) Vetenskapligt tänkande – Från kunskapsteori till metodteori. Lund:
Studentlitteratur.
Hellman, P, Bonde, P, Kellerman, R & Bergström, J (2001) Den svenska mötesindustrin – med fokus på kongresser, mässor och konferenser (incentive/event). Stockholm: Nutek.
Hemmaplan AB (2008) Hämtad 31 mars 2008 frånhttp://www.hemmaplan.se/offers.php Hård af Segerstad, H., Klasson, A., Tebelius, U. (1996) Vuxenpedagogik – att iscensätta
vuxnas lärande. Lund: Studentlitteratur.
Interactive Institute (2008) Hämtad 31 mars 2008 frånhttps://www.tii.se/node/26
KK-stiftelsen (2008) Hämtad 22 april 2008 från
http://www.kks.se/templates/ProgramPage.aspx?id=518
Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Luleå Tekniska Universitet (2008) Hämtad 12 januari 2008 från http://student.mh.luth.se/upplevelse/index.html
Lilliestam, L. (2006) Musikliv – Vad människor gör med musik och musik med människor.
Göteborg: Bo Ejeby Förlag.
Lundh, L-G., Montgomery, H. & Waern, Y.(1992) Kognitiv psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Marton, F., Dahlgren, L.O., Svensson, L.& Säljö, R. (1999) Inlärning och omvärldsuppfattning. Stockholm: Bokförlaget Prisma.
Meetings international (2008) Hämtad 15 februari 2008 från http://www.meetingsinternational.se/info.asp/id/1011
Meetings international (2007) Rapport om läget i svensk mötesindustri – Trend 2007. Laholm:
Koala Corporate Publishing.
Merriam, S. B. (1994) Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur
Mossberg, L. (2003) Att skapa upplevelser – från OK till WOW! Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedins ordbok (2008) Hämtad 1 maj 2008 från
http://www.ne.se.proxy.lib.ltu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=260942&i_word=muzak Nyström, J. & Wallén, M. (2004) Bättre möten på jobbet – Om delaktighet och samverkan på
arbetsplatsen. Lund: Studentlitteratur.
Patel, R. & Davidson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Pine, B. J. & Gilmore, J. H. (1999) The experience economy - Work Is Theatre & Every Business a Stage. Boston: Harvard Business School Press.
Ramsborg, C.G.(red.), Breiter, D., Miller, B., Reed, J.B. & Rushing, A. (2006) Professional Meeting Management: Comprehensive strategies for meetings, conventions and events.
Dubuque: Kendall/Hunt.
Ravn, I. (2007) Självformulering och tolkning aktiverar deltagaren. I Galvensjö, A., Zälle, J. &
Stenevi, C. (Red.) Bättre möten – Handbok för blivande konferenshjältar. Stockholm:
Djurönäset.
Rösing, H. (1984) Listening behaviour and musical preference in the age of “transmitted music”. Popular Music, 4, 136. Cambridge
Schafer, R. M. (1994) Our Sonic Environment and the Soundscape – the Tuning of the World Rochester: Destiny Books.
Scherer, R. K. & Zentner, R. M. (2001) Emotional effects of music: Productions rules. I Juslin, P. N. & Sloboda, J. A. Music and emotion: Theory and research. New York: Oxford University Press.
Sloboda, A. J. & O´Neill, A. S. (2001) Emotions in everyday listening to music. I Juslin, P. N.
& Sloboda, J. A. Music and emotion: Theory and research. New York: Oxford University Press.
Stenbacka, C. (2001) Qualitative research requires quality concepts of its own. Management Decision, 39 (7), 551-555.
Svedberg, L. (2007) Ta ställning till och klargör syftet! I Galvensjö, A., Zälle, J. & Stenevi, C.
(Red.) Bättre möten – Handbok för blivande konferenshjältar. Stockholm: Djurönäset.
Svenska Möten (2008) Hämtad 12 januari 2008 från
http://www.konferensportalen.se/default.aspx?mId=102
Vella, J. (2002) Learning to Listen, Learning to Teach – The Power of Dialogue in Educating Adults. San Francisco: John Wiley & Sons, Inc.
Wahlström, B. (2002) Guide till upplevelsesamhället – från musik & museer till sushi & spa.
Stockholm: SNS förlag.
Wildhuss, R. (2004) Möten är direktsändning – En handbok som får möten och events att lyfta.
Laholm: Koala Corporate Publishing AB.
Yin, R. K. (2003) Case study research - design and methods Thousand Oaks: Sage Publications
Muntliga källor
Carina Löfroth, Hemmaplan AB – Telefonintervju 2008-03-27. Längd: 34 min Johnny Wingstedt, LTU/KMH – Telefonintervju 2008-03-06. Längd: 33 min
Roger Kellerman, Meetings International – Telefonintervju 2008-03-11. Längd: 15 min Stefan Lindberg, Interactive Institute – Personlig intervju 2008-03-04. Längd: 60 min
Bilagor
Intervjuguide,
Carina Löfroth, Hemmaplan AB 1. Vilka är de viktigaste egenskaperna för ett bra möte?2. Vad tänker du på när du hör ”lärande möten”?
3. Strävar ni efter att skapa lärande möten? Hur?
4. Vad tänker du på när du hör orden ”möten med musik”?
5. Hur ser du på musikens roll i mötesindustrin idag? Hur skulle du säga att musik används generellt sett?
Används musiken som en del av mötesstrategin eller sker det slumpmässigt? Är det bra? Om inte, hur tycker du att det borde vara?
6. Ordet ”ljudlandskap” eller ”soundscape”, vad betyder det för dig?
7. Hur arbetar ni med musik och ljudlandskap?
8. Vilka för- och nackdelar tror du att det finns med att använda musik och ljudlandskap i och kring möten? Varför?
9. Hur skulle musik och ljudlandskap kunna bidra till mer pedagogiska och lärande möten?
10. Hur skulle man praktiskt kunna skapa lärande möten med musik & ljudlandskap? (Val av hjälpmedel/utrustning, teknik och typ av musik & ljud?)
11. Hur skulle musiken framföras bäst på mötena? Live eller inspelning? Spelar det någon roll?
12. Musik skapar ofta känslor hos människor och påverkar bland annat humör och motivation. Hur ska man hantera det när det gäller musik i möten?
13. Tror du att det finns en potential och en marknad för att använda musik i möten? Hur?
Intervjuguide,
Stefan Lindberg, Interactive Institute 1. Vad betyder ”ljudlandskap” eller ”soundscape” för dig?2. Hur arbetar ni med ljudlandskap och musik?
3. Ordet ”mötesindustrin”, är det ett ord du känner dig bekant vid? Vad betyder det för dig?
4. Vad tänker du på när du hör orden ”möten med musik”?
5. Vilka för- och nackdelar tror du att det finns med att använda musik och ljudlandskap i och kring möten? Varför?
6. Hur skulle musik och ljudlandskap kunna bidra till mer pedagogiska och lärande möten?
7. Hur skulle man praktiskt kunna skapa lärande möten med musik & ljudlandskap?
(möjligheter/svårigheter, vad ska man tänka på vid val av hjälpmedel/utrustning, teknik, typ av musik & ljud, plats och så vidare?)
8. Hur skulle musiken framföras bäst på mötena? Live eller inspelning? Spelar det någon roll?
9. Musik skapar ofta känslor hos människor och påverkar bland annat humör och motivation. Hur ska man hantera det när det gäller musik i möten?
10. Används musik och ljudlandskap redan inom detta område eller forskas det på det?
Om ja, hur?
11. Tror du att det finns en potential och en marknad för att använda musik i möten? Hur?
Intervjuguide,
Johnny Wingstedt, LTU/ KMH 1. Vad tänker du på när du hör orden ”möten med musik”?2. Ordet ”mötesindustrin”, är det ett ord du känner dig bekant vid? Vad betyder det för dig?
3. Vad betyder ”ljudlandskap” eller ”soundscape” för dig?
4. Vilka för- och nackdelar tror du att det finns med att använda musik och ljudlandskap i och kring möten? Varför?
5. Hur skulle musik och ljudlandskap kunna bidra till mer pedagogiska och lärande möten?
6. Hur skulle man praktiskt kunna skapa lärande möten med musik & ljudlandskap?
(möjligheter/svårigheter, vad ska man tänka på vid val av hjälpmedel/utrustning, teknik, typ av musik & ljud och så vidare?)
7. Hur skulle musiken framföras bäst på mötena? Live eller inspelning? Spelar det någon roll?
8. Musik skapar ofta känslor hos människor och påverkar bland annat humör och motivation. Hur ska man hantera det när det gäller musik i möten?
9. Vad ser du för utmaningar i att komponera musik eller ljudlandskap till möten? Har det gjorts tidigare?
10. Tror du att det finns en potential och en marknad för att använda musik i möten?
Hur?
Intervjuguide,
Roger Kellerman, Meetings International1. Hur ser du på musikens roll i mötesindustrin idag? Hur skulle du säga att musik används generellt sett?
2. Hur skulle man praktiskt kunna skapa lärande möten med musik & ljudlandskap?
(möjligheter/svårigheter, vad ska man tänka på vid val av hjälpmedel/utrustning, teknik, typ av musik & ljud, plats och så vidare?)
3. Tror du att det finns en potential och en marknad för att använda musik i möten? Hur?